Som en liten kompletterande bifråga till studiens huvudfråga, undersöks det även vilka intentioner som ligger bakom kameraövervakningen i utsatta områden i Uppsala och Västerås. Den kompletterande frågan fick sitt svar genom intervjuerna med de två
kommunanställda respondenterna, säkerhetschefen på Uppsala kommun, Anders Fridborg och enhetschefen för hållbarhetsavdelningen på Västerås stad, Per-Inge Hellman.
Vissa frågor som ställdes till de två kommunanställda var samma som för respondenterna från de utsatta områdena. De frågor som skiljde sig var frågor rörande det
brottsförebyggande arbetet, intentionerna bakom kamerorna och resultaten från kamerorna. Tabell 2: Analysmatris: Intentioner bakom kameraövervakning
Vad är intentionerna bakom kameraövervakningen i Uppsala och Västerås utsatta områden?
Huvudkategorier Underkategorier
Kamerabevakning i samhället Ändrade värderingar
Arbetet kring kamerabevakning Kamerabevakning i utsatta områden Komplement till andra åtgärder
Vägledning
Intentioner bakom kameraövervakning Brottsförebyggande arbete
Narkotikaförsäljning och vandalisering
Invånarnas upplevelse kring kamerorna
Förståelse
Ett vanligt verktyg Sociala medier
Personlig integritet En gräns för övervakning
Livssituation
Kamerabevakningens framtida utveckling Överdriven kamerabevakning Utvecklad teknologi
Resultat av kameraövervakning Andra insatser och åtgärder Brottsförflyttning
(AF står för Anders Fridborg och PH står för Per-Inge Hellman i nedan skrivna citeringar)
4.2.1
Kamerabevakning i samhället
Huvudkategorin ”Kamerabevakning i samhället” består av två underkategorier; ändrade värderingar och arbetet kring kamerabevakning. Kategorin syftar till att se hur de två kommunanställda respondenterna Fridborg och Hellman ser på kameraövervakning överlag och kamerabevakningens syfte.
Fridborg tog upp den terrorattack som skedde på Drottninggatan den 7 april 2017 i
Stockholms innerstad när en lastbil körde in i folkmassor (Furussjö, Tornbjörn & TT, 2017), och menade att den händelsen kan vara anledningen till att förståelsen för
kameraövervakning har ökat i samhället.
Ändrade värderingar: Fridborg menade med exemplet på terrorattentatet att det snabba arbetet med att identifiera gärningsmannen sannolikt har lett till att fler invånarna visar acceptans för kameraövervakning och har ändrade åsikter kring kamerorna.
AF: Jag har varit lite kluven till det, och det finns ju verkligen för och nackdelar med det. Man måste tycka att det fortfarande ska göras kloka avvägningar på när och var och hur det
aktiveras. Men jag tror att för egen del och för många andra också ändrades värderingarna lite grann efter terrorattacken i Stockholm 2017, där en person kunde gripas väldigt snabbt efter att ha identifierats av ett antal kameror. Och det är också så jag tror att kameror har sin största nytta, att man i efterhand kan beivra brott, inte att de har så mycket avskräckande eller trygghetsskapande effekt egentligen. Och det verkar vara lite osäkrare om man tittar på forskningen, vilken effekt det har på det egentligen. Jag tror inte det handlar om att förebygga terrorhot egentligen eller att det är kopplat till det, utan däremot så tror jag att den händelsen i sig skapar en större acceptans i samhället för kameror, man såg nyttan av kameror och det kan användas då för att hindra brott... (R1, s. 2).
Arbetet kring kamerabevakning: Hellman tog upp det viktiga med hur arbetet kring kamerabevakningen utförs samt vad det är för syfte som kamerorna har.
PH: ...det beror på hur man jobbar med kameraövervakning [...] Samtidigt som du har kameran igång så är det en del att kunna se saker i nutid, att kunna agera utifrån det. Om kameraövervakning däremot eftersöker brott så har ju det en helt annan ingång. Det innebär att det inte kan jobbas brottsförebyggande direkt när det sker, utan du ser det efteråt, vad man skulle kunnat gjort och så vidare. Som ett exempel kan man ju säga att kameraövervakning på parkeringsplatser, så slutar ju oftast bilbränder och annat vid just den parkeringen men flyttas då istället till ett annat ställe där vi inte har kameraövervakning. En bra sak med det är dels att det inte sker när man har kamera, och det finns en dålig del i det, det är att man ändå får en förflyttning på frågorna, och då frågar man: hur hanterar man då till exempel bilbränder och hur jobbar man förebyggande med det? (R2, s. 2).
4.2.2
Kamerabevakning i utsatta områden
Huvudkategorin ”Kamerabevakning i utsatta områden” består av två underkategorier; komplement till andra åtgärder samt vägledning. Kategorin avser att klargöra
respondenternas uppfattning och inställning till kamerabevakningen i de utsatta områdena i Uppsala och Västerås.
Precis som i en av Uppsala kommuns handlingsplaner (2020) och Västerås handlingsplan (2017) skriver, fokuserar båda kommunerna på att minska brottsligheten genom en ökad polisiär närvaro i samband med införandet av bevakningskameror.
Komplement till andra åtgärder: Fridborg tog upp att kamerorna är viktiga, men att de ska användas som ett komplement med andra insatser för ett brottsförebyggande syfte. Fridborg menade att det inte endast kan sättas upp kameror och sedan förväntas att brotten ska minska endast med hjälp av kamerorna.
AF: Nej, men jag tycker att den är positiv. Jag tycker att det behövs och det är ett komplement till annan bevakning och annan närvaro och så. Och det är väl det som är viktigt att tänka på, det här har aldrig varit den enda lösningen utan det har varit en del i någonting som i en större helhet. Man kan inte ta upp kameran tror jag och räkna att någonting blir bra bara på grund av det, men är kamerorna tillsammans med ökad (band otydligt) och närvaro och socialt
förebyggande insatser och alltihopa. Allt från fritidsaktivitet till de unga till socioekonomiska åtgärder och arbetstillfällen... (R1, s. 2–3)
Vägledning: Hellman föredrar istället andra typer av åtgärder, såsom en ökad närvaro av individer som kan hjälpa de människor som har fallit inom ramen för kriminalitet.
PH: Generellt när det gäller kameror oavsett bostadsområden så föredrar jag hellre att vi hittar vuxna goda förebilder som kan vara ute och lotsa grupper av individer som håller på med någon annan sysselsättning som är utanför ramen för det vi vill. Hitta en sysselsättning som inte är kriminell utan att försöka få in de på ett annat spår, och då behöver vi jobba med relationer, och det gör vi inte med kameror, utan där identifierar vi problem och försöker jobba med problemet, då identifierar vi vilka individer det är. Så generellt sätt kan jag säga så här [...] att kameran är väl lite det som jag inte ser som framtidens framgångsfaktor gällande brott direkt, utan det handlar om att i tidiga ålder försöka skapa relation till de barn och ungdomar, och unga vuxna som vi tror får en lite missriktad väg i livet (R2, s. 2).
4.2.3
Intentionerna bakom kameraövervakningen
Huvudkategorin ”Intentionerna bakom kameraövervakning” består av två underkategorier; brottsförebyggande arbete samt narkotikaförsäljning och vandalisering. Kategorin avser till att svara på studiens kompletterande fråga och klargöra vilka de bakomliggande
intentionerna för kameraövervakningen i utsatta områden i Uppsala och Västerås är. BRÅ (2003) har tidigare genomfört forskning på kameraövervakning i samband med det brottsförebyggande syftet. BRÅ (2003) tar upp hur andra länder har visat på att
kameraövervakning har i vissa fall vara en faktor till brottsminskningen och den ökade tryggheten, vilket de svenska fallstudierna också syftar till. Det är även vad Fridborg och Hellman tog upp i citaten nedan.
Brottsförebyggande arbete: Fridborg förklarar att intentionerna bakom
kameraövervakningen i de utsatta områdena grundar sig på den ökade kriminaliteten som råder i de områdena. Syftet med kamerorna är för att förhindra brottsligheten.
AF: ...det är det ju polisen som har satt upp drönar och kamerabevakning, och vi har ju bistått som fastighetsägare. Vi fokuserar på centrala Uppsala, torget, resecentrum och stråken däremellan, där hög rörlighet finns på människor och där som historiskt sett också en hög brottslighet. Och så låter vi poliserna göra bedömningarna för att sätta upp kameror när vi är nere vid bostadsområdena och så vidare. Det tycker jag har varit en ganska bra avvägning då man kan känna att då handlar det inte om att vi som kommun på något sätt bevakar
medborgarna i deras hem och det gör ju inte polisen heller, det visar ju inga fönster och så vidare. Men det är ändå i hemmiljön på vissa bostadsområden och gator och så. Men syftet där är ju att förhindra en öppen brottslighet... (R1, s. 3)
Narkotikaförsäljning och vandalisering: Både Hellman och Fridborg tog upp
narkotikaförsäljningen som ett framkommande problem i de utsatta områdena. Hellman nämner även att skadegörelser av skolområden och andra områden är anledningen bakom kameraövervakningen i Bäckby.
PH: En del av var ju brott i form av narkotikaförsäljning och skadegörelse runtomkring fastigheterna, som skedde på torget, där man ändå ville identifiera kriminella grupper och
individer. Det var min uppfattning, det skedde kriminella handlingar i form av skadegörelse och försäljning av narkotika (R2, s. 3).
AF: ...där har vi ju haft problem med till exempel öppen drogförsäljning och så vidare. Och det kan man ju se med tydligen att den påverkas ju om vi får upp kameraövervakning i ett område, den ökade droghandeln försvinner eller flyttar in i inomhus eller till andra platser (R1, s. 3).
4.2.4
Invånarnas upplevelse kring kameraövervakning
Huvudkategorin ”Invånarnas upplevelse kring kameraövervakning” består av tre
underkategorier; förståelse, ett vanligt verktyg och sociala medier. Kategorin avser till att få vetskap kring hur Fridborg och Hellman tror att invånarna i de utsatta områdena upplever kamerabevakning, om invånarna visar förståelse för kamerorna eller tvärtom, ifall invånarna anser att kamerorna är för påträngande.
Förståelse: Hellman förmodar att invånarna i de utsatta områdena visar förståelse för kamerorna, men att informationen och syftet kring kamerorna bör bli mer tydliga för invånarna, för att de ska kunna ta del av processen.
PH: Det tror jag definitivt. Men jag tror också att man behöver bli lite mer transparant om varför man ska ha kameror, och man behöver nog också involvera invånarna i stadsdelen om hur de ser på det, att vara lite bredare i ingången kring hur man tänker, vad syftet är och utifrån det vad anser de boende att man bör göra? Och då kan kameran vara ett sätt, där man ändå har tydliggjort fördelarna med det och vilka effekter som kan finnas med det. Det kan också finnas annat sätt som kommer fram i samtalet med de boende kopplat till varför man vill ha kameran, går det att lösas på andra sätt? Så det tror jag är något som vi behöver bli bättre på generellt sätt, att öppna upp för dialog om syfte för olika saker och utifrån det brukar vi hitta olika lösningar (R2, s. 3).
Ett vanligt verktyg: Fridborg beskriver kamerorna som ett vanligt verktyg i dagsläget då de används ganska frekvent, speciellt på offentliga platser.
AF: Jag tror att de allra flesta egentligen inte tänker så mycket på det, och det är ju ganska vanligt idag att det finns kameror i många offentliga miljöer, som gallerior, bensinstationer och liknande. Bankautomater när du tar ut pengar så är det ju en kamera (R1, s. 3).
Sociala medier: Fridborg tog även upp sociala medier, och hur de har en stor påverkan på invånarnas acceptans till övervakningen.
AF: Samtidigt så tror att folket idag i takt med sociala medier också så har det ju varit en [...] ja vi använder ju vårt ansikte överallt och kan skicka ut och mottar bilder och samlar ihop de här bilderna... det är tror jag också är något som påverkar acceptans för kamerabevakningen. Vi tar ”selfies” eller lägger upp dem, och inte är så noga i vart vi vill synas någonstans. Jag tror att det har också påverkat som sagt (R1, s.3).
4.2.5
Personlig integritet
Huvudkategorin ”Personlig integritet” består av två underkategorier; en gräns för
övervakning och livssituation. Kategorins syfte är att belysa respondenternas uttalanden kring kameraövervakningens effekt på invånarnas integritet.
En gräns för övervakning: Fridborg tog upp vikten med att ha en gräns för användningen av kameror, det ska inte överskrida gränsen och bli överdriven. Kameraövervakningen har ett gott syfte, men det kan lätt överskrida en rimlig gräns.
AF: Jag menar all form av bevakning och övervakning är ju som sagt integritetsintrång. Och det måste ju egentligen i läget då den enskilda individen intresse mot allmänhetens och det gemensammas intressen. Vi har ju hastighetsbegränsningar på vägar och det bevakas både med polisens satta fartkameror. Och det är ju för att om folk kör med fri fart så blir både det dåligt för dem själva och för dem som är med, så bevakning har ju ett gott syfte, sen gäller det ju också att ha den här balansgången som ska ha en rimlig mängd av bevakningar, det finns till exempel proportionalitetsprincip bakom. Tillräckligt mycket bevakning för att tekniken ska ha nytta men inte mer än vad som är motiverat utifrån riskerna som man vill komma åt (R1, s. 3).
Livssituation: Hellman förklarar att det beror på människans livssituation. Begår människan kriminella handlingar kommer kamerorna att kännas kränkande för den personen, men för en person som inte har något att dölja, skulle nog inte påverkas på lika sätt, de personerna skulle nog mer se det goda syftet med kameraövervakningen.
PH: Jag tror att den generella invånaren som sköter sig inte tycker att det är några problem alls, utan kanske ser det mer som en fördel att, ja men "det är ingen fara för mig för jag är inte inom ramen för att göra något kriminellt så att det här kan vara bra för Västerås i det här fallet då att vi har flera kameror för att det ökar tryggheten" det kan vara deras upplevelse, att det känns tryggare. Medan de som kanske är på glid och finns inom ramen för kriminalitet kanske inte tycker det är positivt (R2, s. 4).
4.2.6
Kamerabevakningens framtida utveckling
Huvudkategorin ”Kamerabevakningens framtida utveckling” består av två underkategorier; överdriven kamerabevakning samt utvecklad teknologi. Kategorins syfte är att se hur
respondenterna ansåg att den framtida utvecklingen av övervakningskameror skulle se ut och vad utvecklingen eventuellt kunde leda till, ett tryggare samhälle eller ett otryggt samhälle med en överdriven användning av kameraövervakning.
Överdriven kamerabevakning: I citatet nedan tog Fridborg upp Kina och totalitära samhällen som använder sig av extrema övervakningssystem som ett exempel på hur övervakningen kan gå för långt.
AF: Ja absolut, det kan det definitivt göra och har ju gjort i mer totalitära samhällen och i Kina övervakar och kontroll, medan i andra mer demokratiska asiatiska länder. Sydkorea nu har ju varit uppmärksammat till Corona bekämpning. Så det har ju väldigt mycket vikt på en
personlig övervakning, inte bara via kameror utan, alla digitala system och så vidare. Man spårar mobiltelefoner och rörlighet och allting. Jag hoppas på att man inte ska ditåt och till
den graden av övervakning. Samtidigt, kommer du till London, så har de jag vet inte hur många tiotusentals kameror som finns uppe i Londons innerstad, dit åker vi ju utan någon tanke på det att vi är bevakade (R1, s. 4).
Utvecklad teknologi: Det finns en sannolikhet för att det kommer att införas fler kameror i svenska städer i framtiden, men de mål som kameraövervakningen eftersträvar är det som spelar stor roll, enligt Hellman.
PH: Jag tror att ju fler kameror, desto mindre kommer vi tänka på att få ha kameror. Och det kommer ju också vara så att vi kan lösa brott på ett annat sätt, man kan följa en scen där en rörelse där brotten har föregått, utifrån att vi kan följa det via kameror. Så att, jag har svårt att svara på det. Men det kan mycket väl vara så att vi har fler kameror om 10–20 år, det är inte omöjligt men då måste man klargöra vad syftet är för de kamerorna, vad de ska leda till då. Och det tror jag är den viktiga delen, vad ska kameran ha för syfte och vad ger det för effekt? (R2, s. 4)
4.2.7
Resultat av kameraövervakning
Huvudkategorin ”Resultat av kameraövervakning” består av två underkategorier; andra insatser och åtgärder samt brottsförflyttning. Kategorin avser till att se vilka effekter och resultat som de två kommunanställda respondenterna har sett av kamerabevakningen i utsatta områden i respektive stad, om kameraövervakningen kan ha lett till en
brottsförminskning eller om det inte har visats tydliga resultat.
Andra insatser och åtgärder: Fridborg förklarar att de har arbetat med kameror mer på allmänna platser och att ansvaret för kamerorna i utsatta områden ligger hos polisen.
AF: Där vi har haft kamerabevakning längst, är ju i resecentrum. Och det är tunneln under där vi har haft bevakning i tre, fyra år. Vi har ju upptäckt en förändring, det är ju bättre nu än vad det var för några år sedan, jag tror inte det är kamerorna som har påverkat det så mycket utan det är mer andra åtgärder. Vi har till exempel målat taket vitt och satt in mycket starkare lampor vilket gör att den inte upplevs så mörk som det var tidigare, och det tror jag har större effekt på känslan, upplevelsen av platsen än kunskapen att det finns kameror där, dem tänker ju inte man på, och skyltarna som upplyser att ett ställe är övervakat, det är inte alla som tänker på det (R1, s. 5)
Brottsförflyttning: Hellman tog upp den brottsförflyttning som har visats i samband med kamerorna. Hellman menade att brottsligheten kan byta plats beroende på situation.
PH: Det har vi gjort, i och med att vi i vissa fall kan identifiera vilka som har begått brotten, så syns det ju på kamerorna. Det vi också har sett från tidigare att när vi har kameror på
bilparkeringar så har ju till exempel bilbränder och brott mot bilar förflyttats istället till annan parkeringsplats. Så generellt sätt, är du ute efter att bränna en bil, då kan det finnas två eller tre anledningar. Det ena kan vara att man vill tända på och busa lite grann och det andra kan vara att man vill ju också markera mot myndigheter i form utav åklagare och polis, att man inte är nöjd med kanske en insats på ett område och så visar man det genom att bränna bilar, och då gör man det på ett ställe där det inte finns kameror och då är det ju ointressant på vilket ställe på området utan man vill ju markera, så det är ju två exempel på hur man visar upp sin makt också (R2, s. 4).
5 DISKUSSION
Föreliggande avsnitt avser att diskutera undersökningens resultat i anknytning med de två teorierna och tidigare forskning. Även en kritisk diskussion kring studiens metod kommer att redogöras. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning inom studiens ämne.