VARNINGSSYSTEM FÖR HOT MOT MILJÖ OCH HÄLSA ÖVERSYN AV MILJÖÖVERVAKNINGEN

De befintliga miljöövervakningsprogrammen, kopplat till möjligheten till riktade forskningsutredningar, kommer även i fortsättningen att vara Naturvårdsverkets viktigaste instrument för att initiera åtgärdsprogram inriktade på nya miljöpro- blem, eller på nya aspekter av redan kända miljöproblem.

Vi har en årligt återkommande dialog med de primära användarna av miljö- övervakningens resultat för att på bästa sätt utveckla övervakningen i förhållande till de krav som finns. Dialogen sker genom tematiska planeringsmöten, Miljö- målsrådets beredningsgrupper, seminarier samt mer genomgripande översyner av miljöövervakningsprogrammen ungefär vart femte år. PM:et Miljöövervakning

och miljökvalitetsmål – vägen till förbättrad samordning har uppdaterats inför

2007 års planering och vi har under 2006 reviderat programmen för havsmiljö, sötvatten, miljögifter och hälsa.Vi har även påbörjat en översyn av programmet för jordbruksmark. Dessa översyner leder successivt till allt bättre koppling till uppföljningen av miljökvalitetsmålen och kan samtidigt i viss utsträckning stärka miljöövervakningens förmåga att larma om nya miljöhot.

Marin miljöövervakning, sötvattensövervakning och miljögiftsövervakning är de programområden som främst har en roll i larmfunktionen – vi har därför valt att beskriva föreslagna förändringar i dem nedan mera i detalj.

Översyn av marin miljöövervakning

Revideringen av det marina miljöövervakningsprogrammet kommer att göra det bättre anpassat till framför allt EU:s vattendirektiv, som är det verktyg med vilket de nationella miljökvalitetsmålen för havsmiljön uppfylls. Nya inslag i program- met är exempelvis bidrag till den kontrollerande övervakningen i kustområdena och en förbättrad geografisk täckning. Vi föreslår bland annat en förstärkning av ÅTERRAPPORTERING

de biologiska provtagningarna i kustområdena. Den utökade effektövervakningen genom dessa biologiska variabler kan komma att stärka övervakningens förmåga att fånga upp nya hot mot miljön. Vi har också avsatt medel för återkommande mätkampanjer. Resultaten från övervakningen ska redovisas i en nationell årlig rapport från och med 2007. Vidare har vi knutit en permanent nationell referens- grupp till programmet. Vi bedömer möjligheterna att stärka uppföljningen av havsmålen med det reviderade övervakningsprogrammet som goda.

Översyn av sötvattenövervakning

Med förslagen i översynen av sötvattensövervakningen optimerar vi program- met för att det på ett bättre sätt ska uppfylla kraven från miljömålsuppföljning, internationell rapportering, samt kunna ge en bild av miljötillståndet i Sverige. Förslagen innebär att provtagningen av olika artgrupper ökar för att svara mot internationella krav och uppföljning av biologisk mångfald. Även insamlingen av fiskprover till Miljöprovbanken samt miljögiftsanalyserna utökas. Genom att inrätta fler tillfälliga mätstationer i både yt- och grundvatten kommer program- met att täcka en avsevärt större yta och ersätta den tidigare riksinventeringen. På samma sätt som för övervakningen i kust och hav kan den utökade effektöver- vakningen av biologiska variabler komma att stärka övervakningens förmåga att fånga upp nya miljöhot.

Översyn av miljögiftsövervakning

Miljögifter studeras inom ett stort antal av miljöövervakningens programområ- den. Översynen av miljögiftsövervakningen innebär att vi beskrivit och värderat verksamheten och tagit fram förslag till hur programmet kan utvecklas för att svara mot behoven från miljömålsuppföljning och internationell rapportering samt bidra till larmfunktionen. Vi vill till exempel att mätningar av vissa organiska ämnen i sediment, i organismer i vattenmiljön och i luft utökas. Dessutom föreslår vi att insamlingen till Miljöprovbanken byggs ut och att regionala screeningun- dersökningar får ett permanent bidrag. Screening inom miljögiftsövervakningen är speciellt utformad för att fånga upp nya ämnen som kan hota miljö och hälsa. Sådan screening är fortsatt prioriterad och vi föreslår att den förstärks speciellt vad gäller effekter. Om förslagen genomförs får vi en miljögiftsövervakning som är bättre anpassad till bland annat larmfunktionen.

UTVECKLINGSINSATSER 2006

Under 2006 har totalt cirka135 miljoner kronor satsats på miljöövervakning. (Se tabell s. 112). Huvuddelen av kostnaderna gäller löpande miljöövervakning, men i summan ingår även satsningar på utvecklingsarbete. Under år 2006 fördelades totalt 10,2 mnkr på olika utvecklingsinsatser, till exempel för att anpassa vissa programområden till vattendirektivet (5,5 mnkr), förbättra övervakning av biolo- gisk mångfald (3,5 mnkr) samt förbättra den hälsorelaterade miljöövervakningen (1,2 mnkr). Dessa utvecklingsinsatser berör delvis larmfunktionen, och vi för- väntar oss förbättringar genom utökningen av de biologiska mätningarna. Vi har också arbetat med kvalitetssäkring av dataflöden inom miljöövervakningen vilket på sikt kommer att förbättra förutsättningarna för larmfunktionen.

ÅTERRAPPORTERING 1:2

Förslag för att förbättra larmfunktionen

Under 2005 utarbetade vi en rapport med olika förslag till åtgärder för att för- bättra miljöövervakningen från miljölarmssynpunkt. Rapporten visade att det krävs kompletterande system och fler aktörer för att öka beredskapen för att tidigt uppmärksamma nya hot mot hälsa och miljö. Bland annat behöver ansvarsfördel- ningen mellan olika aktörer bli tydligare vid utbrott av sjukdomar hos vilt. Detta har utretts, och från och med 2006 disponerar Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) egna medel för ett speciellt program för övervakning av viltsjukdomar. Vidare har vi och SVA bildat ett Viltsjukdomsråd för samråd om sjukdomar och dödlighet hos vilt. Det ger förutsättningar för en betydligt bättre beredskap på området.

Förutom insatserna ovan har vi under 2006 utrett ett av förslagen i rapporten, nämligen det om lokalsamhällebaserad miljöövervakning och tagit fram ett utkast till rapport. Denna tar upp erfarenheter från så kallad ”community based moni- toring” i andra länder och slutsatsen är att sådan övervakning skulle förbättra möjligheterna att upptäcka nya miljöhot samt täcka in lokala miljöproblem. Vi arbetar kontinuerligt för att anpassa miljöövervakningen till de krav som ställs nationellt, bland annat för miljömålsuppföljning och möjligheter att fånga upp signaler om nya hot. Vi anpassar miljöövervakningen även internationellt till rap- porteringskrav i EG-direktiv och konventioner. Många av de förändringar som föreslås i översynerna kan komma att stärka miljöövervakningens möjligheter att fånga upp nya hot mot miljö och hälsa. I vilken utsträckning dessa förslag kan genomföras då de ställs mot övervakningskrav i EG-direktiv beror på resurstilldel- ningen. Miljöövervakningens larmfunktion kan skärpas marginellt löpande. Att signifikant prioritera upp miljöövervakningen som signalsystem för nya miljöhot kräver antingen ett avsevärt resurstillskott, eller en sänkning av ambitionsnivån för miljöövervakning som rör miljömålsuppföljning och internationell rapportering. Mot bakgrund av dessa bedömningar anser vi att målet delvis kan uppfyllas 2007.

MÅL 2

Senast 2007 finns, i enlighet med de kriterier som beskrivs i

havsmiljöskrivelsen En nationell strategi för havsmiljön (skr. 2004/05:173), en strategi för hur miljötillståndet i havet skall kommuniceras till

allmänheten i syfte att öka engagemanget för havsmiljöproblematiken. STRATEGI FÖR ÖKAT ENGAGEMANG FÖR HAVSMILJÖN

Naturvårdsverket ska ta fram en strategi för hur man kan öka allmänhetens enga- gemang för havsmiljön med hjälp av lättförståeliga indikatorer. Uppdraget utgår från regeringens havsmiljöskrivelse 2005. Arbetet med strategin inleddes under 2006 med en förstudie. I denna har olika myndigheter och organisationer, till exempel marina forskningscentra och informationscentraler för havsmiljön, inter- vjuats om sina erfarenheter av att informera allmänheten om dessa frågor. Därefter har vi genomfört en undersökning under hösten 2006 riktad till olika målgrupper inom allmänheten. Båtfolk, fritidsfiskare och studerande har diskuterat hur infor- ÅTERRAPPORTERING

2 måluppfyllelse

mationen bör vara utformad. Resultaten från undersökningen ska analyseras och fördjupas under 2007 för att ge underlag för vår redovisning till regeringen senast den 31 december 2007.

Mot bakgrund av insatserna hittills förväntar vi oss att målet kan uppfyllas 2007.

MÅL 3

Senast 2007 finns, i enlighet med de kriterier som beskrivs i

havsmiljöskrivelsen En nationell strategi för havsmiljön (skr. 2004/05:173), ett breddat och utvecklat övervakningsprogram rörande förekomsten

och omsättningen av persistenta gifter i Östersjöns ekosystem inklusive kustområden. Ursprunget till samt förekomsten och den vidare spridningen av dessa miljögifter från havet till andra ekosystem är så långt möjligt kartlagd. Dagens kunskap om möjliga gifteffekter på bestånd av bland annat fisk och fågel i såväl marin som limnisk miljö har sammanfattats och ytterligare forskningsinsatser som behövs för det fortsatta arbetet med ovanstående frågor är identifierade.