Som redan nämnt i tidigare forskning samt teoriavsnittet har flera studier kring övervakning gjorts redan, från globalt till lokalt, från fängelser till sociala medier. De flesta studier, liksom denna, är baserad på kameraanvändningen i samband med olika brott på ett eller flera ställen och de effekter som framkommer från användningen.
Med tanke på den begränsade tidsperioden fanns inte den möjlighet att hitta ett stort antal studier som önskat, speciellt gällande utsatta områden, inte minst i Sverige. Då det är ytterst viktigt att få med medborgarnas åsikter kring olika åtgärder som görs, behövs forskning kring kameraövervakning i samband med medborgarnas tankar och upplevelser kring kamerorna, ökas. Studierna kan gälla andra sorters övervakning såsom ordningsvakter eller väktare. Då få studier kring kameraövervakningen i just utsatta områden platser hittades, måste även forskningen kring kameraövervakningen eller annan sorts övervakning i utsatta områden stärkas.
En annan aspekt som kan vara intressant att forska kring är hur kameraövervakningen påverkar demokratin i Sverige, om kameraövervakningen anses hota demokratin på något sätt. På så vis hade en mer samhällsvetenskaplig relevans också stärkts.
Studier kring bildupptagningsmaterialet från kameraanvändningen är inte heller något som hittades under sökningen för tidigare forskning. Om det inte går emot olika sekretessregler är forskningen kring utredningsarbetet också något som kan undersökas. Forskarna kan i sådana fall undersöka hur utredningsarbetet ser ut eller i vilken utsträckning som materialen kan ha varit till hjälp i det utredande arbetet.
6 SLUTSATSER
Studiens slutsatser presenteras nedan för studiens två forskningsfrågor.
- Hur upplevs kameraövervakningen i utsatta områden av invånare från Uppsala- och Västerås utsatta områden?
Respondenterna från de utsatta områdena hade varierande uppfattningar kring
kameraövervakningen i utsatta områden, vissa såg det goda med kamerorna medan andra såg kamerorna som en kränkande åtgärd. Sex av respondenterna ansåg att kamerorna hade en destruktiv påverkan på den personliga integriteten medan resterande inte hade liknande uppfattningar. Tryggheten överlag var större när kamerorna användes på offentliga miljöer, men även då kunde vissa respondenter anse att kamerorna var kränkande. Då kamerorna inte användes på mer bättre ställda områden ansågs kamerorna ge en segregerande känsla för fyra respondenter, resterande fyra ansåg att kamerorna hade sitt syfte. Kamerornas utveckling kunde enligt två respondenter bidra till ett tryggare samhälle, resterande sex respondenter påstod att brottsligheten kunde fortsätta trots en ökning av kameror.
För att knyta an till den panoptiska övervakningsteorin var det fem respondenter som ansåg att kamerorna hade en anknytning till makt och kontroll och även bidrog till ett disciplinerat samhälle, där individer beter sig på ett socialt acceptabelt sätt under översyn. En av
respondenterna hävdade att kamerorna kunde leda till brottsförflyttning till icke-övervakade områden. Resterande respondenter menade att kamerorna endast syftade till att stärka säkerheten. För Lateral övervakningsteori var det fyra respondenter som kände en skyldighet till att övervaka andra i brottsförebyggande syfte, resterande fyra ansåg inte det. Sju
respondenter ansåg att nivån av brott och relationen till brottsförbrytaren spelade roll, en respondent ansåg att alla brott skulle rapporteras.
- Vad är intentionerna bakom kameraövervakningen i utsatta områden i Uppsala och Västerås?
Både Fridborg och Hellman var objektiva till kameraövervakningen i allmänhet. I utsatta områden ansåg båda respondenterna att andra åtgärder antingen skulle införas i samband med eller istället för kameraövervakningen. För att den personliga integriteten inte skulle kränkas, menade Fridborg att det ska finnas en gräns för användningen av kameror. Hellman tog upp individers livssituation och menade att kamerorna berör de som utför kriminella handlingar. Fridborg menade även att för den framtida utvecklingen av kameror bör inte övervakningen överskridas och bli som totalitära samhällen. Hellman menade att
sannolikheten för att fler kameror skulle införas i framtiden fanns. Hellman ansåg att det fanns en förståelse för kamerorna från invånarnas håll. Fridborg påstod att med tanke på hur vanligt det är med kameror i dagsläget, kommer ingen att tänka på kamerorna.
Intentionerna bakom kamerorna i utsatta områden berodde enligt båda respondenterna på brottsligheten, främst narkotikaförsäljning men även vandalisering av skolor och fastigheter. Gällande resultat av kameror förklarar Fridborg att det är andra åtgärder såsom exempelvis ökad belysning, som bidragit till goda resultat. Hellman förklarade att identifiering av
gärningsmän har underlättats med hjälp av kamerorna, men tog även upp att kamerorna har i vissa fall bidragit till en brottsförflyttning, där brott flyttats till icke-övervakade områden.
REFERENSER
Adolfsson, M. (2018a, 3 december) Ja till kameraövervakning av Bäckby torg – men inte hela tiden. Vestmanlands Läns Tidning.
Hämtad från https://www.vlt.se/artikel/ja-till-kameraovervakning-av-backby-torg- men-inte-hela-tiden
Adolfsson, M. (2018b, 8 oktober) KARTA: Här övervakas du i Västerås.
Vestmanlands Läns Tidning. Hämtad från https://www.vlt.se/artikel/karta-har- overvakas-du-i-vasteras
Albrechtslund, A. (2008). Online social networking as participatory surveillance. First Monday, 13(3). https://doi.org/10.5210/fm.v13i3.2142
Alexandrie, G. (2017). Surveillance cameras and crime: a review of randomized and natural experiments. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime
Prevention, 18(2), 210-222.
https://doi.org/10.1080/14043858.2017.1387410
Andersson, E., & Magnusson Turner, L. (2008). Den delade staden (2., bearb. uppl.). Umeå: Boréa.
Andrejevic, M. (2004). The work of watching one another: Lateral surveillance, risk, and governance. Surveillance & Society, 2(4). https://doi.org/10.24908/ss.v2i4.3359 Björklund, F. (2013a). Hur kan kameraövervakning på allmän plats vara ett hot mot den
personliga integriteten? Statsvetenskaplig Tidskrift, 115 (2), 113–130.
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=&ved=2ahU KEwigwr-
9quvpAhXPlIsKHR0dBz0QFjACegQIAhAB&url=http%3A%2F%2Fjournals.lub.lu.se %2Findex.php%2Fst%2Farticle%2Fdownload%2F8620%2F7757%2F0&usg=AOvVaw 1Zu1rNrF5orjXrckApy6rT
Björklund, F. (2013b). Art of Balancing Utilities: Privacy and Video Surveillance in Sweden, s. 51-70 i Flammini, F., R. Setola, & G. Franceschetti (red), Effective Surveillance for Homeland Security: Balancing Technology and Social Issues. London: Chapman and Hall/CRC Press. https://books.google.se/books?id=tdMnAAAAQBAJ&pg=PT92&lpg=PT92&dq=Art+ of+Balancing+Utilities:&source=bl&ots=DtH37ZTDhi&sig=ACfU3U3zaX4QHf0ZPD 3HHNR3F5UV9LDYcw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiilMb2quvpAhXlkosKHQT3C WcQ6AEwBnoECAsQAQ#v=onepage&q=Art%20of%20Balancing%20Utilities%3A&f =false
Brottsförebyggande rådet. (2003). Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte (BRÅ-rapport 2003:11) Hämtad från
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800015488/1371914730522/2 003_kameraovervakning_i_brottsforebyggande_syfte.pdf
Brottsförebyggande rådet. (2009). Kameraövervakning i Landskrona: En utvärdering (BRÅ-rapport 2009:14) Hämtad från
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180003206/1371914721468/20 09_kameraovervakning_landskrona.pdf
Brottsförebyggande rådet. (2018). Fungerar kamerabevakning brottsförebyggande?: Resultat från en metastudie samt reflektioner om metoder och resultat Hämtad från https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e19bc/1547021040472/2018_ Fungerar_kamerabevakning_brottsforebyggande.pdf
Bäckvall, M. (2020, 25 mars). Note febertestar personal med värmekamera. Nya Wermlands-Tidningen. Hämtad från
https://www.nwt.se/2020/03/25/coronaviruset-note-febertestar-personal-med- varmekamera/
Carlsson, B. (1991). Kvalitativa forskningsmetoder för medicin och beteendevetenskap. (1. uppl.) Stockholm: Liber/Almqvist & Wiksell medicin.
CODEX. (2018). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-04-30 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Dahlbäck, J. (2019, 26 september). Ja till fler övervakningskameror I Uppsala.
Upsala Nya Tidning. Hämtad från https://www.unt.se/nyheter/uppsala/ja-till-fler- overvakningskameror-i-uppsala-5414744.aspx
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (5. uppl.). Stockholm: Wolters Kluwer.
Eskilstuna kommun. (2019). Riktlinjer för kamerabevakning. (KSKF/2018:419). Hämtad från
https://www.eskilstuna.se/download/18.5d4c798e16ce3ce1ac41cc64/1567758422642 /06.1%20Riktlinjer%20f%C3%B6r%20kamerabevakning%20-
%20Tj%C3%A4nsteskrivelse%20och%20riktlinje.pdf
Foucault, M., & Bjurström, C. (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse (4., översedda uppl.). Lund: Arkiv.
Furussjö, J., Ek, T., & TT. (2017, 7 april). Terrordådet i Stockholm – detta vet vi just nu. Aftonbladet. Hämtad från
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/QvdBV/terrordadet-i-stockholm--detta-vet- vi-just-nu
Galič, M., Timan, T., & Koops, B. J. (2016). Bentham, Deleuze and beyond: An overview of surveillance theories from the panopticon to participation. Philosophy &
Technology, 30 (1), 9–37. doi: 10.1007/s13347-016-0219-1
Gedda, N. (2020, 7 mars). Polisen i Uppsala övervakar Gränby, Sävja, Gottsunda och Stenhagen med drönare. Sveriges Television. Hämtad från
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/polisen-i-uppsala-spanar-over-granby- savja-gottsunda-och-stenhagen
Gustavsson, R. (2019, 26 augusti). Nya bilbränder på Bäckby – polisen: ”Bevisen brinner snabbt upp”. Sveriges Television. Hämtad från
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/nya-bilbrander-pa-backby-polisen- bevisen-brinner-snabbt-upp
Harris, N. (2011). Discipline, surveillance, control: A Foucaultian perspective on the enforcement of planning regulations. Planning theory & practice, 12(1), 57–76. https://doi.org/10.1080/14649357.2011.545631
Integritet. (u.å. a). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-04, från
https://www-ne-se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/integritet Jeremy Bentham. (u.å. b). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-04, från
https://www-ne-se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jeremy- bentham
Jägemar, R. (2018, 21 augusti). Fler övervakningskameror ska sättas upp i city.
Sveriges Television. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/flera- overvakningskameror-i-uppsala
Klarin, M. (2020, 5 mars). Så ska Gränby bli tryggare och slippa bli utsatt område.
Aftonbladet. Hämtad från https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/MRbn2m/sa-ska- granby-bli-tryggare-och-slippa-bli-utsatt-omrade
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lambertz, G. (2008, 29 november). DN Debatt: ”Lagen tillåter inte dagens kameraövervakning”. Dagens Nyheter. Hämtad från
https://www.dn.se/debatt/lagen-tillater-inte-dagens-kameraovervakning/ Lind, A. (2020, 15 april). Flera bilbränder i Västerås – misstänks vara anlagda.
Sveriges Television. Hämtad från
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/flera-bilbrander-i-vasteras- misstanks-vara-anlagda
Lind, K. (2017, 13 augusti). Fler kameror för trygghet – men effekten är omstridd.
Svenska Dagbladet. Hämtad från https://www.svd.se/fler-kameror-for-trygghet-- men-effekten-ar-omstridd
Lindström, L. (2018, 21 augusti). Nya övervakningskameror i Uppsala. Upsala Nya Tidning. Hämtad från https://www.unt.se/nyheter/uppsala/nya-overvakningskameror-i- uppsala-5056575.aspx
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. (s.159–171) Lund: Studentlitteratur.
Lyon, D. (1994). The electronic eye: The rise of surveillance society. U of Minnesota Press.
Lyon, D. (2001). Surveillance society: Monitoring everyday life. McGraw-Hill Education (UK).
Mathiesen, T. (1997). The viewer society: Michel Foucault's Panopticon' revisited. Theoretical criminology, 1(2), 215–234.
https://doi.org/10.1177/1362480697001002003
Piza, E. L., Welsh, B. C., Farrington, D. P., Thomas, A. L. (2018). CCTV and crime prevention. A new systematic review and meta-analysis. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. https://www.bra.se/download/18.c4ecee2162e20d258c421a8/1530605772865/2018 _CCTV_and_Crime_Prevention.pdf
Piza, E. L., Welsh, B. C., Farrington, D. P., & Thomas, A. L. (2019). CCTV surveillance for crime prevention: A 40-year systematic review with meta-analysis. Criminology & Public Policy, 18(1), 135–159. https://doi.org/10.1111/1745-9133.12419
Polisen. (2017). Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. Hämtad från
https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-social- ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017.pdf
Polisen. (2018a). Polismyndighetens strategi för arbete i utsatta områden (PM: 2018: 26). Hämtad från: https://polisen.se/siteassets/dokument/strategier/polismyndighetens- strategi-for-arbete-i-utsatta-omraden.pdf
Polisen. (2018b). Granskning av särskilda satsningar – utsatta områden
Hämtad från https://polisen.se/siteassets/dokument/internrevision/granskning- sarskilda-satsningar---utsatta-omraden.pdf
Priks, M. (2014). Do surveillance cameras affect unruly behavior? A close look at grandstands. The Scandinavian Journal of Economics, 116(4), 1160-1179. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/sjoe.12075
Priks, M. (2015). The Effects of Surveillance Cameras on Crime: Evidence from the Stockholm Subway. The Economic Journal, 125(588), F289-F305.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/ecoj.12327
Ratcliffe, J. H. (2011). Video surveillance of public places. Problem-oriented guides for police, Response guides series no. 4. Washington, DC: Center for Problem Oriented Policing. https://cops.usdoj.gov/RIC/Publications/cops-p097-pub.pdf
Reeves, J. (2012). If you see something, say something: Lateral surveillance and the uses of responsibility. Surveillance & Society, 10(3/4), 235–248.
https://doi.org/10.24908/ss.v10i3/4.4209
Repstad, P. (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (3., uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Segelström, R. (2018a, 3 december). Fler kameror kan komma upp i Västerås. Sveriges Television. Hämtad från
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/fler-kameror-kan-komma-upp-i- vasteras
Segregation. (u.å. c). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-05, från https://www-ne-
se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/segregation Skarbrandt, P., & Wigenmark, A. (2007). Övervakning: Snart i ett hem nära dig
Stockholm: Ordfront
Stalder, F. (2002). Privacy is not the Antidote to Surveillance.
Surveillance & Society, 1(1), 120–124. https://doi.org/10.24908/ss.v1i1.3397 Svenning, C. (2003): Metodboken. Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling.
Svenonius, O. (2017). Legitimering av övervakning i lokal säkerhetspolitik. Statsvetenskaplig Tidskrift, 119(3), 563–596.
https://journals.lub.lu.se/st/article/view/16977/15356
Uppsala kommun. (2018a). Handlingsplan för trygghet och säkerhet 2018–2022 Hämtad från
https://www.uppsala.se/contentassets/a7fb844c368745f6a2bd3d60005943a5/revid erad-handlingsplan-for-trygghet-och-sakerhet.pdf
Uppsala kommun. (2018b). Handlingsplan – Gottsunda/Valsätra Hämtad från
https://www.uppsala.se/contentassets/135c620383cd41c9bc1390fba44f88c7/handli ngsplan---gottsunda-valsatra_reviderad-2019.pdf
Uppsala kommun. (2020). Handlingsplan för ökad trygghet I Gränby och Kvarngärdet 2020–2021. Hämtad från
https://www.uppsala.se/contentassets/423da5fd3de04df68fa5e841d80abd59/handli ngsplan-for-okad-trygghet-i-granby-och-kvarngardet-2020-2021.pdf
Västerås stad. (2017). Handlingsplan för ett tryggare och mer trivsamt City. Hämtad från
https://www.vasteras.se/download/18.876de8015d60db35e92047/1554824014166/1 7%20-
%20Handlingsplan%20f%C3%B6r%20ett%20tryggare%20och%20mer%20trivsamt %20city.pdf
Welsh, B. C., & Farrington, D. P. (2008). Effects of closed-circuit television surveillance on crime. Campbell systematic reviews, 4(1), 1–73. doi: 10.4073/csr.2008.17
Wigorts, S., Yngvesson, S. (2008, 1 september). Övervakningssamhället är redan här. Svenska Dagbladet. Hämtad från https://www.svd.se/overvakningssamhallet-ar- redan-har
Åkerlund, P. (2017, 5 mars). Samhällsklyftorna blir större – kom ihåg att alla inte är lika priviligierade. Sundsvalls Tidning. Hämtad från
https://www.st.nu/artikel/samhallsklyftorna-blir-storre-kom-ihag-att-alla-inte-ar- lika-privilegierade
Övervakningskamera. (u.å. c). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-02, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6vervakningska mera
BILAGA 1: INTERVJUGUIDE: RESPONDENTER FRÅN
UTSATTA OMRÅDEN I UPPSALA OCH VÄSTERÅS
Intervjuguidens frågor var fria och strukturerade efter studiens forskningsfråga:
• Hur upplevs kameraövervakningen i utsatta områden av invånare från Uppsala-
och Västerås utsatta områden?
Tema 1: Presentation
- Skulle Du kunna presentera dig själv? - Vad är din huvudsakliga sysselsättning? - Hur ser Dina arbetsuppgifter ut?
- På vilket sätt, anser Du själv, att ditt jobb/roll är viktigt?
Tema 2: Allmän syn på övervakning
- Hur ser Du på kameraövervakning?
- Vad är din inställning till kameraövervakningen i [x] område?
Tema 3: Mer djupgående på övervakning och dess konsekvenser
- Vad tror Du en ökande kameraövervakning på det svenska folket hade lett till? - Hur tror Du kameraövervakningen påverkar medborgarnas personliga integritet? - [x] anses ju vara ett utsatt område, känner du att kameraövervakningen gör dig/er mer segregerad från andra delar av samhället?
Tema 4: Panoptikism
- I vilken utsträckning tror du övervakning har med makt och kontroll att göra?
Tema 5: Polisiär aspekt – Lateral Surveillance
- Om du såg något misstänksamt i form av ett beteende eller handling, skulle du tipsa polisen? (kan vara anonymt)
Förslag till följdfrågor:
- Kan Du utveckla ditt svar?