INSATSER UNDER 2006 INOM DET INTERNATIONELLA MILJÖSAMARBETET Naturvårdsverket avdelar stora resurser åt arbete inom EU och det internationella

miljösamarbetet. För EU-arbetet har vi liksom tidigare år lämnat en redovisning över deltagande i expertgrupper och genomförandekommittéer, sammanlagt unge- fär hundra grupperingar.

Vi har spridit kunskap om den policy, strategi och de riktlinjer som antogs 2005 för vårt EU-arbete. Dessa dokument syftar till att ge vägledning i det dagliga arbetet i frågor som till exempel samråd inför möten, kontakter med regerings- kansliet och rapportering från möten. Vi har också genomfört två allmänna EU-

informationsdagar för allmänheten med stort antal deltagare.

Den stora uppgiften under året har varit ett regeringsuppdrag att ta fram en rapport om svenska prioriteringar i miljöpolitiken 2007–2009. I rapporten lämnas en redovisning av vilka frågor som kommer att stå i fokus på EU-dagordningen under de kommande åren och hur Sverige bör ställa sig till dessa. Särskild tonvikt lades i rapporten på hur Sverige bör förbereda sig inför det kommande EU-ordfö- randeskapet andra halvåret 2009.

Ett grundligt underlag, väl underbyggda ståndpunkter och god framförhåll- ning är förutsättningar för att få gehör i EU och i internationella förhandlingar. Exempel på underlag Naturvårdsverket har tagit fram under året är ett om fiskets och sjöfartens miljöpåverkan inför det ministermöte om Nordsjöns miljöproblem som hölls i Göteborg i början av maj 2006. Ett annat är det underlag som vi läm- nat till arbetet med att ta fram en kvicksilverstrategi i EU och globalt.

Vi har liksom tidigare år även för 2006–2007 gjort en omvärldsbeskrivning av tänkbara utvecklingstendenser inom EU och det internationella arbetet som under- lag för bland annat verksamhetsplaneringen inom Naturvårdsverket.

ÅTERRAPPORTERING 1

Som en del i påverkansarbetet har vi för närvarande tre nationella experter som jobbar med hållbar produktion och konsumtion (IPP), kvicksilver och transport- frågor inom DG Miljö och DG Enterprise vid EU-kommissionen och två vid EEA, europeiska miljöbyrån i Köpenhamn.

I det internationella miljösamarbetet deltar Naturvårdsverket dels i arbetet i en rad multilaterala fora som Nordiska ministerrådet, OECD, UNECE och UNEP, dels i olika miljökonventioner.

Naturvårdsverkets roll inom FN:s miljöprogram UNEP är framför allt att bistå Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet med sakkunskap. Vi har bland annat deltagit i de diskussioner som har ägt rum under året med syfte att skapa

Environmental Watch – ett nätverk för samarbete kring övervakning av miljön. Vi

deltar också i planeringen för spridning och marknadsföring av UNEP:s globala miljötillståndsrapport GEO-4 (Global Environmental Outlook).

Inom OECD finns möjlighet att föra en transatlantisk diskussion på alla de områden som OECD verkar inom. Under året har vi bland annat deltagit i OECD:s arbetsgrupp för granskning av medlemsländernas miljöpolitik, WPEP. I denna grupp har bland annat Kina granskats. Granskningen innebär också att OECD ger rekommendationer till hur Kina kan förbättra sin miljöpolitik. Verket deltar med en person i OECDs grupp för ländergranskning. I Kina-granskningen har verket också deltagit med expertkunskap. Det är första gången som en icke-kinesisk och oberoende organisation har erbjudits möjlighet att granska Kinas miljöpolitik.

Implementering av konventioner, EECCA-strategin (Eastern Europe, Caucasus and Central Asia) och utvärdering av länders miljöarbete (Environment Perfor- mance Review) fortsätter att prägla arbetet inom FN:s ekonomiska kommission för Europa, UNECE. Sverige har genom Naturvårdsverket deltagit med experter i miljögranskningen av Ukraina under året

Årets Dioxinkonferens – The 26th International Symposium on Halogenated

Persistent Organic Pollutants – hölls i Oslo. Naturvårdsverket har deltagit i arbe-

tet med att arrangera och leda en session där bland annat WHO:s förslag till ny giftighetsklassificering för dioxiner och dioxinlika PCBer presenterades. I takt med att denna bedömning accepteras internationellt kommer den att påverka myndig- heters och internationella organisationers arbete med att minska risker i samband med dioxiner.

Stockholmskonventionen är en global konvention för att skydda människors

hälsa och miljön från långlivade organiska föroreningar, POPs. Naturvårdsverket har tillsammans med Kemikalieinspektionen (KemI) tagit fram en plan för hur konventionen ska genomföras i Sverige. Arbetet med planen har lett till att nya projekt för att minska dessa ämnens spridning har påbörjats hos industrin.

Naturvårdsverket har presenterat ett förslag för övriga medlemsstater inom EU om skydd för den europeiska ålen, Anguilla anguilla inom Washington-

konventionen (CITES) om handel med utrotningshotade växt- och djurarter. Detta

skulle innebära att import och export av arten skulle kräva tillstånd.

Sverige har sedan 2005 varit ansvarigt för Helsingforskonventionens (HEL-

COM) rekommendation om säl. Under året har Naturvårdsverket drivit arbetet

med att revidera den gamla rekommendationen från 1988. I maj 2006 accep- terades efter svåra förhandlingar slutligen en ny rekommendation om förvalt-

ningen av olika sälpopulationer i Östersjön. Vid ett första möte i HELCOM:s sälgrupp i Sigtuna 18–20 oktober 2006 påbörjades detta samarbete mellan Östersjöländerna.

I det nordiska arbetet har vi fortsatt att delta i uppföljningen av det nordiska

miljöhandlingsprogrammet 2005–2008 och i genomförandet av den Arktiska

strategin. Arbetsområdena är bland annat havsmiljö, klimat och anpassning till

klimatförändringar, hållbar produktion och konsumtion, kemikalier samt samar- bete med Barentsrådet, Arktiska rådet och de baltiska länderna. Ett exempel där det nordiska samarbetet utvecklats positivt är havsområdet. Nordiska hav/luft- och fiskerigrupperna har tillsammans tagit fram en strategi och policy för genom- förandet av EU:s marina strategi i de nordiska havsområdena och påverkan på utvecklingen av EU:s arbete med de marina miljöfrågorna.

Arktiska Rådets övergripande prioriterade områden är klimat, miljögifter och

miljöövervakning. Naturvårdsverket har arrangerat 2006 års årsmöte inom arbets- gruppen för miljöövervakning och utvärderingar (AMAP) i Stockholm den 28–30 juni. Försurningen i Arktis, utvinning av olja och gas samt klimatfrågan stod i fokus. Vi bedömer att mötet kan få betydelse för svenska åtgärder och forskning inom försurningsområdet. Sverige stödjer också flera projekt inom Arktiska rådets aktionsplan för att minska utsläppen av stabila ämnen, till exempel när det gäller dioxiner och destruktion av gamla lager av pesticider i Ryssland respektive kvick- silver och flamskyddsmedel som kan påverka Arktis.

INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE

Naturvårdsverkets utvecklingssamarbete är inriktat på att stödja andra länders strävan att få fram en effektiv miljölagstiftning, bygga upp myndigheter som ansvarar för att miljöregler följs och att medverka till ett öppet samarbete mellan myndigheter, medborgare och företag.

Vi har för närvarande ett anslag för Västra Balkan på 40 miljoner kronor för perioden 2005–2009, och en budgetram för Östeuropa på 42,7 mnkr för perio- den 2004–2007. Inom ramen för regeringens särskilda miljösatsning har vi från Sida fått 36,1 mnkr (varav 11,8 mnkr till kapacitetsförstärkning på myndigheten) i anslag för ett utökat program för projektverksamhet i utvecklingsländer under perioden 2006–2008. Genom det nya, utökade programmet får Naturvårdsverket ökade möjligheter att bidra till globala och regionala insatser i samarbete med multilaterala organ som exempelvis UNDP, UNEP och UNECE.

Insatser i västa Balkan

Naturvårdsverket har under 2006 skrivit ett samarbetsprogram med det albanska miljöministeriet, där vi huvudsakligen ska stödja Albanien i att etablera moderna och effektiva system för miljöövervakning av vatten samt miljökonsekvensbeskriv- ningar (MKB) och strategiska miljöbedömningar (SMB).

Med Serbien har vi kommit överens om två samarbetsprogram; ett med landets vattendirektorat gällande vattenförvaltning och ett med miljödirektoratet gällande samarbete inom naturvårdsområdet.

Vi har dessutom inlett en förstudie under 2006 för att undersöka möjlighe- terna att etablera ett miljösamarbete med Makedonien.

Insatser i Östeuropa och Ryssland

Ett EU-finansierat twinningprojekt (stöd till nya medlemsländer) mellan Polen, Nederländerna och Sverige avslutades med en slutkonferens under hösten 2006. I projektet har 554 personer på polska myndigheter utbildats av holländska och svenska experter från bland annat Naturvårdsverket i tillämpning av IPPC- och EIA-direktiven under en 18-månadersperiod.

I mars 2006 antog Naturvårdsverket en förnyad strategi för Rysslandssamar-

betet 2006–2008, där fokus riktas mot samarbetsområdena miljöskydd, vatten och

naturvård. Fyra nya samarbetsprojekt har startat under året: skydda och bevara den biologiska mångfalden i skog (två projekt), integrerad ekosystemförvaltning i ryska Arktis samt spridning av miljöinformation för att öka allmänhetens tillgång till miljöinformation.

Dessutom har ytterligare två gemensamma, svensk-ryska arbetsgrupper bil- dats; en för miljöskydd och BAT (bästa tillgängliga teknik) samt en för utbildning för hållbar utveckling.

Naturvårdsverket har även antagit en ny strategi för samarbetet med Ukraina och Vitryssland samt för gränsöverskridande miljösamarbete för åren 2005–2008. Kontakterna med Ukrainas miljöministerium har under året fördjupats, vilket har lett till att flera insatser har kunnat starta; stöd till införandet av ett integrerat tillståndsprövningssystem i Ukraina med fokus på järn- och stålindustrin, av- fallshantering i Ukraina och Vitryssland, stöd till flodsamarbetet mellan Ukraina

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 Miljörätt Miljöinform ation Naturv ård Miljöskydd Utbildningsinsats er

Kemikalier Vatten Övrigt Tusen kr