Under arbetets gång har jag insett att det finns mycket att undersöka inom detta område som mitt ämne baseras på. Det faktum att det ännu inte finns någon forskning som täcker problematiken med funktionshindrade tonåringarnas relationer gör det ännu viktigare och mer angeläget att fortsätta forska i. Det sociala samspelet är oerhört viktigt och vi och vår utveckling är beroende av det i allra högsta grad, vare sig det handlar om samspelet med övriga individer eller samhället i stort. Vi påverkas och påverkar hela tiden. Att inte kunna fungera i en sådan interaktion leder till frustration och maktlöshet. Det är därför av yttersta vikt att uppmuntra och träna de funktionshindrade tonåringarna i att kunna etablera och bevara sina relationer. Vi lär oss mycket av varandra och samspelet är nödvändigt för vår utveckling.
Det man skulle kunna fokusera på genom att utgå ifrån mitt arbete är att fördjupa sig i funktionshindrade tonåringarnas självkänsla, självbild och deras uppfattningar om omvärlden, samt hur de agerar när de vill uppnå egna mål (om de har några). Att forska om särskolans arbetssätt och sätt att bemöta tonåringarna är också ett bra förslag. Att göra en undersökning för hur man kan utveckla det praktiska arbetssättet med elevernas svårigheter knutna till känslor och relationer. Man kan gå in på djupet med arbetslagets arbetssätt och undersöka hur de rustar upp inför kommande svårigheter som kan uppstå. Ytterligare ett förslag är att fokusera på funktionshindrade tonåringar och deras kommunikation. Kanske kan man diskutera situationen i träningsskolan och elevernas kommunikation där, vilket skulle kunna bli intressant då de eleverna oftast inte har tal. Hur gör de, när vi vet att de har känslor och säkert skulle vilja förmedla något samtidigt som de saknar tal och ibland även motorik vilket gör att de inte kan använda sig utav teckenspråk… Anknyta ännu tydligare till KASAM teorin (Antonovsky, 2005).
Idéerna är många och det går att utvidga forskningsområde utifrån detta arbete, huvudsaken är att man fokuserar på funktionshindrade tonåringar eftersom det inte finns någon forskning om deras relationer och kommunikation. Vi vill att de (och det har de rätt till enligt Salamancadeklarationen, 2006) utvecklas till självständiga och trygga individer. Det kan de inte bli om de inte klarar av att upprätthålla och bevara sina relationer. När de har blivit bättre på det och förstått vad det går ut på, kommer deras självkänsla att öka.
REFERENSER
Antonovsky, Aron (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Bagga-Guppta, Sangeeta (2006). Att förstå delaktighet. (rapport,) Örebro universitet, pedagogiska institutionen: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Bakk, Ann& Grünewald, Karl (1998). Omsorgsboken. Stockholm: Liber AB. Barnkonventionen, (1989) www.unicef.se/barnkonventionen , hämtat 21 juni 2010
Bergquist, Siv, Anneborn, Lena, Blucher, Gunnel, Céwe, Lillemor, Dellgren, Kajsa, Edlund, Elsie, Hedberg, Anders, Hellström, Agneta, Pettersson, Marianne, Serrebo, Susanne, Sjögren, Inga, Utholm, Inger & Wessman, Anita (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber AB.
Bloom, Anna (1999). Särskilda elever: om barn i särskola: bedömningsgrunder,
ställningstaganden och erfarenheter. Stockholm, Forsknings- och utvecklingsenheten,
Socialtjänstförvaltningen Stockholms stad.
Broberg, A, Granqvist, P, Ivarsson, T., & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori,
betydelsen av nära och känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och kultur.
Brunt, David & Hansson, Lars (2005). Att leva med psykiska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2003). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Evershaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
FN’s konventioner om mänskliga rättigheter, (2006). Regeringen. regeringen.se (hämtat 21 juni 2010).
Förhammar, Staffan (1995). Den svenska specialskolans uppkomst. I: Eriksson, Bengt Erik & Törnqvist, Rolf (1995). Likhet och särart. Handikapphistoria i Norden (s177-179). Södertälje: Fingraf.
Förhammar, Staffan & Nelson, Marie C. (2004). Funktionshinder i ett historiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Ghaziuddin, M, Ghaziuddin, N & Greden, J, översättning Järva, H (2005). Depression hos personer med autism: konsekvenser för forskning och klinisk vård. Ur: Journal of Autism and Developmental Disorders, Vol. 32, No. 4, August 2002 (© 2002). Handikappupplysningen.se, autismforum.se
Gymnastik –och idrottshögskolan (2010), www.gih.se - gymnastik- och idrottshögskolan, hämtat 22.juni 2010
Gotthard, Lars - Erik, Larsson, Aina, Alehed, Mats, Andersson, Cilla, Spjut-Jansson Birgitta (1997) Tyst...nu talar vi! – ett projekt om tonåringar med utvecklingsstörning och deras föräldra.r Lysekils socialförvaltning.
Gustavsson, Anders (1985). Samhällsideal och föräldraansvar. En explorativ studie av vad det innebär att ha ett förståndshandikappat barn. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Handikapp och habilitering (2010), www.handikappupplysningen.se , Stockholms läns Landsting (hämtat 17 juni 2010)
Handikappombudsmannen (2010) www.handikappombudsmannen.se , hämtat 17 juni 2010
Handikappupplyssningen, www.handikappupplysningen.se, Handikapp och habilitering, Stockholms läns landsting (2010), hämtat 17 juni 2010
Handikappsombudsmannen, Grundläggande regler ur handikappolitiken, Utdrag ur Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet, FN, Utbildningsdepartementet, Socialdepartementet, 1995) även: www.handikappsombudsmannen.se Helgeson, Jonas (2006). Grabben i kuvösen bredvid: om att vinna mot ett handikapp. Örebro: Libris förlag.
Hill, Anders & Rabe, Tullie (1987). Psykiskt utvecklingsstörda barn i kommunal förskola – integrering belyst ur ett socialpsykologiskt perspektiv, Göteborgs universitet.
Hjelmquist, E, Larsson, Abbad, Gunvor, Samuelsson, Hans, Wallenius, Elisabeth, Berglund, Britta, Möller, Kerstin & Olsson, B, Martin (2006). Inre och yttre världar: funktionshinder i psykologisk belysning. Lund: Studentlitteratur.
Holme, IM & Solvang, B. (1991). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (1992). Elevens värld. Introduktion i pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur. Kadesjö, Björn (2007). Psykisk ohälsa hos barn och unga – vilka barn handlar det om? Vad är de
vuxnas ansvar? Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP), Stockholm, Socialstyrelsen
(www. socialstyrelsen.se/psykisk ohälsa)
Klasén, McGrath, Monica (2008) Konsekvenser i vardagen. Habilitering.nu (04/2008). Stockholm: Handikapp och habilitering, även: habilitering.nu
Kvale, Steinar, (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lagerheim, Berit (1988) Att utvecklas med handikapp. Stockholm: Almqvist & Wiksell förlag AB.
Landstinget i Uppsala län www.lul.se, 2010, hämtat 15 juni, 2010
Lennéer –Axelsson, B & Thylefors, I. (1987). Arbetsgruppens psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, Ulf P. (2004) Lärarens handbok. Lund: Studentlitteratur.
Molin, Martin (2004). Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap. Linköping: Linköpings universitet.
Möller, Anders & Nyman, Erling (2003). Barn, familj och funktionshinder. Stockholm: Liber AB.
Nationalenciklopedin www.nationalenciklopedin.se hämtat 7 juni 2010
Nilsson, Margareta (2000). Vad ska skolan ge? Tankar om ungdomsutbildningen. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Nordahl, T. Sörlie, M-A, Maner, T, & Tveit, A (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och
ungdomar – teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.
Nordeman, Margareta (1999). Utvecklingsstörning och sexualitet – sexuella behov och
uttrycksformer” Stockholm: Carlssons förlag.
Nordeman, Margareta (2005.) När känslan tar över – utvecklingsstörning och sexualitet. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Nordström, Irene (2002). Samspel på jämlika och ojämlika villkor: om lindrigt utvecklingsstörda
småbarns relationer till kamrater. Pedagogiska institutionen Stockholm, Stockholms universitet.
Olsson, B. Malin (2004) Parents of children with intelectual disabilities Göteborg, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet www. u/ forskningsrapporter.se (hämtad 3 juni 2010)
Orlenius, Kennert (2001). Värdegrunden finns den? Stockholm: Rune förlag.
Petersson, Gerd (1999). Hur gör man kärlek? Södertälje: Bokförlaget Fingraf.
Regeringens prop.1992/93:159. www.riksdagen.se (hämtat 8 juni, 2010)
Rehn, Annika & Molin, Pia (2002). Älskade barn, särskilda barn. Att få ett barn med
funktionshinder. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
SAOL svenska akademiens ordlista, http://www.svenskaakademien.se/ordlista, www.svenskaakademinsordlista.se, hämtat 5 juni 2010
Skollag (1 985:1100) SFS nr: 1 985:1100 Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1985-12-12 Omtryck: SFS 1997:1212 Ändrad: t.o.m. SFS 2010:4
Skolverket (2001 a). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram, hämtat 27 maj 2010 Skolverket (2001 b). I särskola eller grundskola? – Skolverkets rapport nr 216, utveckling, Stockholm: Liber distribution.
Skolverket (2001 c). ”Tre magiska G-n – skolans insatser för elever med funktionshinder” fördjupad studie ur skolverkets rapport 216, 2001 www.skolverket.se, hämtat 27 maj 2010.
Skär, Lisa (2002). Barn och ungdommar med rörelsehinder – deras uppfattningar om roller, relationer och aktiviteter. Luleå tekniska universitet.
Socialstyrelsen, termbank, 2010. www.socialstyrelsen/termbank.se (hämtat 21 juni 2010).
SOU 2 003:35 För den jag är- om utbildning och utvecklingsstörning (2003). www.regeringen.se (hämtat 3 juni, 2010)
SOU 2 004:98 Carlbeck-kommitén (2004). ”För oss tillsammans – Om utbildning och
utvecklingsstörning.”www.regeringen.se (hämtat 3 juni, 2010).
Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
www.unesco.se hämtat 27 maj 2010.
Svensk uppslagsbok, (2010). www.svenskuppslagsbok.se, hämtat 17 juni 2010.
Szönyi, Kristina (2005) Särskolan som möjlighet och begränsning. Stockholm: Stockholms universitet ; även http://www.chr.uu.se/Tidning/Hfp_1_06.pdf
Tamm, Maare (2001). Vem skapar min identitet? Om hur tonåringar med funktionshinder skapar sin identitet. Handikappforskning pågår 4/2001
Thelin, Carolina (2008). Var sitter känslorna? – sex och samlevnad för gymnasiesärskolan. Malmö stad: Erlanders.
Tideman, Magnus (2000, a) Normalisering och kategorisering. Om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning, avh. 45 (Handikappforskning pågår, 2/2000).
Tideman, Magnus (red.)(2000, b). Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet, www.vetenskapsrådet.se, (hämtat 21 juni 2010)
Wahlström, Gunilla (1993). Gruppen som grogrund Stockholm: Liber ab.
Westergren, Christina & Magnusson, Catharina (2000). Avig eller rät. Om funktionshinder i
vår vardag Stockholm: Carlssons bokförlag ab.
WHO, Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder – en svensk version av International, www.socialstyrelsen.se, hämtat 23 maj 2010.
Wilder, J (2008). Proximala processer hos barn med flera betydande funktionshinder.
Handikappforskning pågår 4/2008, (2008), s. 2
Ylvén, R. & Wilder, J. (2009). Samverkan med barn och familjer. Eds. Sandberg, A. Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur
Åkerman, Alin, Britta & Liljeroth, Ingrid (1999). Autism möjligheter och hinder i ett
undervisningsperspektiv. Umeå: SIH Läromedel.
BILAGOR