8. AVSLUTANDE DISKUSSION
8.2 Fortsatt forskning
Det finns många faktorer som påverkar hur gästerna upplever toalettmiljön. Dessa skulle kunna utforskas mycket mer, precis som det har gjorts med butiks- och restaurangmiljöer.
Dels skulle hygien- eller upplevelsefaktorerna kunna studeras närmare enligt teorierna ovan. Vad som händer om en del försvinner och vice versa. De faktorer som varierar, t.ex. belysningen skulle också kunna undersökas noggrannare för att se när och hur mycket den kan variera.
En annan del är personliga faktorer. T.ex. som hur alkohol spelar in i toalettbesöket. Toalettmiljön blir kanske inte lika relevant kl 02:30 en lördagskväll som en tisdag efter jobbet. Det skulle också kunna forskas i när brytpunkten sker, alltså efter hur många drinkar eller hur sent in på småtimmarna gästerna inte längre bryr sig om toalettmiljön. Likadant gäller sjukdomar eller hur gästerna mår innan toalettbesöket och efter. Där finns mycket att forska i.
En tredje del är olika kulturer, länder och personer bakgrunder. Hur skiljer sig hygien- och upplevelsefaktorerna i Sverige och Skandinavien från Nordamerika, Asien eller Afrika. Är det någon skillnad på var någonstans de är uppväxta eller vad de har för religion. Dofterna hade olika betydelser för olika länder, frågan vad resten av faktorerna har för olika innebörder.
Det finns många olika delar att forska vidare på. Med den här studien kanske det föds inspiration eller lust att ta detta vidare ett steg till. För någonstans där ute, finns det många personer som säkert känner igen sig i respondenternas svar och har minnen från både bra och dåliga toalettupplevelser.
KÄLLFÖRTECKNING
Amer, S. (2003) A sinking feeling, Restaurant Business, 102, s.84–92. Andersson, O. (1988) Rum och ljus, Stockholm: ARKUS förlag. Backiston, H. & Evans, C. (2004) The lavatory laboratory, Restaurant
Hospitality, 88, s.142–144.
Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser, Lund: Studentlitteratur. Baker, J. (1987) The Role of the Environment in Markering Services: The Consumer Perspective, i The Service Challenge: Intergrating for Competitive
Advantage, J. Czepiel, C. ConAgra, J. Shanaham, eds., Chicago: American
Marketing, s. 79-84.
Barber, N. & Scarcelli, M. J. (2009) Clean restrooms: how important are they to restaurant consumers?, Journal of foodservice, 20, s.309-320.
Bell, J. (2000) Introduktions till forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur. Bergström, B. (2007) Att välja färg, Stockholm: Forskningsrådet Formas. Bitner, M. J. (1992) Servicescapes: The Impact of Physical Surroundings on Customers and Employee. Journal of Marketing, 56 (2), s.57-71.
Cintas, C. (2010) Cintas Issues List of Best Practices for Maintaining Clean Restrooms to Enhance Image and Drive Repeat Business, Cintas Corporation,
Business Wire, 0012, June.
Curran, G. (1987) Maintenance & sanitation: restrooms: bubble, bubble, toilets and trouble: scheduled cleaning controls odor and disease caused by bacteria,
Restaurants & Institutions, 97 (160).
Damasio, A. R. (1994) Descartes error - emotion, reason and the human brain. New York: Putnam.
Demoulin, N. T. M. (2011) Music congruency responses, Journal of Retailing and
Consumer Services, 18 (1), s.10-18.
Denscombe, M. (2016) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna, Lund: Studentlitteratur.
Edfeldt, W. Å. (1996) Edfeldts Vademecum, Stockholm: RMI-Berghs Reklam och marknadsföringsinstitut AB.
Edwards, B. (1979) Drawing on the Right Side of the Brain. Los Angeles: J. P Tacher.
Ehrlichman, H. & Bastone, L. (1992) The use of odour in the study of emotion, Fragrance: The psychology and biology of perfume. s.143-159. New York: Elsevier Applied Science Publishers/Elsevier Science Publishers.
Feisner, E. A. (2006) Colour : how to use colour in art and design, London: Laurence King.
Florida, R. (2002) The Rise of the Creative Class. New York: Basic Books. Gelter, H. (2007) Towards an understanding of experience production. In
Kylänen, M. (Ed) Articles on Experience 4: Digital Media & Games. Rovaniemi: University of Lapland Press, s. 28-50.
Gerard, R. M. (1957) Differential effects of lights on psychophysiological
functions, opublicerad doktorsavhandling, University of California, Los Angeles. Gibbs, J. (2010) Interior Design, second ed., London: Laurence King Publishing Ltd.
Gifford, R. (1988) Light, decor, arousal, comfort and communication, Journal of
Environmental Psychology, 8, s.177-189.
Gustafsson, I-B. (2004) Culinary arts and meal science – a new scientific research discipline, Food Service Technology, 4, s.9-20.
Gustafsson, I-B. Öström, Å. Johansson, J. Mossberg, L. (2006) The
Five Aspects Meal Model: a tool for developing meal services in restaurants,
Journal of Foodservice, 17, s.84-93.
Hansen, KV., Jensen, Ø. & Gustafsson, I-B. (2005) The meal experiences of à la carte restaurants customers, Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 5, s.135-151.
Hartman. J. (2004) Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Herz, R. S. (2010) The emotional cognitive and biological basics of olfaction: Implications and considerations for scent marketing. I: Krishna, A. (red.) Sensory
marketing: research on the sensuality of products, New York: NY: Routeledge
Academic.
Herzberg, F. (1987) One more time: How do you motivate employees?. Harvard
Business Review, 65 (5), s.109-120.
Hultén, B. (2014) Sinnesmarknadsföring, Lund: Studentlitteratur.
Jensen, R. (1999) The Dream Society. How the coming shift from Information to
imagination will transform your business. New York: McGraw-Hill.
Kairos Future (2011) Upplevelser i världsklass. Hämtad från:
http://www.parksandresorts.com/Global/Puffar/Press/Framtidens_Upplevelser.pdf Klara, R. (1997) Sitting Pretty, Restaurant Business, 96 (22), s.36.
Klara, R. (2004) Consumer insights: the comfort zone, Restaurant Business 103 (3), s.18-20.
Kolb, D. A. (1984) Experiental Learning: Experience as the Source of Learning
and Development. Englewood Cliffs: Prentice-Hall Inc.
Krishna, A. (2010) Sensory Marketing : Research On The Sensuality Of Products. New York: NY: Routledge Academic.
KK-stiftelsen (2002) Upplevelseindustrin i Sverige 2002 - näringsliv och
utbildningar. Hämtad från:
http://www.kks.se/om/Lists/Publikationer/Attachments/47/upplevelseindustrin_i_ Sverige_2002_inledn_2002_publ.pdf
KK-stiftelsen (2004) Upplevelseindustrin 2004 - statistik. Hämtad från:
http://www.kks.se/om/Lists/Publikationer/Attachments/44/upplevelseindustrin_20 04_statistik_2004_publ.pdf
KK-stiftelsen (2006) FUNK - En tillväxtmodell för upplevelseindustrin. Hämtad från:
http://www.kks.se/om/Lists/Publikationer/Attachments/26/funk_2006_publ.pdf KK-stiftelsen (2007) Mötesplatser för Upplevelseindustrin - Metoder för
samproduktion av Kunskaps- och Kompetensuveckling. Hämtad från:
http://www.kks.se/om/Lists/Publikationer/Attachments/157/motesplatser-for-upplevelseindustrin-2007-publ.pdf
KK-stiftelsen (2008) Upplevelseindustrin / Kapitel 1. Hämtad från:
http://www.kks.se/om/Lists/Publikationer/Attachments/159/116917_KKS_Boken. pdf
Kumari, K. B. & Venkatramaiah, S. R. (1974) Effects of anxiety on closure effect disappearance threshold (brain blood shift gradient), Indian Journal of Clinical
Psychology, 1, s.114-120.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. LTU (2016) Luleå Tekniska Universitet - Databaser. Hämtad 2016-05-18 från: http://www.ltu.se/ltu/lib/Soka/Databaser-artiklar-m-m
Lwin, M. O. & Wijaya, M. (2010) Do scents evoke the same feelings across cultures? Exploring the role of emotions. I: Krishna, A. (red.) Sensory marketing:
research on the sensuality of products, New York: NY: Routeledge Academic.
Marthin, P. (1976) Ljus, färg & funktion - Handbok i praktisk planering av
arbetsmiljöer, Helsingborg: AB Boktryck.
Max (2016) Hämtad 2016-05-06 från: http://www.max.se.
Mossberg, L. (2003) Att skapa upplevelser - från OK till WOW, Lund: Studentlitteratur.
Nilson, K. G. (1982) Färglära, Stockholm: Bonnier Fakta Bokförlag AB. Nordfält, J. (2007) Marknadsföring i butik: om forskning och branschkunskap i
detaljhandeln. Malmö: Liber AB.
Norsworthy, E. (1997) Service suffers when your restroom is a toilet, Nation’s
Restaurant News 31 (32).
O’Dell, T. (2002) Upplevelsens materialitet. Stockholm: Studentlitteratur. O’Dell, T. & Billing, P. (2005) Experiencescapes: Tourism, Culture and
Economy. Copenhagen: Copenhagen Business School Press.
Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder - att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pine II, B. J. & Gilmore, J. H. (1999) The Experience Economy - Work Is Theatre
Prewitt, M. (1997) Dinner House Serve Design as Main Course in Battle to Win Long-term Success, Nation’s Restaurant News, 31 (41).
Reddy, M. S., Chakrabarti, D. & Karmakar, S. (2012) Emotion and interior space
design: an ergonomic perspective (Guwahati-781039). Assam, India: Department
of Design, Indian Institute of Technology Guwahati.
Ruggless, R. (2001) Straight flush: keeping a clean bathroom always leads to a winning hand, Nation’s Restaurant News, 35 (66).
Ryberg, K. (1991) Färger i vardagsliv och terapi, Västerås: ICA Bokförlag. Scarcelli, J. (2007) Clean restaurant restrooms: do they indicate a clean kitchen?, publicerad masteruppsats, Purdue University, West Lafayette, Indiana.
Silfverhielm, M. (2004) Tid för måltidskunskap, Örebro: Universitetsbiblioteket. SCB, Statisktiska centralbyrån (2010) Restaurangindex, mars 2010. Hämtad 2016-06-01 från:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Handel-med-varor-och-tjanster/Inrikeshandel/Omsattning-inom-tjanstesektorn/6629/6636/Behallare-for-Press/Restaurangindex-mars-2010/ SCB, Statistiska centralbyrån (2014) Stor ökning av anställda i
restaurangbranschen. Hämtad 2016-06-02 från: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/stor-okning-av-anstallda-i-restaurangbranschen/
SCB, Statistiska centralbyrån (2016a) Svenskarna äter ute mer. Hämtad 2016-06-01 från: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Svenskarna-ater-ute-mer/ SCB, Statisktiska centralbyrån (2016b) Restaurangindex, mars 2016. Hämtad 2016-06-01 från:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Handel-med-varor-och-tjanster/Inrikeshandel/Omsattning-inom-tjanstesektorn/6629/6636/Behallare-for-Press/402717/
Terry, B. D. & Israel, G. D. (2004) Agent performance and customer satisfaction,
Journal of Extension, 42. Hämtad från:
http://www.joe.org/joe/2004december/a4.php
Toffler, A. (1970) Future Shock. New York: Bantam Books.
Thurén, T. (2007) Vetenskapsteori för nybörjare, Stockholm: Liber AB.
Upplevelseproduktion (2014) Läs Upplevelseproduktion på LTU. Hämtad 2016-05-13 från: http://www.ltu.se/edu/program/FKUPG/Mer-om-utbildningen/Las-Upplevelseproduktion-vid-LTU
Veitch, J. A. & Kaye, S. M. (1988) Illumination effects on conversational sound lever and job candidate evaluation, Journal of Environmental Psychology, 8, s.223-233.
Wahlström, B. (2002) Guide till upplevelsesamhället, Stockholm: SNS Förlag. Wakefield, K. & Blodgett, J. (1996) Consumer Response to Tangible and Intangible Service Factors, Psychology and Marketing, 16 (1), s. 45-61. Yin, R. K. (2009). Case study research : design and methods. London: SAGE, cop.
Zeithaml, V., Bitner, M. & Gremler, D. (2013). Services Marketing. New York: McGraw-Hill.
Bilaga C: Intervjusvar från respondenter
MAX:Det var några som inte gillade städningen och inte heller doft, ljudvolymen eller musiken. Minns ni varför? En annan gillade ventilationen,
temperaturen istället, vad kan det bero på?
Sedan var det väldigt olika hur ni gillade färgerna och inredningen hehe. Några tyckte den var bra, andra gillade inte alls den. Kommer ni ihåg varför? Speciellt färgerna och även handtagen samt torkmöjligheterna var rätt negativa resultat. Vad tror ni?
- Lite små smutsigt/skitigt, ingen person i matsalen, otydligt gällande -vart man skulle gå för att beställa, -vart man skulle slänga skräp, konstig doft i ena sittdelen samt städvagnen stod i matsalen ca 1m från ett ledigt bord, INTE OKEJ.
Ismaskinen trasig, flög ut isbitar överallt->INTE OKEJ. Toaletten var ganska okej men med ”ganska-mått” mätt så var den med andra ord INTE OKEJ kändes som att deras signaturer för att ha kollat och städat toaletten bara var dit klottrade. Fult ljus och fult med orange- men det kanske bara är jag. Minns inget ang torkmöjligheterna men dem var nog inte så bra för det var så mkt annat som inte var bra, enligt mig.
- Jag tänkte på det att toalett-listan, där dom skriver att de har gjort rent den varje timme redan var iskriven för timmen som jag kom in, klockan 18:00, jag kom verkligen in klockan 18. Det låg papper på golvet och såg inte särskilt rent ut.
OK, städningen är viktig. Hur ska en bra toalett se ut? Vad tyckte ni andra om färgerna och inredningen?
- Jag tyckte inredningen och färgerna va lite väl skarpa, vit och orange tyckte jag va lite skrikigt.
VAPIANO:
På Vapiano tyckte ni om ljudvolymen och musiken. Minns ni varför? Något speciellt med den? Sen var det väldigt bra betyg på ventilation, temperatur och städningen över lag. Var det rent och fräscht? Vad är viktigt där?
Färgerna och inredningen tyckte ni om. Varför det? Torkmöjligheterna och skyltarna fick dåligt betyg däremot, minns ni varför? Varför är skyltarna viktiga?
- Skön blandad musik, bra stämning, bra mood på både kunder och personal. Viktigt med en ren och fräsch miljö oavsett om det är i matsalen eller på toaletten, är det rent och fräsch så förstärker det helhetsintrycket av besöket och förstärker även kundens förtroende för varumärket. Lite halvtaskigt med rött tycker jag men det funkar på Vapiano, och det är väl för att det ska gå i sk. italienskt-stuk
DOCK så var det dåligt skyltat vart toaletten var. Skyltar är ju lite A & O, att kunna visa kunden vart man ska ta vägen om man vill beställa det ena eller det andra eller vart toaletten är eller varifrån kön börjar i baren.
- Jo men volymen är ju jätteviktigt för att man vill höra vad alla säger så den får inte vara för hög, men samtidigt om den är för låg känner man att man måste fylla den tystnaden genom att prata istället och då äter man mindre och långsammare. Det blir trevligare bakgrund med musik än att det bara är helt tyst. Eller så kan jag tänka ibland iaf. Sen om tempot är för högt blir det ju bara stressigt att äta och man halvt slänger i sig maten, är musiken lugnare sitter man längre. (Och med man menar jag mig själv) Ja toaletterna var rena och fräscha och sånt är alltid viktigt. Är det äckligt kommer du ta med dig den känslan ut (typ att man inte känner sig ren om händerna eller så försatt man tagit i handtaget) och den känslan får man ju med sig när man äter sen också. Det var en röd vägg och något snyggt bord med en spegel ovanför tror jag på toan och det kändes som något man sett i en film från "ett lyxigt ställe" typ och den satt lite avskilt från handfaten så man kunde spegla sig utan att känna att man var ivägen för någon. Lite som i en hall istället för toalett…Torkmöjligheterna var dåliga för jag ville ha papper inte sån där luft-sak. Skyltarna minns jag tyvärr inte!
- Men jag håller med om att volymen är extremt viktig. Just att på en restaurang kunna ha de där mellanläget. Inte för hög ljudvolym då man vill kunna
kommunicera med varandra utan att behöva skrika. Man sitter ju ändå på en restaurang och inte på en bar.. men som X sa att de inte ska vara för lågt så man känner att man konstant måste fylla ut den tystnaden.
Städningen var bra! Vilken jag tycker är otroligt viktigt. Är toaletterna ofräscha på en restaurang så drar de ner hela restaurangen. När man väl går på restaurang så vill man ju kunna sitta ett tag och njuta av både mat och dryck. Och vet man att toaletterna är ofräscha så blir ju den restaurangen ingen man väljer att gå på. Inredningen var bra! De kändes lite lyxigare med den där "hall känslan" som X nämnde. Att de faktiskt är lagt lite tid och pengar även på toaletterna.
Restaurangen hade som en "röd tråd". De var stil och klass hela vägen in dit, till och med musiken följde med!
De jag kommer ihåg att vi sa om skyltarna var att dom var röda.. De gav mig intrycket om att den dörren var "endast för personal". Att de kändes som en "varningsskylt", haha.
- Minns inte exakt vilken genre det var på musiken, men föredrar en lugn och någon form av harmonisk musik när jag kissar eller ski… jag menar pudrar näsan….! Vilket jag har för mig att det var.
- Min utgångspunkt när jag ska besöka en toalett oavsett resturang grundar sig på min subjektiva kvalitetsuppfattning av själva restaurangen, vilket ligger till grund för vad jag förväntar mig av toalettbesöket.
- Sett till Vapiano tyckte jag att deras toaletter delvis överensstämde med mina förväntningar, det var rent och fräscht precis som det var i själva restaurangen ( man ser köket, alla har handskar på sig etc.).
Dock kan jag känna att möblerna när man kom in, inte överensstämde med temat Vapiano ( de guldiga stolarna som fanns när man kom in. Det kändes lite
överdrivet..hade passat bättre på Grand), jag hade snarare förväntat mig barstolar i trä som linjerar mer med hur det ser ut i restaurangen. Jag hade inga
invändningar på torkmöjligheterna eller skyltningen.
En ytterligare tanke är att jag skulle uppleva det som trångt om det hade varit 3-4 stycken (var själva där) som skulle på toa, vilket hade påverkat min
helhetsupplevelse negativt.
Sammanfattningsvis tycker jag att toaletterna överensstämde bra med Vapianos kvalitetsnivå.
Känslorna som ni hade efter toalettbesöket var både att ni kände er frusna och äcklade, men också behagliga och lugna. Minns ni varför? Eller vad tror ni det kan bero på?
Många ville rekommendera restaurangen, men några få ville inte, varför det tror ni?
- Jag tillhör nog kategorin behaglig och lugn. ( finns inget bättre än att tömma blåsan). Men mycket handlar nog om att min upplevelse överensstämde med mina förväntningar. Dock är jag helt säker på att om något hade varit sämre, ex skitigt hade jag nog varit missnöjd och valt en annan vapiano istället. ( om det hade varit likadant på nästa ställa hade jag nog valt en annan kedja). JAg misstänker att de som inte ville rekommendera stället, är samma personer som upplevde att torknings möjligheterna etc. inte var på den nivån som de önskade och vill därmed inte rekommendera stället
Många gav höga betyg på temperatur, doft och ljudvolymen på Vapiano. Vad var det som var bra med det? Någon svarade negativt på doften, minns ni varför?
Sedan var det rätt spretigt med färger, belysning och torkmöjligheterna. Varför gillade/gillade ni inte färgerna? Belysningen? och skyltarna fick också dåligt betyg. Minns vi varför? Eller vad skulle det kunna bero på?
- Temperatur för att det var rumstemperstur, varken för varmt eller kallt. Doften var behaglig i badrummet för att det inte luktade illa snarare
- Tänkte inte på doften så där allmänt i restaurangen..luktade väl gott typ mat. Är inte så förtjust i svart och rött i ett badrum..känns inte fräscht hade föredratt ljusare färger kanske blått,vitt och grönt. Känns mer naturligt och rent. Sen spegeln med guldram var ganska tacky
Skyltarna för att det var dåligt kommunicerat om jag inte minns fel. - Temperatur: lagom varken för kallt eller varmt
Doft: inte så bra på toan, lite kisslukt Men bra i restaurangen för det luktade mat
Ljudvolym: bra, inte för hög så man fick skrika men inte för låg så man Slapp skämmas om man pratar/skrattar för högt..
Färger: älskar mörka badrum, mysig stämning
Belysning: Gillar dämpad belysning=MYS. Hatar verkligen bländande ljus. skyltar: var väl inte överdrivet stora skyltar.. Men man vill ju heller inte bli överöst med toaskyltar när man äter så jag tycker lagom
- Temperaturen var jämn så det kändes behagligt. Ingen hänvisning till var toaletterna låg någonstans. Gömda bakom. Belysningen inne på toaletterna var både dunkel och ljus så kontrasterna gjorde det till en märklig upplevelse. Otroligt blandade bilder som inte hade ngt sammanhang. Kändes som att det var en annan toalett i ett annat universum. Skjutdörrarna in till herrtoan var halvt öppen och det kändes som att ingen ville dra i de stora dörrarna för man ville inte röra vid dom. Så då fick man klämma sig emellan denna öppning.
Musiken var på lagom nivå och doften helt ok.
- Temperatur: Behagligt, varken för varmt eller för kallt. Doft: Kände ingen doft vilket är ju bra!
Ljudvolym: inte så högt att man inte kan höra sig själv tänka. Så det var lagom högt.
Färg: För mörkt, hade svårt att se och det blev ansträngande.
Belysning: Likadant här, alldeles för dämpat och jag fick anstränga mig för att se. Skyltar: Vilka skyltar? Jag såg inga..
KOH PHANGAN:
Det som stack ut var framför allt ventilationen, doften och städningen. Kommer ni ihåg varför? Kan ni tänka er varför ni svarade så? Musiken fick ganska bra resultat, gillade ni den?
Sedan gillade ni inte torkmöjligheterna, handtag eller skyltar. Minns ni varför? Däremot gick inredningen och färgerna hem, förutom hos en person, som inte heller gillade belysningen...haha. Vad tror ni där?
- Papperkorgen på toaletten var full så det låg smutsigt papper på golvet. Bruden innan hade lagt en fet så det luktade.
Torkmöjligheterna var ok men handtaget satt löst och skylten till toaletten satt off eller så var det svårt att se den för att belysningen var sämst.
Hur var det med konceptet, hur tyckte ni om det? Inredning, färger osv? Några av er kände sig glada, behagliga och lugna efter toalettbesöket, andra svettiga och någon frusen. Varför kan ni ha känt så?
Sen ville några inte rekommendera restaurangen och spendera mindre och ej komma tillbaka. Hur känner ni där? Vad är helhetsbetyget på Koh Phangan?
- haha jag kommer faktiskt inte riiiktigt ihåg för att vara ärlig. Helhetsbetyget är dock inte riktigt så bra för min del.