Ett större datamaterial hade kunnat tillföra fler nyanser i hur matematik kan kommuniceras i förskoleklassens kontext. Dessa nyanser skulle i så fall bidra till en mer generell konklusion om hur kommunikation av matematik sker i förskoleklassen.
De didaktiska valen som ligger till grund för kommunicerandet av matematik har förstärkts av förskollärarnas berättelser i intervjuerna av det som har framkommit i observationerna. Det är intressant att fundera över hur studiens resultat hade sett ut om datamaterialet endast hade grundat sig på observationerna.
En annan infallsvinkel på fortsatt forskning är att inta ett barnperspektiv. Hur kommunicerar barn matematik när de interagerar med andra barn både i självinitierade aktiviteter och i lärarledda aktiviteter.
Det hade varit intressant att undersöka hur kommunikation av matematik i förskoleklassen kunde förstås ur ett genusperspektiv. Andra frågor som skulle kunna studeras med hänsyn till resultatet är hur inkluderas barn i matematiklärandet och ges alla barn samma möjligheter till interaktion och kommunikation i matematik.
Referenser
Ackesjö, H. (2010). Läraridentiteter i förskoleklass. Berättelser från ett gränsland. Licentiatstudie. Göteborg: Göteborgs universitet.
Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/22357
Ackesjö. H. (2014).Barns övergångar till och från förskoleklass: Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter. Linnaeus University Dissertations No 180/2014. Kalmar: Linnéuniversitetet, 2014. Växjö.
Ahlberg, A. (1997). Childrens´s ways of handling and experiencing numbers. Göteborg Studies in Educational Sciences, 113. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Ahlskog-Björkman, E., & Björklund, C. (2015). Communicative tools and modes in thematic
preschool work. Early Child Development and Care, DOI:10.1080/03004430.2015.1085863
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Bernstein, B., & Lundgren, U.P. (1983). Makt, kontroll och Pedagogik: studier av den kulturella reproduktionen. Stockholm: Liber
Björklund, C. (2007). Hållpunkter för lärande. Småbarns möte med matematik. Åbo: Åbo Akademis förlag.
Björklund, C. (2009). En, två, många- om barns tidiga matematiska tänkande. Stockholm: Liber
Björklund, C., & Barendregt, W. (2015): Teachers´ Pedagogical Mathematical Awareness in Early Childhood Education.Scandinavian Journal of Eduational Research, DOI: 10.1080/00313831.2015.1066426
Bråten, I. (1998). Vygotskij som föregångare inom metakognitivteori. I I. Bråten (Red.), Vygotskij och pedagogiken (60-79). Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, B. (2002). Mellan soffan och katedern. En studie av hur förskollärare och grundskollärare utvecklar pedagogisk integration mellan förskola och skola.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:
http://hdl.handle.net/2077/15528
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 31-74). Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, E. (1987). Matematik i förskolan? Publikationer från Institutionen för pedagogik 1987:05. Mölndal: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.
Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (1999). Förskolebarn i matematikens värld. Stockholm: Liber.
Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2009). Grundläggande matematik. I S. Sheridan, I. Pramling Samuelsson & E. Johansson (red.), Barns tidiga lärande. En tvärnittssstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Egidius, H. (2000). Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. (6. uppl.). Lund: Studentlitteratur
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s.13-37). Stockholm: Liber.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s.216-234). Stockholm: Liber.
Gelman, R., & Galistel, C. (1978). The child´s understanding of number. Cambridge, Mass: Harvard University Press.
Haglund, B. (2004). Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan. Göteborg Studies in Educational Sciences, 224. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig: http://hdl. handle.net/2077/16424
Henckel, B. (1990). Förskollärare i tanke och handling. En studie kring begreppen arbete, lek och inlärning. (Akademisk avhandling, Pedagogiska institutionen). Umeå: Umeå universitet
Herrlin, K., Ackesjö, H. & Frank, E. (2012). Förskoleklassens didaktik: Möjligheter och utmaningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Johnsen Høines, M. (1990). Matematik som språk. Verksamhetsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber Ekonomi.
Karlsson, M., Melander, H., Pérez Prieto, H. & Sahlström, F.(2006). Förskoleklassen- ett tionde skolår? Stockholm: Liber.
Kihlström, S. (1995). Att vara förskollärare. Om yrkets pedagogiska innebörder. Göteborg Studies in Educational Sciences, 102, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Larsson, J. (2009). Discerning competence within a teaching profession. (Master´s thesis).
Göteborg: Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs Universitet.
Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press.
Malmer, G. (1999). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur
National Research Council (U.S.). Committee on Early Childhood Mathematics. (2009). Mathematics learning in early childhood: paths toward excellence and equity. Washington, DC: National Academies Press.
Patel, R., & Davidson, B. (1991). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, A. & Wiklund, L. (2007). Hur långt är ett äppelskal? – tematiskt arbete i förskoleklass. Stockholm: Liber.
Reis, M. (2011). Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande. Gothenburg Studies in Educational Sciences, 314. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig: http://hdl. handle.net/2077/27889
Reis, M. (2015). Barn matematiserar och lär sig matematik. Stockholm: Liber.
Rogoff, B. (2003). The cultural nature of human development. New York: Oxford University press.
Rubinstein Reich, L. (1993). Samling i förskolan. Studia Psychologica et Paedagogica, Series altera CVI. Stockholm: Almqwist & Wiksell International.
Sheridan, S.(2009). ECERS som metod att studera kvalitet. I S. Sheridan, I. Pramling Samuelsson & E. Johansson (red.), Barns tidiga lärande. En tvärnittssstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Solem Heiberg, I. & Reikerås E. K. L .(2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och
Kultur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssa mling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm: Fritzes Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011c). Diskussionsunderlag för förskoleklass. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012). TIMSS 2011: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Stödmaterial: Förskoleklassen- Uppdrag, innehåll, kvalitet. Stockholm: Fritzes.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete i utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor.
Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Forskoleklass-och-andra-skolla_GL036/?text=true (Hämtad: 2016-01-08)
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.
Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/142368 (Hämtad:2016-01-08)
SVD, 2013:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/elever-maste-plugga-mycket-mer-matte_7914028.svd (Hämtad: 2013-02-15)
SVT, 2015:
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/skolverket-kunskapsnivan-hos-svenska-elver-har-sjunkit(Hämtad: 2015-06-07)
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos
Wertsch, J. V.(1985). Vygotskij and the social formation of mind. Cambridge, Mass: Harvard University Press.
Williams, P. (2006). När barn lär av varandra – samlärande i praktiken. Stockholm: Liber Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning, HSFR. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad : 2014-01-03) http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/forskoleklass/elever
Bilaga 1
Halmstad 20121104 Hej!
Jag heter Maria Papantonis Stajcic och studerar Utbildningsvetenskap på Göteborgs universitet. Nu är det dags att skriva min magisteruppsats. Eftersom jag arbetar som förskollärare och dessutom är intresserad av ämnet matematik har jag valt att studera hur matematik kommuniceras i förskoleklassen, med fokus på interaktionen (samspelet) mellan
förskollärare och barn. Min förhoppning är att öka förståelsen för ämnet matematik inom förskoleklassen.
För att bäst få syn på kommunikationen mellan barn och förskollärare kring matematik kommer jag att filma under 2-3 tillfällen, i
förskoleklassen som du undervisar. Efteråt vill jag också lyfta delar av de inspelade filmsekvenserna med dig där du kan berätta hur du tänker kring den valda situationen. Fokus i studien är på interaktionen mellan förskollärare och barn och att det är just Dina tankar som är viktiga för att förstå detta sammanhang.
Etik : I min studie följer jag de etiska reglerna från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning). Enligt informationskravet ska samtliga deltagare först
informeras och tillfrågas om deltagande. Deltagandet är frivilligt och alla har rätt att när som helst avbryta sin medverkan utan angivande av skäl för detta, enligt samtyckeskravet. Jag garanterar anonymitet för
deltagarna då jag kommer att använda mig av fingerade namn i studien. Det insamlade materialet kommer jag att förvara skyddat från
utomstående.
Det jag önskar av Dig är att Du ger samtycke till att jag filmar Dig, därför ber jag dig att fylla i talongen.
Tag gärna kontakt med mig om du har frågor eller andra funderingar
Tack på förhand Maria Papantonis Stajcic
Maria.Papantonis@utb.halmstad.se tel: 0763/408498
--- Ja, jag deltar i studien och tillåter att videoinspelningarna som jag medverkar får användas som exempel i studien.
Nej, jag vill inte delta i studien. ………
Förskollärarens namn ……… Datum
Bilaga 2
Halmstad 20121104 Hej!
Jag heter Maria Papantonis Stajcic och studerar Utbildningsvetenskap på Göteborgs universitet. Nu är det dags att skriva min magisteruppsats. Eftersom jag arbetar som förskollärare och dessutom är intresserad av ämnet matematik har jag valt att studera hur matematik kommuniceras i förskoleklassen, med fokus på interaktionen (samspelet) mellan
förskollärare och barn. Min förhoppning är att öka förståelsen för ämnet matematik inom förskoleklassen.
För att bäst få syn på kommunikationen mellan barn och förskollärare kring matematik kommer jag att filma under 2-3 tillfällen, i Ditt barns förskoleklass.
Etik : I min studie följer jag de etiska reglerna från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning). Enligt informationskravet ska samtliga deltagare först
informeras och tillfrågas om deltagande. Deltagandet är frivilligt och alla har rätt att när som helst avbryta sin medverkan utan angivande av skäl för detta, enligt samtyckeskravet. Jag garanterar anonymitet för
deltagarna då jag kommer att använda mig av fingerade namn i studien. Det insamlade materialet kommer jag att förvara skyddat från
utomstående.
Jag vill poängtera att fokus ligger på kommunikationen mellan
förskollärare och barn kring matematik och inte på det enskilda barnet. Det jag önskar av Dig som förälder/vårdnadshavare är att Du ger
samtycke till att jag filmar Ditt barn och därför ber jag dig att fylla i talongen. Lämna den sedan till personalen i förskoleklassen.
Tag gärna kontakt med mig om ni har frågor eller andra funderingar
Tack på förhand Maria Papantonis Stajcic
Maria.Papantonis@utb.halmstad.se tel: 0763/408498
Ja, jag ger tillstånd för mitt barn att delta i studien och tillåter att videoinspelningarna som mitt barn medverkar får användas som exempel i studien.
Nej, jag vill inte att mitt barn deltar i studien. ……… Barnets namn ………. Datum ……… ……… Vårnadshavares / Vårnadshavarnas underskrift
Bilaga 3 Intervjufrågor
Vi tittar på en filmsekvens och efteråt samtalar vi…
Berätta vad som händer i den här aktiviteten!
Berätta om dina tankar bakom denna aktivitet!
Varför valde du at göra på det här viset?
Varför väljer du att laborera/visa konkret?
Ser du några pedagogiska vinster med detta arbetssätt? Vilka i så fall?
I boken arbetade ni senare med samma område, i det här fallet xxxx. Berätta varför du
också väljer att arbeta med boken. Vad menar du att boken tillför i relation till laborationerna?
Vad tycker du är viktigt att tänka på när man kommunicerar matematik med barnen?
Vad vill du att barnen i förskoleklassen ska lära sig inom matematik?
Vilka matematiska kompetenser / kunskapervill du att barnen ska tillägna sig under
förskoleklasstiden? Varför är dessa så viktiga?
Kan du beskriva vad som kännetecknar ett bra/lyckat matematikpass? Eller
inlärningstillfälle inom matematik?
Är det något annat du skulle vilja lägga till när det handlar om barn, matematik och