Skolverkets insyn resultat och mätmetoder

Skolverket granskar för att förbättra:

Skolverket granskar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och vuxenutbildningen på många olika sätt, men oavsett metod är fokus alltid att hävda varje individs rätt till kunskap och personlig utveckling. Att granska för att förbättra kan vara:

Att genom utbildningsinspektion klargöra om, och hur väl, en verksamhet fungerar i förhållande till bestämmelserna i skollagen och läroplanerna och uppmärksamma kommunen eller styrelsen i en fristående skola på områden som de behöver arbeta vidare med i sitt eget utvecklingsarbete.

Att genom nationella utvärderingar sätta fokus på områden som behöver utvecklas nationellt, men också ge underlag för till exempel rektorer och föreståndare i deras arbete att leda och förnya sina verksamheter lokalt.

Hur upplever du Skolverkets granskning ?

Vi diskuterade detta med att Skolverket kommer och granskar skolan och läraren på skola ett sade. Dom besiktigade oss, och de hade inget att klaga på (sk 1). Hon menade också att Skolverket ska se hur integreringen fungerar på respektive skola De gillar att vissa elever går ut i vanliga klasser, om de fungerar (sk 1). Hon tyckte vidare att hennes elever ställt en bra fråga till dom Ungdomarna frågade skolverket, varför de inte kunde få MVG i betyg. (sk1 ).

Rektorn på skola ett ansåg att Skolverket inte kunde få ut någonting på sitt besök av vad eleverna lärt sig. Det är mer arbetssättet och strukturerna som man kan ha synpunkter på och kan granska. Vad man har för rutiner, hur man dokumenterar, men själva resultatet finns ju inte att hämta (sk 1). Detta menar vi beror ju på att resultaten är individuella efter var och ens förutsättningar.

På skola två tyckte man annorlunda. Rektorn där tyckte att man får visa upp vilka mål man når. Det tycker jag är jätteroligt att få visa vad man har.Vi försöker ju nå våra mål så mycket som vi bara kan. Men det är alltså individuell undervisning (sk 2).

På skola tre ser man det mer som en inspektion med mindre intresse av kunskaper. Det verkar alltså som att inte ens Skolverket kan skaffa sig en klar bild av kunskapsutvecklingen. inom särskolan. De har varit här och pratat med pedagogerna och föräldrarna, och tyckt att barnen i särskolan, de har det bra, ur alla aspekter. De inspekterar ju, det är det enda de gör, det blir mindre fokus på kunskaper teoretiska kunskaper (sk 3).

Skulle du tycka att det hade varit bra med någon form av mätmetod i särskolan som skulle kunna påvisa hur kunskapstvecklingen bedrivs och visar hur den enskilde eleven utvecklas?

Eftersom eleverna på särskolan har så olika funktionshinder och har så spridda svårigheter ansåg läraren på skola ett så att det skulle vara svårt att hitta en mätmetod. Även om förslaget inte avvisades så var det en ny tanke som var svår att ta in. Jag vet inte hur det ska gå till i praktiken (sk 1).

Rektorn på skola två ansåg eftersom det redan fungerade så bra med matriser så fanns det ingen anledning. Nej jag tycker vi har en koll på att dom når målen (sk 2).

Rektor på skola tre såg svårigheter med åldrarna på barnen som ett problem. Det går inte eftersom det inte är åldersadekvat i särskolan och jag tycker vi når våra mål

(sk 3).

När vi utvecklade vår tanke med att vi menade att mätverktyget måste anpassas individuellt och se varje mätning mot tidigare förvärvade kunskaper så uttryckte rektor på skola tre att det inte är helt tillfredställande i dag. Jag är ledsen men jag är inte särskilt förtjust i tanken men däremot tycker jag att det saknas motorer i klassen så att inte ribban läggs för lågt (sk 3).

Sammanfattning

Vi märkte att man tyckte att granskningen av särskolan upplevdes mer som en form av rutinbesök, någon djupare granskning av kunskaps-utvecklingens görs ej. Inom grundskolan har man nationella prov och andra mätmetoder att se kunskapsutvecklingen, men om en elev hamnar i särskolan försvinner ett mätverktyg som kan påvisa hur den generella utvecklingen ser ut. På skola två och tre är man nöjd med måluppfyllelsen, men frågan är hur högt målen är satta. Vi försökte utveckla vår tanke kring mätning i särskolan. Det var inte så intressant, tyckte vare sig rektorer eller pedagpoger. Vi tolkar att Skolverkets granskning uppfattas som en slags formell kontroll och man var glad åt att man inte fått kritik för sitt sätt att arbeta. Rektor på skola två tog deras granskning som ett personligt beröm. Hon var glad åt att få visa upp sin verksamhet. Rektor på skola ett förklarade för oss skillnaden mellan en granskning på grundskolan som är mycket mer resultatinriktad.

Då vi frågade om en mer resultatinriktad granskning var de något man hade önskat inom särskolan då svarade rektor på skola ett att det inte var realistiskt. Det menade man även på dom andra två skolorna. Eftersom man ser undervisningen som så

pass individuell. Rektor på skola ett säger att Skolverkets granskning ser mer till strukturer och arbetssätt och inte till själva resultatet. Två rektorer var av uppfattningen var att man nog lägger ribban lite lågt inom särskolan.

För att Skolverket ska uppnå ett av de viktiga mål dom utgör sig ha med sin granskning nämligen att se till den enskilde individens kunskapsutveckling, tror vi att man måste undersöka hur man använder specialpedagogiska åtgärder inom särskolan. Naturligtvis kan man av praktiska skäl inte granska varje elev men materialet ska finnas att tillgå och Skolverket bör göra vissa stickprov för att se vad man gjort för den enskilde eleven.