Då det inte verkar finnas särskilt mycket forskning inom området pedagogik och nervositet, skulle det vara intressant att undersöka det vidare. Det hade varit intressant att se hur lärare arbetar med MPA genom en longitudinell studie och observationer, för att se hur de praktiskt tillämpar de metoder de samtalat om i denna studie. Vidare hade det varit intressant att se hur elever ser på sitt eget arbete med nervositet, något som hade kunnat gjorts i en liknande studie som denna, med fokus på elever framför lärare. Intressant skulle vara att undersöka vidare hur lärare eller elever själva upplever sig utvecklas om de tillämpar en metod som exempelvis Fagéus (2012) artistisk mental träning i arbetet med sin nervositet.
Vidare forskning skulle också kunna vara att se närmre på hur ämnet MPA och nervositet kon-strueras av lärare utifrån andra skolämnen, exempelvis inom ämnet svenska, idrott eller teater. Intressant skulle också vara att se närmre på hur kurser inom retorik eller personer som arbetar med att hålla tal inför en större publik ser på ämnet och metoder för att minska det. Utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv skulle det vara intressant att undersöka hur nervositet ses utifrån en större samhällelig kontext. Detta då denna studie har synliggjort hur arbetet med nervositet inte alltid ses som självklart i undervisning. Kanske skulle intressanta maktförhållanden dyka upp i en sådan studie som det går att se närmre på, vilket skulle kunna bidra till nya intressanta synvinklar och insikter.
Referenser
Allen, R. (2013). Free improvisation and performance anxiety among piano students. Psychology of music, 1, 75.
Bergström, G., & Ekström, L. (2018). Tre diskursanalytiska inriktningar. I. K. Boréus., & G. Bergström. (Red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan). Lund: Studentlitte-ratur.
Bolander, E., & Fejes, A., (2015) Diskursanalys. I A. Fejes, & R. Thornberg. (red.)(2015). Handbok i kvalitativ analys. (2 uppl. ss 90-114) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 Uppl.) Stockholm: Liber Burr, V. (2003). Social constructionism. (2.uppl.) London: Routledge.
Connolly, C., & Williamon, A. (2004). Mental skills training. I A. Williamon (Red.), Musical Excellence: strategies and techniques to enhance performance (s. 221-245). Oxford: Oxford University Press.
Codex. (2018). Informerat samtycke. Hämtad 2020-04-20: http://www.codex.vr.se/man-niska5.shtml
Cupido, C. (2018). Music Performance Anxiety, Perfectionism and Its Manifestation in the Lived Experiences of Singer-Teachers. Muziki: Journal of Music Research in Africa, 15(1), 14.DOI: 10.1080/18125980.2018.1467367
Dobos, Piko och Kenny (2019) Music performance anxiety and its relationship with social pho-bia and dimensions of perfectionism. Research Studies in Music Education. 41(3), 310-326) DOI: 10.1177/1321103X18804295
Fagéus, K. (2012). Musikaliskt flöde: artistisk mental träning för scen och undervisning. Stockholm: Gehrmans musikförlag.
González, A., Blanco-Piñeiro, P., & Díaz-Pereira, M. P. (2018). Music performance anxiety: Exploring structural relations with self-efficacy, boost, and self-rated performance. Psy-chology of Music, 46(6), 831.
Kenny, D.T. (2011). The psychology of music performance anxiety. Oxford: Oxford University Press.
Kenny, D.T., & Ackermann, B.J. (2016). Optimizing physical and psychological health in per-forming musicians. I S. Hallam., I. Cross., & M. Thaut. (Red.). The Oxford handbook of music psychology. (2 uppl. Ss 633-645). Oxford, United Kingdom: Oxford University Press.
Lundeberg, Å. (1998). Rampfeber: konsten att framträda under press. (2., omarb. uppl.) Stockholm: Gehrmans musikförlag.
Martin-Gagnon, G., & Creech, A. (2019). Cool jazz: music performance anxiety in jazzper-formance students. Music Education Research, 21(4), 414-425,
DOI:10.1080/14613808.2019.1605346
McAllister, L.S. (2013). The balanced musician: integrating mind and body for peak perfor-mance. Lanham, Md.: Scarecrow Press.
Nationalencyklopedin (2020a). nervös. Tillgänglig: https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/upps-lagsverk/ordbok/svensk/nervös
Nationalencyklopedin (2020b). ångest. Tillgänglig: https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/upp-slagsverk/encyklopedi/lång/ångest
Nationalencyklopedin (2020c). traitpsykologi. Tillgänglig: https://www-ne-se.bib-proxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/traitpsykologi
Nationalencyklopedin (2020d) prestationsångest. Tillgänglig: https://www-ne-se.bib-proxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/prestationsångest
Nationalencyklopedin (2020e) Autonoma nervsystemet. Tillgänglig: https://www-ne-se.bib-proxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/autonoma-nervsystemet
Nationalencyklopedin (2020f) Alexanderteknik. Tillgänglig: https://www-ne-se.bib-proxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/alexandertekniken
Nationalencyklopedin (2020g) Sättning. Tillgänglig: https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/upp-slagsverk/ordbok/svensk/sättning
Owen, L., (2019, 27 september) 7 techniques to combat stage fright. The Strad.
Hämtad från: https://www.thestrad.com/playing-and-teaching/7-techniques-to-combat-
stage-fright/154.article?fbclid=IwAR32ru--UdWTJF5ocgrrL083JKMDIQI_RsMRbzD-tozczq00yeXKfZ1zRkJ0
Paradis, S. (2019). Help students develop effective strategies to deal with performance anxiety?
American Music Teacher, 69(2), 8-11. Hämtad från:
https://eds.a.ebsco-
host.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid=374ccefc-d508-4b0f-b979-134dba4e1527%40sdc-v-sessmgr01
Patston, T. (2014). Teaching Stage Fright? -- Implications for Music Educators. British Journal of Music Education, 31(1), 85–98. doi:10.1017/S0265051713000144
Petry, J. (2018). Coaching Actors with Stage Fright: A Literature Review for Coaches with Tangible Tips and Guides. Voice & Speech Review, 12(2), 193.
https://doi.org/10.1080/23268263.2018.1441112
Robson, K. E., & Kenny, D. T. (2017). Music performance anxiety in ensemble rehearsals and concerts: A comparison of music and non-music major undergraduate musicians. Psychol-ogy of Music, 45(6), 868.
Skolverket (2011) Ämnet musik Hämtad från: https://www.skolverket.se/undervisning/gymna-
sieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogram-
men/amne?url=1530314731%2Fsyl-
labuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DMUS%26courseCode%3DMU-SENS01%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_MUSENS01
Skoogh, F., & Frisk, H. (2019). Performance values – an artistic research perspective on mu-sic performance anxiety in clasmu-sical mumu-sic. Journal for Research in Arts and Sports Edu-cation, 3(1).https://doi.org/10.23865/jased.v3.1506
Skr, Sveriges Kommuner och Regioner. (2019). Kultur- och musikskolor. Hämtad maj 2020 från: https://skr.se/skolakulturfritid/kulturfritid/kulturochmusikskolor.6968.html
Steptoe, A., & Fidler, H. (1987). Stage fright in orchestral musicians: A study of cognitive and behavioural strategies in performance anxiety. British Journal of Psychology, 78(2), 241. https://doi.org/10.1111/j.2044-8295.1987.tb02243.x
Studer, R., Gomez, P., Hildebrandt, H., Arial, M., & Danuser, B. (2011). Stage fright: its ex-perience as a problem and coping with it. International archives of occupational and en-vironmental health, 84(7), 761–771. https://doi.org/10.1007/s00420-010-0608-1
Svensson, P. (2019). Diskursanalys. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2020 från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Stu- dentlitteratur.