Specialpedagogiken har en stor funktion att fylla med sitt sätt att se eleven just utifrån dennes möjlighet och hinder. Att skapa de resurser som eleven är i behov av för att gå vidare i sin lärandeprocess.Det är ett pedagogiskt dilemma att särskilja specialpedagogiken i förhållande till pedagogiken. Ju smalare pedagogiken definieras, desto bredare blir specialpedagogiken och tvärtom. Vanlig pedagogik exempelvis begränsas till att enbart omfatta "normalduktiga" elever, de återstående kategorierna härrör special-pedagogiken; speciellt de som ligger under de lägre gränsvärdena.
Var ska vi sätta gränsen? Som det ser ut i dag minskar områdena på varandras bekostnad inom särskolan. Om specialpedagogik definieras som en kompetens att möta alla elever, skulle istället all pedagogik omfattas. Tyvärr uppfattas ofta specialpedagogik som en motsvarighet till den gamla specialundervisningen. Det ultimata hade varit om specialpedagogik var en självklar komponent inom vanlig pedagogik.
Att lyfta fram elevernas olikheter är väsentligt för lärande och befrämjar utvecklingspotentialen. Vi kan alla bli bättre inom den vanliga pedagogiken. Kunskapen och kompetens behöver ökas, alla måste känna ett ansvar för att det etableras mer fortbildning i skolan. Utbildningen måste också utformas och omformas för att få en bättre övergång till yrkeslivet. Yrkesutbildningen i gymnasiesärskolan och särvux ska både utökas och förstärkas. Arbetsplatsförlagt lärande ska införas även i gymnasiesärskolan, och dess elever får också möjlighet att genomgå lärlingsutbildning.. Regeringen vill att samverkan mellan särskolan och särvux och övriga skolformer ska öka.
Detta skulle kunna möjliggöras genom att särskolans elever läser grundskolans eller gymnasieskolans ämnen, och också genom att elevernas rättigheter och valmöjligheter ska bli mer lika i sin uttrycksform oavsett skolform. Enligt förordningen (1997:702) vill regeringen att kvaliteten i utbildningen blir bättre. Större krav på kvalitetsredovisningar och individuella utvecklingsplaner är ett par sätt att nå detta.
Särskolan - samhälle
Särskolans elever ska så långt det någonsin går ha möjlighet att läsa grundskolans och gymnasieskolans ämnen och få betyg i dessa. Denna uppfattning har regeringen i ett nytt förslag. Regeringens syn på särskolan redovisas i en skrivelse som på tisdagen överlämnades till riksdagen. Skrivelsen ska ligga till grund för kommande propositioner som rör särskola och särvux, till exempel förslaget till ny skollag.
Regeringen är på samma linje som Carlbecksommittén om att för många barn skrivs in i särskolan. Endast elever med en utvecklingsstörning ska gå i särskola eller särvux. Man anser att det behöver förtydligas att elever med autism ska tas emot endast om de också har en utvecklingsstörning eller bestående hjärnskada. Vår uppfattning är att faktorer som ekonomi, organisation och attityder samt utvecklingsarbete hör samman med de förutsättningar som råder i kommunen. Det är svårt för ungdomar att få arbete i dag. Vår studie visar att det är ännu svårare för gruppen med funktionshinder att få arbete.
Det finns också stora skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta. En av de skolor vi undersökte hade bra samarbete med instanser som slussar ut elever i sysselsättning i kommunen. Vi menar att det måste till mer forskning som påvisar skillnader mellan kommunerna så att inte arbets-möjligheten ska bero på var man bor. I teorin kan man se hur livskvalitet som begrepp har utvecklats från att enbart mäta materiella livsfaktorer till en djupare innebörd med upplevelsen av välbefinnande. För att nå upp till en meningsfull fritid med möjlighet till personlig utveckling, knyta vänskapsband och träffa partners bör kommunen inventera kring vilka former av arbete och fritidsysselssättningar som behövs. Kommunen har ett stort ansvar för att främja ett nätverk så att steget mellan olika myndigheter inte är så långt. Ett större samarbete mellan arbetsförmedling och särskola så att man mycket tidigare känner eleverna och kan förbereda för perioden efter skolans slut. Utan arbete blir detta annars en tid av förlorad självkänsla för eleven.
Intressant hade varit med mer forskning som vänder sig till barn och vuxna med funktionshinder, så att vi på ett bättre sätt kunde få ta del av hur dom upplever sitt liv.
REFERENSER
Andersson, B. (2002). Föräldrar som skolans förtrogna. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
Blom, A. (1999). Särskilda elever: om barn i särskola: bedömningsgrunder, ställ-
ningstaganden och erfarenheter. Stockholm: Forskning och utvecklingsenheten,
socialtjänstförvaltningen.
Bråten, I. (red). (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Byrman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. (2.a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Holme, I. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Orlenius, K. (2001). Värdegrunden, finns den? Stockholm: Runa Förlag
Patel, R.& Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studenlit- teratur.
Rabe, T. & Hill, A. (Red.). (1996). Boken om integrering. Lund: Studentlitteratur. Rosenqvist, J. (1995). Specialpedagogiska forskningsmiljöer. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för specialpedagogik.
Skolverket. (1996). Vad betyder social bakgrund och kön för resultaten i matema-
tik? En longitudinell studie av betydelsen av social bakgrund och kön för tre årskullars resultat i grundskolan. Stockholm: Liber distribution.
Skolverket. (2001). Tillsyn av den obligatoriska särskolan. Örebro: db grafiska. Svenska kommunförbundet. (1998). Allmänna bestämmelser. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Tideman, M. (2000). Handikapp: synsätt, principer, perspektiv. Lund: Studentlitte- ratur.
Tideman, M. och Rosenqvist, J. (2000). Den stora utmaningen. Om att se olikheter
som resurs i skolan. Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola.
Vygotskij, L. (1986). Thoughts and language. Cambridge, MA: MIT PRESS. (The original was published 1934).
Wood, D. (1999). Hur barn tänker och lär. Lund: Studentlitteratur.
Övriga källor
Carlbeckskommittén
Internet (2006) www. google. se
SFS 1995:1249 Lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över ut- vecklingsstörda barns skolgång.
SFS 2001: 649. Kvalitetsredovisning i skolan.
SOU 1992: 52. Ett samhälle för alla. Ett handikappsbetänkande. SOU 1997: 161. Stöd i föräldraskapet.
SOU 2004: 98. För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. U 1995: 14. Utredning om funktionshindrade elever i skolan.
SFS 1997: 702. Författning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. WHO. (2001). En klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.
Tidskrifter
Sundström, A. (2004). I Trondheim är det normalt att alla är olika. Lika värde, (4), 6-7.
Wolming, S. (1998). Validitet - ett traditionellt begrepp i modern tillämpning. Pe-
dagogisk forskning i Sverig, 3(2), 81-103.
Författningar
Lpo-94. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skol-
formerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lgr-80. (1980). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skol-
formerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lgr-69. (1969). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skol-
formerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Ha nd le d a re ns na m n J.H Äm ne : Sä rsko la Da tum 060123
Våra frågor till intervjuerna
SKÅP
1.
S = Specia lpeda gogiska å tgä rderHur g å r ni tillvä g a fö r a tt ta red a p å vilka sp e c ia lp e d a g o g iska insa tse r e n e lev b ehö ve r so m ska b ö rja ho s e r
Hur sa m la r ni in info rm a tio n o m tid ig a re insa tse r ?
Va d ka n ni e rb jud a e leven fö r sla g s insa tse r ? Kä nne r d u a tt ni rä c ke r till va d d e t g ä ller insa tserna i fo rm a v resurse r/ m ed e l ?
2.
K= Ka rtlä ggning och kunska pTa r m a n nä r m a n ka rtlä g g e r e n elev, ko nta kt m e d a nd ra tid ig a re sko lor p e rso ner eller m ynd ig heter, so m t.e x. Elevhä lsa e ller Sp ec ia lp e d a g o g iska institute t, tid ig a re a ssiste nte r e ller lä ra re ?
I vilke n utsträ c kning g ö rs te ster p å e leverna , d å e leve n b ö rja r o c h i sena re ske d e fö r a tt se utvec kling o c h a tt rä tt insa tser ä r insa tta ?
På vilket sä tt ko m m e r fö rä ld ra rna s syn p å e leve n in o c h d e ra s fö rvä ntning a r p å e levens m ö jlig het a tt tillg o d o g ö ra sig utb ild ning en ?
På vilket sä tt få r eleven p å sä rsko la n sjä lvinsikt kring sitt funktio nshind er o c h hur g ö r m a n fö r a tt e leven ska p å ve rka sin utb ild ning ?
Va d tyc ke r d u ä r viktig kunska p fö r e leverna ?
Tro r d u a tt d e t finns e tt ta k fö r eleverna s utve c kling ?
Hur g ö r d u fö r a tt und e rvisning e n i m ö jlig a ste m å n ska m o tsva ra d e n i g rund sko la n ? Hur a rb e ta r d u ko nkret m e d d e o lika ä m ne na i kursp la ne rna ?Hur vet d u vilken nivå / kursp la n d u ska lä g g a eleve n p å ?
Hur m ä ter d u utve c kling e n ?
3.
Be skriv hur ni up p rä tta r e tt å tg ä rd sp ro g ra m ?
Hur o fta g ö r ni å tg ä rd sp ro g ra m o c h vilka p e rso ner ä r d ela ktig a i d et ? Hur a nvä nd e r ni d o kum entet ?
Hur g å r d u vid a re o m inte å tg ä rd sp ro g ra m m e t up p nå s ?
Be skriv förä ld ra rna s m ö jlig het till d e la ktig het i å tg ä rd sp ro g ra m m et o c h i und e rvisning en ?
Hur o fta ha r ni utvec kling ssa m ta l ? Ha r ni elevvå rd sko nfere nser p å sko la n ? O m ja , b e skriv hur d e t g å r till ?
4.
P = Personlig individua lisering
Hur se r d u p å sa m m a nsä ttning en a v g rup p e n fö r a tt kunna ind ivid ua lisera und e rvisning - e n?
Ko m m e r p eng a rna so m ä r a vse d d a fö r sä rsko la n d e e le verna till g o d o ?
På vilket sä tt sa m verka r d u m e d fö rä ld ra r nä r m a n p la nera r eleverna s sko lg å ng ? Hur fung e ra r ind ivid ua lisering en i fö rhå lla nd e till fö rä ld ra rna s inflyta nd e ?
Be skriv eleverna s so c ia lisa tio n, ka m ra tko nta kte r m m . Nä r d e t inte fung e ra r vilka ä r d ina m ö jlig heter a tt hjä lp a d em .
Anse r d u a tt sko la n ka n se o c h tillva ra ta eleverna s unika o c h o p tim a la utvec kling sm ö j-
Intervjufrågor till rektor:
Vad är positivt med att ha särskolan integrerad hos er?
Finns det några nackdelar?
Hur ofta och med vad samarbetar du med lärarna?
I strävansmålen och uppnåendemålen står bl.a. att barnen ska utveckla sin läs och skrivförmåga. Hur kontrollerar man att eleverna når målen?
I strävansmålen uttrycker man den riktning undervisningen ska ha, men målen sätter ingen gräns för elevernas kunskapsutveckling, vem ser till att barnens ribba läggs kittlande högt?
Om det bara är den enskilde pedagogen som avgör hur långt man har nått målen, tycker du att det är tillräckligt med insyn av elevens utveckling?
Tycker du generellt att man når upp till elevernas optimala möjligheter?
Hur ser Skolverkets insyn ut?
Hur ser du på en form av specialtester för särskolan som motsvarar grundskolans Nationella prov?
Tycker du att kompetensen är tillräcklig för att möta eleverna inom de olika ämnesområdena?
Hur mycket skolpeng får man för varje elev?
Vem bestämmer vad som ska investeras för dessa pengar?
Är din uppfattning att de medel ni får är tillräckliga för de behov och insatser som behövs? Både för skolan och den enskilde eleven?
Finns det samarbete mellan särskolorna i och utanför kommunen?
Om du blickar bakåt hur tycker du utvecklingen ser ut för elever inom särskolan vad beträffar utvecklingsmöjligheter och kunskapsinhämtande?
Hur ser du på framtiden?
Finns det saker du skulle vilja förändra för att hjälpa dessa elever att bättre möta de liv som vän- tar efter skolan?
060110
Särskolan- Lägger man ribban tillräckligt högt ?
Hej
Vi är två blivande specialpedagoger som är mitt uppe i vårt examensarbete. Vi vill ta reda på om man inom särskolan upplever att man utmanar eleven på rätt nivå.Vi vill öka vår kunskap kring särskolan och förstå lite mer av hur man arbetar och vilka stödfunktioner som finns inom denna skolform som vi inte själva har någon erfarenhet av..Vi skulle vilja göra intervjuer för att få mer fakta kring våra frågeställningar.Vår ambition är att intervjua en rektor och en specialpedagog i tre olika kommuner, detta för att få ett material som vi sedan kan jämföra.
Tillvägagångssättet hade vi tänkt så här:
Ni får alla frågorna sända till er i god tid. Med ert samtycke spelar vi in intervjun, för att lättare få med allt i sin helhet
Ni får möjlighet att läsa materialet och läsa eventuella missuppfattningar Efter arbetet förstörs alla intervjuuppgifter
Det är bara vi två som intervjuar som har tillgång till materialet
Allt kommer att redovisas anonymt i slutrapporten Med vänliga hälsningar Charlotte Andersson & Kina Bjurka