INTERNATIONELL RAPPORTERING UNDER

SVERIGE HÖGT RANKAT

Naturvårdsverket ansvarar för en stor del av Sveriges internationella miljörappor- tering. I oktober 2006 publicerade Europeiska miljöbyrån (EEA) sin rapport och

rankning av ländernas rapportering. I rapporten bedömer EEA hur länderna levt upp till sina åtaganden för rapportering inom tolv områden, bland annat klimat, luftkvalitet och vattenkvalitet. Liksom tidigare fick Sverige även 2006 ett mycket bra betyg, med samma resultat som de två föregående åren då vi uppnådde en andraplats i rankningen. I år hamnade vi på tredje plats efter Lettland och Österrike som delade förstaplatsen. Vårt verksamhetsmål är att varje år befinna oss bland de fem högst rankade länderna. Vi lever upp till 94 procent av våra åtaganden. Ett möjligt förbättringsområde är skyddade områden.

UTVECKLING AV DEN OFFICIELLA STATISTIKEN

Naturvårdsverket har ansvaret för den officiella statistiken på miljöområdet som gäller utsläpp, avfall, miljötillstånd och miljöbalkens tillämpning. Mellan 2006 och 2008 utvecklar vi statistiken enligt Statistiska centralbyråns (SCB) nya riktlinjer och kriterier. Vi utreder målgruppernas behov och utvecklar nya statistikområden. Målet är att kunna presentera kvalitetssäkrad statistik på vår webbplats för våra målgrupper. Det övergripande målet är att statistiken ska komma till användning i större utsträckning i miljömålsarbetet, i den svenska miljöpolitiken som underlag för beslutsfattare, och av allmänheten.

OMFATTANDE RAPPORTERING TILL EU OM AVFALL

Under 2006 har Sverige genom Naturvårdsverket rapporterat för första gången enligt den nya EG-förordningen om avfallsstatistik. I rapporteringen ingick även en kvalitetsrapport som beskriver hur statistiken tagits fram. Vi har rapporte- rat i tid och enligt alla kriterier som EU satt upp. Detta är den mest omfattande avfallsstatistik som tagits fram hittills i Sverige. Vi har dessutom tagit fram en rapport för svenska användare av avfallsstatistik som kommer att vara ett värde- fullt underlag för den fortsatta utvecklingen av avfallspolitiken. Det utvecklings- arbete som vi bedrivit under 2004 och 2005 rationaliserar insamlingen av data inför rapportering till EU 2008 och kommer att öka informationen om flödena om farligt avfall till rapporteringen 2010. För att sprida kännedom om den nya statistiken har vi informerat på vår webbplats och arrangerat ett seminarium för statistikanvändare. Sammantaget innebär vårt arbete att regering och andra be- slutsfattare får underlag för att följa upp uppsatta mål och möjlighet att utveckla avfallspolitiken.

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER

I enlighet med Kyotoprotokollet har vi under 2006 tagit fram Sveriges rapport till EU och FN:s klimatkonvention om den tilldelade mängden för utsläpp av växthus- gaser under åtagandeperioden 2008–2012. I rapporten redovisar vi dels beräk- ningar av den tilldelade mängden, dels Sveriges beslut inför perioden. Det svenska nationella systemet för klimatrapportering, som vi byggt upp genom omfattande insatser mellan 2003 och 2005, beskrivs också. Vi har också rapporterat till Kli- matkonventionen om Sveriges utsläpp av växthusgaser, uppdelat på sektorer och delsektorer i tid och i det format som krävs. Klimatrapporteringen är ett viktigt underlag för uppföljningen av såväl Sveriges internationella åtaganden som miljö- kvalitetsmålen, samt för handeln med utsläppsrätter.

INFORMATION OM AVLOPPSRENING

Så gott som alla hushåll i tätorterna är anslutna till kommunala reningsverk och ungefär 95 procent av tätorternas avloppsvatten genomgår både biologisk och kemisk rening. Större industrier, gruvor, flygplatser med mera har egen rening. För att uppfylla artikel 16 i EU:s avloppsdirektiv om information till allmänheten har vi producerat en lättillgänglig broschyr om utvecklingen av avloppsvattenreningen i Sverige fram till 2004, EU:s regelverk och de problem vi har med övergödningen i dag. Vi har även informerat på vår webbplats.

RAPPORTERING OM UTSLÄPP TILL ÖSTERSJÖN

Vi förbereder nästa års omfattande rapportering till Konventionen om skydd för

Östersjöns miljö (HELCOM). Vår redovisning, en sammanställning över utsläpp

av vattenburna föroreningar från Sverige till hela Östersjön för år 2006, kommer att utgöra ett av underlagen för HELCOM i arbetet med att följa upp hur stora utsläppsminskningarna varit sedan 1987.

De tidsserier för läckage av fosfor och kväve från jordbruksmark, som tagits fram inom miljöövervakningens delprogram ”observationsfält”, har använts för utveckling av beräkningsmodellerna i rapporteringen av Sveriges belastning av näringsämnen på Östersjön till HELCOM.

SVENSKA MILJÖRAPPORTERINGSPORTALEN

Enligt miljöbalken ska alla tillståndspliktiga verksamheter lämna en miljörapport varje år. Från och med den 1 januari 2007 kan företagen göra detta elektroniskt via en ny webbportal, Svenska miljörapporteringsportalen (SMP), som vi har initierat och utvecklat. Fördelarna med portalen är flera: Dataflödet blir snabbare, det manuella arbetet hos tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare minskar samtidigt som den internationella rapporteringen av utsläppsdata förenklas. För att underlätta övergången till Internet har vi under hösten 2006 på 25 platser utbildat 1 177 personer från tillsynsmyndigheter och företag. Utbildningarna har varit uppskattade, 94 procent har varit nöjda eller mycket nöjda. Förutom de instruktioner som finns i systemet har vi också utarbetat en informationsfolder och en lathund för verksamhetsutövarna. På sikt kommer SMP att göra det lättare för Sverige att leva upp till åtagandena enligt Århuskonventionen och direktivet om allmänhetens tillgång till information.

EU-REGISTER OM UTSLÄPPSDATA

Naturvårdsverket ska enligt en EG-förordning rapportera utsläppsdata till ett register inom EU som upprättats mot bakgrund av Århuskonventionen och tillhörande Kievprotokoll om nationella föroreningsregister. Via EU:s register får allmänheten ta del av miljöinformation och kan därmed delta i beslutsprocesser. Registret anpassas för närvarande till Kievprotokollet och utökas med data om diffusa utsläpp och avfall. Vi förbereder den första rapporteringen till det nya registret, som ska göras 2009. Samtidigt kommer vi att uppdatera Kemikalie- och

utsläppsregistret, KUR, som är den svenska motsvarigheten till EU:s register för

att även det ska uppfylla kraven i Kievprotokollet. Sverige avser att ratificera Kievprotokollet under våren 2007. Data till rapporteringen till EU:s register och

KUR hämtas från Svenska miljörapporteringsportalen vilket ger högre kvalitet och tillförlitlighet.

EFFEKTIVARE RAPPORTERING INOM EUROPA

Vi har arbetat vidare inom Europeiska miljöbyrån (EEA) under 2006 för att effek- tivisera den internationella rapporteringen och begränsa ländernas rapporterings- börda inom projektet Streamline reporting, och även utvidgat arbetet till luftområ- det. Vi har tagit fram en checklista som stöd för våra experter och förhandlare av direktiv, samt instruktioner där rapportering ingår. Sveriges syn på rapporterings- problemen har fått genomslag inom EU och utvecklingen går nu mot ett gemen- samt informationssystem där data ska lagras nära källan. Det bygger på principen att det är medlemsländerna som ska svara för att hålla uppdaterade miljödata som EEA och de övriga institutionerna kan få direkt tillgång till. Under hösten har vi hjälpt EEA med att utveckla ett begreppsdokument (concept paper) om systemet inför ett seminarium som styrelsen i EEA anordnade i slutet av november.

Naturvårdsverket har under 2004–2006 satsat cirka 15 miljoner kronor för att utveckla ett IT-baserat stöd för rapportering av utsläpp till luft inklusive växt- husgaser, samt avfallsmängder. I och med projektets tredje etapp, som avslutades vid halvårsskiftet 2006, görs granskning, kvalitetssäkring och rapportering för kli- matrapporteringen i det produktionssatta systemet. Även årets avfallsrapportering till Eurostat enligt den nya EG-förordningen genomfördes via det nya IT-stödet. (Se även stycket Omfattande rapportering till EU om avfall, s. 116).

EFFEKTER AV TIDIGARE ÅRS INSATSER

• Miljöövervakningen har på olika sätt bidragit med underlag till uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Ett exempel är den grundligare uppföljning av sjöar och vattendrag som vi genomförde 2005. Målet var att samla in mer kemiska data om försurning och övergödning för att kunna se över och eventuellt revidera vissa av miljökvalitetsmålens delmål. Denna uppföljning har bidragit till arbetet med att förändra delmål 1 under Bara naturlig försurning. Underlaget har också kunnat användas till att beräkna vad en relativt god uppföljning av delmålet skulle kosta.

• I mars 2005 presenterade Naturvårdsverket i samarbete med Kemikalieinspektionen (KemI) en kartläggning av källor till oavsiktligt bildade ämnen. Denna kartlägg- ning har i betydande delar använts i den plan för hur Stockholmskonventionen ska genomföras i Sverige som togs fram under 2006 tillsammans med KemI. ÖVRIG

ÅTERRAPPORTERING 2