SANNINGEN BAKOM
KAMERAÖVERVAKNING
En kvalitativ studie om kameraövervakningen i Uppsala- och Västerås utsatta
områden
FRO SHAMAL JALAL
Kurs: Statsvetenskap 61–90, SKA204 Högskolepoäng: 15 hp
Program: Statsvetarprogrammet Handledare: Gustav Sundqvist Examinator: Lotta Gröning
FÖRORD
Jag vill börja med att rikta ett stort tack till alla respondenter som har tagit sin tid att delta i intervjuer för denna studie, er hjälp har verkligen varit uppskattat och gjort studien möjlig. Ett stort tack till säkerhetschefen på Uppsala kommun, Anders Fridborg och till enhetschefen för hållbarhetenheten på Västerås stad, Per-Inge Hellman, då ni trots allt arbete har tagit er tiden att delta i studien.
Jag vill också rikta ett tack till Mälardalens Högskolas avdelningschef, Anna Johansson, för hennes råd och tips för studiens metod. Slutligen vill jag tacka min handledare, Gustav Sundqvist, för hans stöd och vägledning.
Tack!
ABSTRACT
For many years, camera surveillance has been used for crime prevention purposes in public places, but also in vulnerable areas. However, the use of camera surveillance has in many cases been complicated in connection with, among other things; privacy, exercise of power and segregation. This is a study on camera surveillance in vulnerable areas with a
demarcation point to the city of Uppsala and Västerås.
The purpose of this study is to see how the inhabitants of the vulnerable areas, actually experience camera surveillance in vulnerable areas. The study also aims to see what
intentions are behind camera surveillance in the vulnerable areas of Uppsala and Västerås. The choice of method is based on a qualitative study in the form of semi-structured
interviews with a total of ten respondents, eight of whom are residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås and two of the respondents are municipal employees from Uppsala and Västerås municipality. The two respondents with municipal employment have different years of experience in surveillance, security and crime prevention. The data analysis has been in the form of both an inductive and deductive analysis where different themes have been used to clarify the results. The selection of the different themes has been based on both the theoretical framework and the collected data.
It turned out that for the research question; “How is camera surveillance in vulnerable areas perceived by residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås?” there were varied responses in certain occasions, for different categories. Some of the respondents saw the good of camera surveillance, while others saw it as an offensive and sometimes
unnecessary measure.
For the supplementary side-to-side question; “What are the intentions behind camera surveillance in vulnerable areas in Uppsala and Västerås?” the two municipal respondents had similar answers; camera surveillance aimed to reduce crime, especially drug sales, which both respondents mentioned.
Keywords: Camera surveillance, crime prevention, personal integrity, segregated areas,
SAMMANFATTNING
Kameraövervakning har i många år använts i brottsförebyggande syfte på allmänna platser, men även i utsatta områden. Dock har användningen av kameraövervakningen i många fall varit komplicerad i samband med bland annat den personliga integriteten, maktutövning och segregation. Därmed handlar föreliggande studie om kameraövervakningen i utsatta
områden med avgränsning till Uppsala och Västerås stad.
Syftet med föreliggande studie är att se hur invånarna i de utsatta områdena, faktiskt upplever kameraövervakningen i utsatta områden. Studien syftar även till att se vilka intentioner som ligger bakom kameraövervakningen i de utsatta områdena i Uppsala och Västerås.
Valet av metod grundar sig på en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med totalt tio respondenter, varav åtta är invånare från utsatta områden i Uppsala och Västerås och två av respondenterna är kommunanställda från Uppsala- och Västerås kommun. De två respondenterna med kommunanställning har olika års erfarenhet kring just övervakning, säkerhet och det brottsförebyggande arbetet. Dataanalysen har varit i form av både en induktiv samt deduktiv analys där olika teman har använts för att tydliggöra resultatet. Urvalet för de olika teman har grundat sig på dels det teoretiska ramverket och dels det insamlade datamaterialet.
Det visade sig att för forskningsfrågan; ”Hur upplevs kameraövervakningen i utsatta områden av invånare från Uppsala- och Västerås utsatta områden?” varierade svaren i vissa tillfällen, för olika kategorier. Vissa av respondenterna såg det goda med
kameraövervakningen, medan andra såg det som en kränkande och ibland onödig åtgärd. För den kompletterande bifrågan; ”Vad är intentionerna bakom kameraövervakningen i utsatta områden i Uppsala och Västerås?” gav de två kommunanställda respondenterna liknande svar; kameraövervakningen syftade till att minska på brottsligheten, framförallt narkotikaförsäljning, som båda respondenterna tog upp.
Nyckelord: Kameraövervakning, brottsförebyggande, personlig integritet, utsatta
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION ... 1
1.1 Tidigare forskning ... 2
1.1.1 Övervakning och dess avseende ... 2
1.1.2 CCTV och det brottsförebyggande arbetet ... 2
1.1.3 Personlig integritet ... 3
1.1.4 Kameraövervakning i Sverige ... 4
1.1.4.1. Uppsala kommun ... 5
1.1.4.2. Västerås stad ... 7
1.2 Problemformulering och frågeställning ... 8
1.3 Syfte och mål ... 8 2 TEORETISK REFERENSRAM ... 9 2.1 Panoptisk övervakningsteori ... 9 2.1.1 Paul-Michel Foucault ... 9 2.2 Lateral övervakningsteori ... 10 2.2.1 Mark Andrejevic ... 10
2.3 Tidigare forskning kring det teoretiska ramverket ... 11
2.3.1 Thomas Mathiesen – Synopticon ... 11
2.3.2 Bentham, Deleuze and beyond ... 12
2.3.3 Anders Albrechtslund – Participatory Surveillance ... 13
2.3.4 If you see something, say something ... 14
3 METOD OCH MATERIAL ... 15
3.1 Kvalitativ forskningsmetod ... 15
3.2 Datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer ... 15
3.2.1 Urval av respondenter ... 16
3.3 Intervjuguide ... 17
3.4 Tillvägagångssätt och genomförande ... 17
3.4.1 Transkribering ... 18
3.5.1 Kodning av intervjuer ... 19
3.5.1.1. Kodningsschema ... 19
3.6 Kvalitetskriterier ... 20
3.6.1 Reliabilitet och validitet ... 20
3.7 Forskningsetiska överväganden ... 21
4 RESULTAT ... 22
4.1 Hur upplevs kameraövervakningen i utsatta områden av invånare från Uppsala- och Västerås utsatta områden? ... 22
4.1.1 Kamerabevakning utsatta områden ... 23
4.1.2 Kamerabevakning i samhället ... 24
4.1.3 Personlig integritet ... 25
4.1.4 Segregation ... 25
4.1.5 Kameraövervakningens framtida utveckling ... 27
4.1.6 Panoptisk övervakningsteori ... 27
4.1.7 Lateral övervakningsteori ... 28
4.2 Vad är intentionerna bakom kameraövervakningen i de utsatta områdena i Uppsala och Västerås? ... 30
4.2.1 Kamerabevakning i samhället ... 31
4.2.2 Kamerabevakning i utsatta områden ... 32
4.2.3 Intentionerna bakom kameraövervakningen ... 33
4.2.4 Invånarnas upplevelse kring kameraövervakning ... 34
4.2.5 Personlig integritet ... 35
4.2.6 Kamerabevakningens framtida utveckling ... 35
4.2.7 Resultat av kameraövervakning ... 36
5 DISKUSSION ... 37
5.1 Resultatdiskussion ... 37
5.1.1 Hur upplevs kameraövervakning i utsatta områden av invånare från Uppsala- och Västerås utsatta områden? ... 37
5.1.2 Vad är intentionerna bakom kameraövervakningen i de utsatta områdena i Uppsala och Västerås? ... 40
5.2 Metoddiskussion ... 43
5.3 Fortsatt forskning ... 44
6 SLUTSATSER ... 45
BILAGA 1: INTERVJUGUIDE: RESPONDENTER FRÅN UTSATTA OMRÅDEN I
UPPSALA OCH VÄSTERÅS ... 53
BILAGA 2: INTERVJUGUIDE: KOMMUNANSTÄLLDA RESPONDENTER I UPPSALA OCH VÄSTERÅS ... 55
BILAGA 3: MISSIVBREV ... 57
TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING
Tabell 1: Analysmatris: Huvudfrågan och dess huvud- och underkategorier ... 22Tabell 2: Analysmatris: Intentioner bakom kameraövervakning ... 31
Figur 1: Induktiv och Deduktiv ... 15
Figur 2: Information kring respondenterna ... 16
FÖRKORTNINGAR
Förkortning Beskrivning
BRÅ Brottsförebyggande rådet CCTV Closed-Circuit Television
DHS Department of Homeland Security SCP Situational Crime Prevention UAS Unmanned Aerial System
DEFINITIONER
Definition Beskrivning
Aktiv kamerabevakning
”Aktiv kamerabevakning innebär att en operatör hanterar händelser vart efter de inträffar och vidtar åtgärder i samband med händelsen” (Eskilstuna kommun, 2019 s. 2).
Integritet
”Integritet” (u.å. a) beskrivs i Nationalencyklopedin som ”Rätt att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad och att inte utsättas för personligen störande ingrepp...”
Lateral Surveillance
Lateral Surveillance, eller sidoövervakning som det heter på svenska, är en övervakningsteori av Mark Andrejevic. Lateral Surveillance går ut på att medborgare övervakar andra i brottsförebyggande syfte (Andrejevic, 2004).
Panoptikon
”Panoptikon” (u.å. b) definieras i Nationalencyklopedin som en rund fängelsebyggnad av filosofen Jeremy Bentham med ett övervakningstorn i mitten, varifrån inspektörerna övervakar fångarna.
Passiv kamerabevakning ”Passiv kamerabevakning innebär att man i efterhand hanterar inspelat material.” (Eskilstuna kommun, 2019 s. 2).
Segregation ”Segregation” (u.å. c) definieras i Nationalencyklopedin som ett rumsligt åtskiljande av befolkningsgrupper.
Utsatta områden
”Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där kriminella har en inverkan på̊ lokalsamhället” (Polisen, 2017 s. 4).
Övervakningskamera
”Övervakningskamera” (u.å. d) beskrivs i Nationalencyklopedin som ”Fjärrstyrd kamera som används enligt lagen om allmän kameraövervakning eller enligt lagen om hemlig
1 INTRODUKTION
”Den som inte har något att dölja, har heller inget att frukta” är ett vanligt uttryck, men stämmer uttrycket verkligen med tanke på de höga nivåerna av kameraövervakning som observerar medborgarnas alla steg i dagsläget?
Att förbruka kameraövervakning som en teknik för det brottsförebyggande arbetet är inget ovanligt (Skarbrandt & Wigenmark, 2007). I Sverige har övervakningssamhället haft en stor framväxt över de senaste åren, och allt fler städer vill öka sin övervakning i
brottsförebyggande och trygghetsskapande syfte (Wigorts & Yngvesson, 2008). Två av de städer där övervakningskamerorna har använts som ett komplement i samband med andra brottsförebyggande insatser är Uppsala och Västerås. Polisen i Uppsala har sedan januari 2020 börjat använda drönare för att minska brottsligheten i de utsatta områdena (Adolfsson, 2018a; Blom, 2020).
Diskussionen kring huruvida övervakningen leder till en ökad säkerhet eller framstår som ett hot mot den personliga integriteten kan se olika ut beroende på vem som uttalar sig om ämnet. Övervakningen kan ge en kumulativ effekt som resulterar till att invånarna kan tycka att övervakarna har mer information om invånarna än vad invånarna har om övervakarna, invånarna vet inte vilka övervakarna är och vad för information som finns om respektive individ. Men då frågan kring integritet är en personlig fråga och varierar från en individ till en annan, är det svårt att realisera en gemensam överenskommelse om de legitima gränserna för integriteten (Stalder, 2002).
Övervakning har länge varit en viktig politisk fråga. Frågorna kring antalet kameror och var gränsen för en tillräcklig respektive otillräcklig övervakning går, hur kameraövervakningen påverkar den personliga integriteten och hur medborgarna som utsätts för
kameraövervakning ser på en sådan åtgärd (Lind, 2017). Inte minst nu med Covid-19 har det i hög grad diskuterats kring övervakning och hur olika företag gör för att minska på
smittspridningen av Coronaviruset (Bäckvall, 2020). I andra sammanhang kan det ses hur människor oroliga för övervakningens påverkan på demokratin och hur det kan leda till en minskning av demokratin.
Då övervakning är ett så pass aktuellt ämne och de flesta människor har upplevt någon sorts övervakning någon gång under sitt liv och med tanke på bristen av tidigare forskning
gällande utsatta områden i Sverige, är det därför viktigt att studera hur invånarna upplever just kameraövervakningen. Därav läggs det fokus på invånarna från de utsatta områdena i Uppsala och Västerås i studien.
1.1
Tidigare forskning
I föreliggande avsnitt avses relevant information redogöra för ett underlag till
undersökningen. Tidigare forskning kring övervakning från en generell aspekt såväl som övervakningen i Sverige kommer att presenteras. Även tidigare forskning kring personlig integritet presenteras i föreliggande avsnitt. Slutligen kommer bakgrundsfakta kring
kameraövervakningen i Uppsala och Västerås att presenteras tillsammans med en skillnad på städernas användning av kameror. Informationen som beskrivs i föreliggande avsnitt
kommer att slutligen mynnas ut i två frågeställningar som studien avser att besvara.
1.1.1
Övervakning och dess avseende
David Lyon (2001), chef för Surveillance Studies Center och professor i sociologi, skrev en bok vid namn Surveillance Society som handlar om det övervakningssamhälle som invånare världen över lever i. Lyon (2001) beskriver övervakning som en insamling och behandling av personuppgifter, oberoende om personen i fråga kan identifieras eller inte. Insamlingen och bearbetningen ingår i processen att påverka eller hantera dem vars information har lagrats. Lyon (2001) fortsätter med att berätta om den enorma makt som datamaskinen har och menar att det är datorn som gör det möjligt för dem som övervakar att lagra, matcha, hämta, bearbeta, marknadsföra och cirkulera information. Ett problem som kan förekomma i samband med övervakningen är den traditionella kopplingen till politisk repression och kontroll (Lyon, 1994; Svenonoius, 2017).
1.1.2
CCTV och det brottsförebyggande arbetet
Closed-Circuit Television (CCTV), eller sluten-kretstelevision som det heter på svenska, är ett vanligt verktyg som utnyttjas i många delar av världen i syfte att upptäcka, utreda och
reducera oron för brott. Den empiriska forskningen har därmed lagt stor fokus på övervakningens användning i det brottförebyggande arbetet (Alexandrie, 2017).
Radcliffe (2011) menar att kameraövervakningen har flera olika syften bortsett från den klassiska polisiära kameraövervakningen. Bildupptagningsmaterialet kan ge polisen
möjligheten till att se potentiella vittnen som var på plats när brottet skedde. Kamerorna kan också vara ett sätt att minska otryggheten bland invånarna som bor i ett övervakat och brottsutsatt område.
Welsh och Farrington (2008) beskriver i sin artikel hur CCTV används som ett verktyg för ”formell övervakning” och anses underlätta arbetet för säkerhetspersonal. Den
brottsförebyggande strategin som CCTV bidrar med kallas för SCP (Situational Crime Prevention) och fokuserar på att förebygga brottsligheten genom att minska antalet kriminella möjligheter. CCTV har även visats vara mest effektiva verktyget vid
brottsförminskningen på parkeringsplatser gällande brott relaterade till fordon. Sådana resultat är motiverande för den fortsatta användningen av CCTV (Piza, Welsh, Farrington & Thomas, 2019; Welsh & Farrington, 2008).
Dock kan CCTV också ha sina nackdelar och visa en syn på falsk säkerhet som får
medborgarna att sluta vidta försiktighetsåtgärder och därmed vara en orsak till ökandet av brottslighet (Piza et. al., 2019).
Welsh och Farrington (2008) genomförde en meta-analys av 41 kvasi-experiment inom en period som varierade mellan 3 till 60 månader och vars resultat visade att
övervakningskameror minskade brottsligheten med i genomsnitt 16 procent där resultaten berodde på den brottslighet som sker på parkeringsplatser. Professorerna menar att sådana resultat på brottsförminskning beror på den skräcken som kameraövervakningar för med sig för potentiella gärningsmän, eftersom rädslan att bli upptäckt framkommer. Men
övervakningen kan även leda till att brotten förflyttas till ett område som inte är övervakat. I en uppdaterad metaanalys av Piza et. al. (2019) visas det att allt mer publicerade studier kring övervakning och dess brottsförebyggande syfte har genomförts under senare tid. Trots det att författarnas resultat liknar studien från 2008, där det framgår att övervakningen har en blygsam men verksam effekt på brottslighet, bidrar deras studier ändå till fler nyanserade resultat. Författarna finner även att kameraövervakningen har en effekt på bostadsområden. I en föregående studie av Piza, Welsh, Farrington & Thomas (2018) framgår det att
kameraövervakningen har en effektiv påverkan på egendomsbrott och bilrelaterade brott, men de brott som påverkas mest har visats vara narkotikabrott. Det framgår även i studien att aktiv kameraövervakning tyder på bättre resultat än passiv övervakning och bättre resultat finner författarna även när övervakningen sker i samband med andra åtgärder, som exempelvis i samband med en ökad belysning eller ökad polisiär närvaro.
1.1.3
Personlig integritet
Funderingar kring övervakningens påverkan på den personliga identiteten, integritet och rätten till mänskliga rättigheter samt vilka konsekvenser övervakningen får för politisk makt, demokrati, individers frihet och social kontroll är några faktorer som ständigt kommer på tal. Att de högre specialiserade individerna använder allt mer sofistikerade och avancerade verktyg för att rutinmässigt lagra personlig information om invånarna, som i sin tur resulterar till att varje enskild individ blir en måltavla och riskerar att betraktas som misstänkta för olika fall, har blivit allt mer vanligt med tiden. Användningen av
övervakningsverktyg har lett till en ökad svårighetsgraden för individens rätt till privatisering (Lyon, 1994).
Björklund (2013a) skriver om den allmänna oron över integritetskränkningar i samband med kameraövervakning. I och med den stora oron finns det en ständig och aktuell debatt mellan den å ena sidan stora betoningen på brottsbekämpning och säkerhet, å andra sidan risken för kränkning mot den personliga integriteten. Björklund (2013a) förklarar att genom en
fördelning kan det visas huruvida den personliga integriteten kränks, empiriskt eller teoretiskt. Från den empiriska synvinkeln kan svaret vara att integriteten kränks i och med att människor upplever att de har blivit kränkta, det blir därav mer av en tolkningsfråga. Även Justitiekanslern (JK) Göran Lambertz har använt sig av ett sådant betraktelsesätt, i en artikel på Dagens Nyheter där Lambertz menar att ”Lagens skydd för privatlivet är framför allt för dem som verkligen känner obehag av kameraövervakningen” (Lambertz, 2008).
Björklund (2013a) anser dock att lagen om allmän kameraövervakning (SOU 2002:110) är obehövlig om samhället endast skulle utgå från ett sådant betraktelsesätt.
Björklund (2013a) gör en fördelning mellan själva övervakningens filmande och bildupptagningsmaterialet. Björklund menar att själva övervakningssituationen är problematisk ur integritetssynpunkt, det är bildupptagningsmaterialet som bildar upplevelsen av kränkning eller framstår som möjligen kränkande för individen. Det är filmmaterialet som i efterhand kan användas på ett sätt som kränker individens privatliv. Enligt den svenska lagen om kameraövervakning (SOU 2002:110) får filmmaterialet lagras i högst en månad i de flesta fallen.
Begreppet privacy skiljer sig från det svenska ordet personlig integritet. Begreppen överlappar varandra men privacy har en mer bestämd och avgränsad innebörd. Privacy bygger på distinktionen mellan det offentliga och det privata och handlar i stort sett om att skapa en tydlig gräns mellan staten och individen. Begreppet syftar till att skapa en gräns för en statsmakt, ett kollektiv eller demokrati som breder ut sig på individens bekostnad. Inom den klassiska liberalistiska teorin handlar det privata om en sorts personlig tillhörighet som ska försvaras från kränkningar (Björklund, 2013a). I den svenska diskursen har personlig integritet uppfattats som ett intresse och inte en rättighet, ett exempel på en sådan
uppfattning kan åstadkomma i den svenska lagen om allmän kameraövervakning (SOU 2002:110) där det står ”Tillstånd till allmän kameraövervakning skall meddelas om intresset av sådan övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad (§6)” (Björklund, 2013a, s. 122).
Jansson (2012) tar upp personlig integritet och menar att ungdomar från 16 till 25 år ansåg att kameraövervakningen var en risk mot integriteten på samma sätt som sociala medier och webbkameror. Resultatet kan bero på ungdomarnas säkra kontroll över användningen av sociala medier och hur vissa integritetshot har blivit neutraliserade. Dock betraktas offentlig kameraövervakning, särskild kamerorna som övervakar skolor och andra
undervisningsmiljöer, som påtvingad och ett hot mot den personliga integriteten.
Jansson (2012) tar även upp vikten av att undersöka de konsekvenser som integritetsrisken kan ha för den hierarkiska indelningen i samhället, då de högre uppsatta individernas rädsla för integritetsriskerna är betydligt mindre jämfört med individerna med lägre socialt status. Den hierarkiska indelningen blir i form av en social uppdelning av individerna som tillhör de olika grupperna i samhället och skapar därmed ett allt mer segregerat samhälle.
1.1.4
Kameraövervakning i Sverige
Sedan andra världskriget har kameraövervakningen varit ett verktyg för säkerhetspolisen med syftet att upptäcka eventuella hot mot staten. Främst användes kameraövervakningen som ett skydd för lag och ordning i allmänhet. Först gick det från att sätta upp kameror i kollektivtrafik, butiker och köpcentrum till skolor, taxibilar och offentliga torg.
Användningen av kameraövervakning var likväl i de privata aktörernas intresse såsom i statens intresse, speciellt inom polis- och rättssystemet (Björklund, 2013b).
Kameraövervakning är en välutnyttjad metod i Sverige för det brottsförebyggande arbetet och har gjort Sverige till ett av de mest kameratäta länderna i världen. En ökad användning av kameraövervakning har visats på grund av de växande kraven på trygghet och säkerhet. I Sverige har kameraövervakning använts främst för att förhindra att stöld och skadegörelse i exempelvis butiker och parkeringsgarage ska ske, men har som tidigare nämnt även
framställts på andra ställen, som exempelvis skolgårdar (Björklund, 2013b; BRÅ, 2009). I samband med användningen av kameraövervakning, är den personliga integriteten en viktig aspekt som Sverige skyddar. En balans mellan behoven av att förebygga brott och behoven av att skydda den personliga integriteten är något som läggs stor betoning på. På grund av den personliga integriteten har implementeringen av övervakningskameror på offentliga miljöer såsom gator, torg och parker komplicerats (BRÅ, 2018).
Diskussionen kring kameraövervakningen i Sverige har varit relativt blygsam, både på nätet och i de traditionella massmedierna. Intresset till övervakningen hos journalisterna är för det mesta begränsat till rapportering av specifika händelser, som kamerauppsättning i områden som tidigare inte övervakades eller rapportering av den tekniska utvecklingen av
övervakningen (Björklund, 2013b).
Priks (2014; 2015) har under 2014 och 2015 genomfört två undersökningar kring kameraövervakningens effekt i Sverige. Studien från 2014 koncentrerar sig kring
övervakningens effekter på ordningsstörningar på fotbollsstadiums under matchtid medan studien från 2015 fokuserar på kameraövervakningens effekter på brott relaterade till våld, egendom och narkotika i Stockholms tunnelbanecentral. De två undersökningarna visar båda goda resultat då studien från 2014 visade på att kamerorna haft en effekt på
ordningsstörningar, exempelvis när folk kastar föremål in på plan under en match. Studien från 2015 visade på att videoövervakningen i tunnelbanscentralen hade en effekt på
egendomsbrott relaterade till bland annat fickstölder och personrån. Dock visades det inga resultat på brottsförminskning gällande narkotika- och våldsbrott (Priks, 2014; Priks, 2015) Polisen (2017; 2018a; 2018b) har tre rapporter, en från 2017 och två från 2018 som skriver om utsatta områden och deras insatser för att minska brottsligheten i brottsutsatta områden. Polismyndigheten (2017) beskriver utsatta områden som områden som utsätts av olika typer av brottslighet, från narkotikaförsäljning till bilbränder. Polisen (2018a) skriver att en av planerna för att utreda brott är genom att driva utvecklingen och implementeringen av tekniska stödverktyg, som kameraövervakning. Men polisen (2018b) påpekar även den komplicerade debatten kring kameraövervakningen, kamerornas för- och nackdelar och hur den politiska uppfattningen har varierat, men enligt några intervjuer har de poliser flesta varit överens om att kamerorna har varit en framgångsfaktor.
1.1.4.1.
Uppsala kommun
Uppsala kommun har de senaste åren haft en uppskattande inställning till ökandet av kameraövervakning. År 2018 ansökte Uppsala kommun ett tillstånd hos Datainspektionen om att få sätta upp 11 nya övervakningskameror i Uppsala centrum, bland annat på Påvel Snickares gränd samt Stora torget. I Påvel Snickares gränd skulle det sättas upp fyra fasta
kameror och en rörlig som ska kunna övervaka hela torgområdet som finns i gränden. Även i stadsdelen Gränby i Uppsala ville kommunen implementera övervakningskameror med syftet att minska brottsligheten som hade skett i området (Jägemar, 2018, Lindström, 2018). Erik Pelling, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Uppsala kommun, har på grund av den ökade brottsligheten i Uppsala kommun blivit mer tillåtande till
kameraövervakningen. Övervakningskamerorna implementeras i samråd med polisen som kommer att spela in allt i området. Bildupptagningsmaterialet genomgås fem gånger per dag med syftet att finna brottslighet (Jägemar, 2018, Lindström, 2018). Pelling menar att syftet med kamerorna är att öka tryggheten hos invånarna i Uppsala och påpekar även att ingen kommer att kolla på filmupptagningen kontinuerligt, utan de rörliga kamerorna ska
bemannas när polisen anser att det finns behov av det. Gällande integriteten anser Pelling att det ska finnas förståelse hos de flesta invånarna för övervakningen då den syftar till att minska på brott i form av skjutningar, knivmord och bilbränder och öka tryggheten bland Uppsalas invånare (Lindström, 2018).
Sedan januari 2020 har polisen i Uppsala börjat med att övervaka delar av staden med hjälp av drönare. Själva insatsen kallas för ”Unmanned Aerial System” (UAS) och användas som en del av det polisiära arbetet gentemot brottsförminskning men även som ett komplement för övriga arbeten. Användningen av drönare kan användas för ett antal saker, från
dokumentation av brandplatser till jakter på brottslingar. Jonas Eronen, polisens presstalesperson i Uppsala, menar att drönarövervakningens avsikt är att förebygga,
upptäcka samt förhindra brott. Polisens insats gällande drönare har ökat från en liten mängd år 2018 till flera hundra under år 2020 och riktar sig främst åt de utsatta områdena i Uppsala stad, men även de områden som, enligt polisen, bedöms som riskfyllda när det kommer till brottsliga handlingar. Drönarövervakningen kommer att äga rum dygnet runt på offentliga platser (Gedda, 2020).
Uppsala kommun har framfört en handlingsplan som riktar sig till tryggheten och säkerheten i kommunen och gäller från år 2018 fram till 2022. I handlingsplanen framgår det bland annat hur kamerabevakningen är ett av de verktyg som kan användas för att öka tryggheten i Uppsala kommun. Under rubriken ”Minskad brottslighet” står det: ”Kommunala
trygghetsvakter med ordningsvaktsförordnande och kamerabevakning kan förstärka ordningshållande och trygghetsskapande närvaro på tider och platser i kommunen där så bedöms nödvändigt.” (Uppsala kommun, 2018a s. 8). Det står även på åtgärd nummer 12 att kommunen ska ”Kartlägga områden för att identifiera platser där parkeringsövervakningen inte är tillräcklig och vid behov ta fram en plan för att säkerställa en effektiv övervakning i hela kommunen.” (Uppsala kommun, 2018a s. 6).
I en annan av Uppsala kommuns handlingsplaner riktas fokus på en ökad trygghet i Gränby och Kvarngärdet och gäller från 2020 fram till 2021 (Uppsala kommun, 2020). Gränby och Kvarngärdet är i riskzonen för att bedömas som särskilt utsatta områden enligt polisen (Klarin, 2020). Handlingsplanens syfte är att genom de planerade åtgärderna och insatserna bidra till en säkrare och tryggare upplevelse för invånarna som bor, verkar och vistas i Gränby och Kvarngärdet (Uppsala kommun, 2020). I handlingsplanen framgår det även hur Uppsala kommun i en utvecklande samverkan med polisen kommer att sikta på att förebygga
brott med hjälp av ordningsvakter och övervakningskameror. Genom en ökad polisiär närvaro i samband med införandet av bevakningskameror riktar sig kommunen på goda resultat i samband med brottsförminskningen, men för att motverka parkeringsproblematik behövs användningen av aktiv bevakning (Uppsala kommun, 2020). Även i handlingsplanen riktat mot tryggheten i Gottsunda och Valsätra från 2018 framgår det hur
kameraövervakning är en av flera påbörjade åtgärder som i samverkan med
polismyndigheten ska öka tryggheten i de två utsatta områdena i Uppsala (Uppsala kommun, 2018b).
1.1.4.2.
Västerås stad
Västerås är också en av de städer som har en uppskattande inställning till
kameraövervakning, främst i utsatta områden såsom Bäckby (Adolfsson, 2018a). Brott i form av bilbränder har varit ett ofta förekommande problem i Västerås stad, i områden som Bäckby (Gustavsson, 2019; Lind, 2020) Västerås har sedan några år tillbaka haft viljan att införa övervakningskameror i Bäckby torg men implementeringen gick inte igenom på grund av ett överklagande från Datainspektionen. Överklagandet baserade sig på den hotade integriteten bland Bäckbyborna som övervakningen kunde orsaka. Men under 2018 tog förvaltningsrätten i Uppsala ett beslut om att Västerås skulle få sätta upp 160 kameror vid Bäckbytorg, dock inte hela tiden utan användningen av övervakningskamerorna får äga rum mellan klockan 16 och 03:30 varje dygn. Tiden som är satt för övervakningen är baserat på de höga nivåerna av rapporterade brott som anmäls vid den perioden. Västerås stad fick även rätten till att lagra bildupptagningsmaterialet under en månads tid (Adolfsson, 2018a; Adolfsson, 2018b).
Förvaltningsrätten anser att varje kommun har ett eget ansvar för den allmänna ordningen och säkerheten inom kommunen. Därmed bör kommunerna få den möjlighet att använda sig av kameraövervakning på platser där det ständigt förekommer brottslighet och andra typer av ordningsstörningar. Lena Björner, rättens ordförande, menar att skälet till det beviljade tillståndet är för att Bäckby torg har bedömts som ett utsatt område i samband med
brottslighet och därmed finns det ett behov av kameraövervakning som syftar i att förebygga, förhindra och utreda brotten (Adolfsson, 2018a).
Förvaltningsrättens tillstånd gav Västerås kommun möjligheten att bedriva
kameraövervakning på fler områden än Bäckby torg. Västerås kommun har en handlingsplan som syftar till att öka tryggheten i Västerås stad, där gångstråk är ett av de ämnen som tas upp i planen. Kameraövervakningen kan därför ses som ett verktyg i arbetet för en tryggare Västerås stad i samband med andra åtgärder såsom ljus, muralmålningar med mera
(Segelström, 2018).
Västerås stads handlingsplan för ett tryggare och mer trivsamt City utfördes år 2017. I början av handlingsplanen står det redan hur en ansökan om kameraövervakning i Bäckby torg är inlämnad. Efter tillståndet av kameraövervakning kan ett nästa steg vara att se ifall det finns andra otrygga områden som kan förbättras (Västerås kommun, 2017).
Skillnaden mellan Uppsala- och Västerås brottslighet och antalet kameror
Enligt Uppsalas olika handlingsplaner och de tidningsartiklar som nämnts (se 1.1.4.1 Uppsala kommun) visas det på att det finns fler utsatta områden samt riskområden i Uppsala än vad det finns områden som betraktas som utsatta i Västerås. Fler områden tas upp där det ska användas kameror i brottsförebyggande syfte i Uppsala än i Västerås, områden såsom Gottsunda, Stenhagen, Sävja, Gränby med mera. Västerås har endast Bäckby som ett utsatt område där kameror används (Adolfsson, 2018a; Gedda, 2020). En sådan jämförelse kan visa på att det finns skiljaktigheter mellan Uppsala och Västerås och kan även varaanledningen till att Uppsala har en större användning av kamerabevakning i jämförelse med Västerås stad.
1.2
Problemformulering och frågeställning
Problemet som uppkommer i samband med kameraövervakningen cirkulerar kring frågan om den rimliga gränsen för kameraövervakning i ett samhälle utan att ha en destruktiv effekt på invånarna. I Sverige vill fler städer ta till sig av kamerabevakningen i syfte till att
förebygga brott i de utsatta områdena. Studien kommer därmed att lägga fokus på hur
individerna från de utsatta områdena i Uppsala och Västerås upplever kameraövervakningen, samt undersöka vilka intentioner som finns bakom kameraövervakningen i de utsatta
områdena i Uppsala och Västerås.
Således avser föreliggande uppsats besvara följande forskningsfråga:
• Hur upplevs kameraövervakningen i utsatta områden av invånare från Uppsala-
och Västerås utsatta områden?
Som en kompletterande bi-fråga undersöks det även:
• Vad är intentionerna bakom kameraövervakningen i de utsatta områdena i
Uppsala och Västerås?
1.3
Syfte och mål
Studien syftar till att undersöka hur kameraövervakningen i Sverige med avgränsning till Uppsala och Västerås utsatta områden upplevs för invånarna i de utsatta områdena. Syftet är även att se vilka intentioner som ligger bakom kameraövervakningen i de utsatta områdena i Uppsala och Västerås, enligt de två kommunanställda respondenterna från Uppsala kommun och Västerås stad som deltar i studien.
Målet med undersökningen är belysa invånarnas (från de utsatta områdena) förklaringar och upplevelser kring kameraövervakningen i utsatta områden i Uppsala och Västerås samt få ta del av respondenternas egna anknytningar till det teoretiska ramverket och den tidigare forskningen. Målet är också att klargöra vilka intentioner som ligger bakom
2 TEORETISK REFERENSRAM
I föreliggande avsnitt redogörs de teoretiska utgångspunkterna för studien; Panoptisk övervakningsteori och Lateral övervakningsteori. Även tidigare forskning kring teorierna kommer att presenteras i föreliggande avsnitt.
2.1
Panoptisk övervakningsteori
Panoptikon är en byggnad i form av en cirkel med ett övervakningstorn i mitten av
byggnaden. Byggnaden är indelad i celler utan dörrar och är utformad av filosofen Jeremy Bentham. Från tornet kan övervakaren observera alla fångar, men fångarna är inte medvetna om när de blir övervakade. En sådan situation får i sin tur fångarna att bete sig som om de ständigt har ett vakande öga på sig. Enligt Bentham skapas det en ”känsla av ett osynligt allvetande” och syftet är att få fångarna att bete sig på ett socialt accepterat vis än att bestraffa dem (Foucault, 2003 s. 201–202).
Foucaults teori kring Panoptikism är lämpligt för studien i det mån att en av de frågor som är med i intervjuguiden (se bilaga 1) baseras på just makt och hur invånarna i de utsatta
områdena upplever att kameraövervakningen har en koppling till makt och kontroll.
2.1.1
Paul-Michel Foucault
Paul-Michel Foucault (2003), en fransk filosof och idéhistoriker, presenterade i sin bok Övervakning och straff en teori vid namn Panoptikism. Foucault menar att de fängslade förblir ett objekt för det vakande ögat och aldrig subjekt i en kommunikation. Själva konceptet Panoptikon grundar sig på fångarnas attityder gentemot brottslighet och hur de förändras vid upplysningen (Foucault, 2003).
Det finns olika exempel på responsen som Panoptikon ger. Panoptikon har sin effekt på så sätt att om de övervakade är brottslingar finns det ingen risk för nya brottsförbytande eller risk för rymningsförsök. Om de övervakade är sjukhuspatienter finns det ingen risk för smitta, om fallet är barn förekommer det inga risker för fusk eller oordning och så vidare. Från vaktens perspektiv blir de övervakade en mängd individer som kan räknas och kontrolleras. Den här typen av effekt gör så att Panoptikon kan åstadkomma sin
huvudsakliga effekt, nämligen att göra de fängslade medvetna om att dem ständigt har ett vakande öga på sig och på så vis kan makten verka per automatik. Övervakningen blir permanent till sin verkan på så vis att makten övergår till att vara så pass fulländad att den inte behöver utövas (Foucault, 2003).
Benthams fastställde två principer som fullbordar Panoptikons maktutövning. Den ena principen är synlighet; makten är så pass synligt i det mån att fången kan se den stora siluetten av tornet som övervakar fången. Den andra principen är okontrollerbar; makten är okontrollerbar i det mån att fången inte med säkerhet kan veta när fången blir övervakad men samtidigt är det viktigt att fången förstår att hon eller han alltid kan iakttas. Benthams
Panoptikon var en motsats till att se och att vara sedd. Fångarna i den yttre ringformade byggnaden blir sedda utan att se, och vaktmanskapet i tornet kan se utan att synas (Foucault, 2003).
Den övervakande maskinen förhindrar all balans. Vem som har makten har ingen större betydelse då vilken individ som helst kan få maskinen att funktionera. Personen i fråga kan vara någon som på grund av nyfikenhet vilja veta hur maskinen fungerar eller personer vars deras inre ondska finner en tillfredställelse hos övervakning och bestraffning av fångarna (Foucault, 2003).
Panoptikons konstruktionsdesign är byggd på det sätt att det inte finns några behov av galler, kedjor eller tunga lås utan det räcker med klara skiljeväggar och väldisponerade öppningar. Maktens effektivitet utgår från fångarna på så sätt låter maktens tvingande kraft gå ut över fångarna och förblir därmed partisk i en maktrelation där fången spelar båda rollerna. Fången blir därmed principen för sitt eget erövrande (Foucault, 2003).
2.2
Lateral övervakningsteori
Andrejevic (2004) beskriver Lateral Surveillance (eller sidoövervakning) som den
övervakning vars användning sker genom enskilda personer snarare än av institutioner som det vanligtvis brukar vara. Övervakningsanvändningen syftar till att individen gör sig medveten om andra individers handlingar. Det finns inte riktigt någon gräns på hur långt övervakningsförbrukningen kan gå, det kan vara allt från en Googlesökning på en person till att använda sig av övervakningskameror för att hålla reda på sin omgivning (Andrejevic, 2004).
Teorin ”Lateral Surveillance” är lämplig för studien då två frågor i intervjuguiden (se bilaga 1) syftar till att se om invånarna i de utsatta områdena känner en skyldighet till att övervaka andra i och sedan tipsa polisen eller annan typ av säkerhetsmyndighet i syfte att förebygga brott.
2.2.1
Mark Andrejevic
Att hålla koll på andra individer är inget som anses vara speciellt nytt, men i jämförelse med äldre former av samhällen har viljan att iaktta på egen hand haft en stor ökning.
Demokratiseringen av tekniker har gjort det möjligt för privatpersoner att på ett effektivt sätt ta till sig av olika typer av övervakningsförbrukning och dess olika tekniska verktyg
(Andrejevic, 2004).
En form av internalisering sammanförs med generaliseringen av ansvaret för den nationella säkerheten och det brottsförebyggande arbetet. Andrejevic (2004) förklarar hur USA:s (före detta) senator Bill Frist förespråkade kring det gemensamma ansvaret för säkerheten och uppmanade befolkningen till att framstå som ögon och öron för de brottsbekämpande organ, som en form av civilt deltagande. Frist menar att befolkningen känner det samhälle de bor i bättre än någon annan och kan därför upptäcka misstänksamma eller ovanliga beteenden
och handlingar hos invånarna i sitt grannskap. Andrejevic nämner USA:s Central Intelligence Agency (CIA) som också uppmanar befolkningen till att vara uppmärksamma och rapportera misstänksamma eller ovanliga händelser och handlingar i samband med samhället som invånarna bor i. Allmänheten uppmanas på så sätt att bli sina egna privatdetektiver. På så sätt kan även medborgarna vara delaktiga i övervakningsprocessen och det förebyggande arbetet gentemot brottsligheten tillsammans med polisstyrkorna. Medborgarnas roll i övervakningen blir en strategi där deltagandet blir i form av ett delat ansvar (Andrejevic, 2004).
Ytterligare ett exempel på hur privatpersoners övervakningsförbrukning kan ske på olika sätt kan reflekteras i brottsligheten som förekommer i territoriella områden. Det finns då ”online spanare”, det vill säga människor som arbetar på nätet och bedömer om någon inkräktar på ett territoriellt område. När en sådan bekräftelse registreras, flyttas ansvaret till de
”yrkesverksamma”, som i sin tur tar över arbetet. Det delade ansvaret kan ge medborgarna en känsla av ett inkluderande i en tid av evig, decentraliserad krigföring. Allmänheten uppmanas till att använda sig av säkerhetsprodukter och delta i utredningsprocessen istället för att endast visa tillit till expert- eller statliga nivåer av brottsbekämpning och institutioner (Andrejevic, 2004, s. 486).
2.3
Tidigare forskning kring det teoretiska ramverket
I föreliggande avsnitt kommer tidigare forskning som har gjorts på Panoptiskövervakningsteori samt Lateral övervakningsteori att presenteras. Tidigare forskares studier kring teorierna ger en inblick över hur teorierna bedöms från andra perspektiv och bidrar till nya teorier.
2.3.1
Thomas Mathiesen – Synopticon
Thomas Mathiesen, en norsk sociolog, publicerade år 1997 en artikel som analyserar
Foucaults (1979) bok ”Övervakning och straff” och Foucaults resonemang kring Panoptikon. Synopticon, även benämnd ”Surveillance of the few by the many” är ett begrepp som
myntades av Mathiesen. Begreppet ”syn” härstammar från grekiskans ”tillsammans” eller ”samtidigt” och ”opticon” representerar det visuella. En sådan typ av maktteknik där de många övervakar de få, benämns som Synopticon och blir en motsats till Panoptikon, men samtidigt samarbetar de två begreppen i samhället idag (Mathiesen, 1997 s. 219).
Mathiesen analyserade Foucaults (1979) teori kring Panoptikon och anser att teorin kan hittas i olika system och delar av samhället. Mathiesen menar att det framgår hur övervakningen på de friade brottslingarna från fängelset har ökat samtidigt som
övervakningen på individer och dess eventuella framtida brott än tidigare handlingar har vuxit enormt. Även viktiga sociala institutioner, som inte har med polisen, fängelse eller annat formellt kontrollsystem att göra, använder sig av övervakningsverktyg. Därmed hävdar Mathiesen att den panoptiska teorin instämmer i samhället som invånarna lever i, där ”de få” ser ”de många”, exempelvis att organisationerna övervakar intressenterna (Mathiesen, 1997).
Med den historiska utvecklingen visas det hur ett system som möjliggör det för de många att se och övervaka de få har blivit mer omfattande, därmed är tendensen för de få att övervaka de många en avsevärt bemärkt motsvarighet, menar Mathiesen (Mathiesen, 1997).
I sin artikel skriver Mathiesen: “Formulated in bold terms, it is possible to say that not only panopticism, but also synopticism characterizes our society, and characterized the transition to modernity” (Mathiesen, 1997 s. 219).
Mathiesen anser dock att Foucault (1979) hade uteslutit massmediernas och dess möjlighet till övervakning, då Foucault inte tagit upp massmedier i sitt resonemang. Med hjälp av massmedier lever invånarna också i ”a viewers society” som på det svenska språket översätts till ett ”tittarsamhälle”, det vill säga att invånarna inte bara en del av ett
övervakningssamhälle utan invånarna har också befogenheten att övervaka, inte endast bli övervakad på (Mathiesen, 1997 s. 219). Invånarna, som betraktas som ”de många”, kan på samma sätt som makthavarna övervakar invånarna, övervaka makthavarna, som betraktas som de ”få”. Foucault (1979) hade, enligt Mathiesen, inte tagit hänsyn till massmediers utveckling som har vuxit fram i samband med panoptikons utveckling (Mathiesen, 1997).
2.3.2
Bentham, Deleuze and beyond
Artikeln ”Bentham, Deleuze and beyond” är en översiktlig artikel över övervakningsteorier och koncept som syftar till en mer förståelig syn kring övervakning, men som även bidrar med debatter kring teorierna (Galič, Timan & Koops, 2016).
En av de teorier som skribenterna har tagit upp är Panoptikon och filosoferna Foucault och Bentham. Galič et. al. (2016) hänvisar till Foucault (1991) och beskriver Panoptikisim som en typ av makt som utövas på individer i form av individuell övervakning. Övervakningen resulterar till ett samhälle som består av kontroll, straff och omvandling av individers beteenden. Men Bentham och hans fängelse-panoptikon strävade inte efter ett skapande av ett kontrollsamhälle utan idén var snarare disciplinen hos fångarna skulle införlivas och kravet på en uppsyningsman skulle sakta men säkert försvinna. Behovet av bevakning och straff skulle inte längre vara nödvändiga och därmed tyna bort. Hela Benthams vision kring Panoptikon grundade sig på den utilitariska filosofin, där Bentham försökte uppnå ”den största lyckan för det största antalet människor” (Galič et. al., 2016 s. 12).
Från ett historiskt perspektiv har västerländska samhällen alltid haft behovet till en sorts makt som påverkar individers beteenden och sätter sig in i deras handlingar och attityder, menade Foucault. Panoptikism har blivit en allt mer förekommande teknik som används för att utöva makt och kontrollera i stora delar av västvärlden. Ju vanligare teorin blir i
samhället, desto mer normaliserad blir den vilket leder till att makten blir automatiserad och resulterar därmed till ett disciplinerat samhälle (Galič et. al., 2016). Ett annat fenomen i samband med disciplinering som Foucault tagit upp är normering. Normering utgörs av de oskrivna reglerna som pressar individer till att bete sig på ett visst sätt. Individerna
eftersträvar och anpassar sig till det ”normala”, ett ideal som samhället har byggt upp. Foucault menade att när en individ disciplineras så utsätts personen för normering (Galič et. al., 2016).
Utvecklingen för individualisering i disciplinära samhällen är ett begrepp som Foucault kallar för descending (fallande). Termen för individualiseringen i feodala eller suveräna samhällen är motsatsen till fallande och betecknas som ascending (stigande). Foucault förklarar
disciplinerade samhällen som en civilisation där fokus ligger på de individuella handlingarna snarare än aggregerade handlingar vilket resulterar till att normen uppstår. Individerna omvandlar således sitt beteende till det som anses vara socialt acceptabelt. Den allt mer vanliga disciplinära makten ersätts av olika institutioner som skolor och sjukhus där individernas beteende och handlingar övervakas (Galič et. al., 2016).
Det framkommer starka kopplingar i parallellen mellan nutidens samhälle och dess
användning av övervakningskameror och Foucaults analys kring det disciplinära samhället. Den stora användningen av CCTV i dagsläget kan vara ett sätt att förklara resonansen i Foucaults teori och hitta liknelser med hur det ser ut i samhället idag. Galič et. al. (2016) hänvisar till Lyon (2006) som hävdar att Panoptikon är oundvikligt för såväl forskarnas olika övervakningsstudierna som för civilbefolkningen i övervakningssamhällena, Lyon menar att teorin är oundvikligt i och med den ökade förekomsten av ”att se och att bli sedd” (Galič et. al., 2016 s. 27).
2.3.3
Anders Albrechtslund – Participatory Surveillance
Albrechtslund (2008) frambringar termen Participatory Surveillance, på svenska ”deltagande övervakning”, som innefattar en samhällsbaserad övervakning på andra individer.
Deltagande övervakning kan tillämpas på sociala medier där individer kan övervaka andra individer genom användningen av datanät, på så sätt har individen möjligheten att finna information om en annan människa trots att personen som eftersöks kanske inte frivilligt gett ut den informationen (Albrechtslund, 2008).
I sin artikel tar Albrechtslund upp Andrejevics (2005) term ”Lateral Surveillance” och finner en koppling till övervakningen som sker genom online sociala nätverk. Albrechtslund
beskriver Lateral Surveillance som en sorts övervakning som gör medborgarna till spioner i ett disciplinärt samhälle. Till skillnad från den vertikala relationen som Andrejevic (2005) beskriver den deltagande övervakningen, skriver Albrechtslund om deltagande övervakning från ett horisontellt perspektiv, vilket Albrechtslund menar gör det möjligt att förstå några av de uppskattande aspekterna att vara under en ömsesidig övervakning (Albrechtslund, 2008). Albrechtslund har i sin artikel dels även hänvisat till Foucault (1975) och analyserat
Foucaults teori kring Panoptikon. Likaså har Albrechtslund påpekat hur Lyon (1994) anser att Panoptikon är oundvikligt i övervakningsstudier, och det är något som Albrechtslund håller med om. Rent teoretiskt är panoptikon en stark och passande teori för att diskutera övervakning överlag och därmed föreslås inte en ändring av ritningar eller liknande, utan det finns istället behovet av fler fördjupande studier av området, menar Albrechtslund. För att få en djupare förståelse relaterade metoder till den sociala nätverken krävs det därför att fler ifrågasätter den hierarkiska formen av övervakning (Albrechtslund, 2008)
Att delta kan förknippas med engagerandet i en viss händelse, situation med mera. Men deltagandet behöver inte grunda sig på lust eller njutning utan kan i många fall ske av
nödvändighet, exempelvis i arbetet eller genom välgörenhetsinsatser. Deltagandet anses dock vara en frivillig handling och måste vara väl definierad i förhållande till pseudo deltagande som kan påträffas i Panoptikon där fångarna delar i en sorts självövervakning genom att tro att dem alltid blir bevakade (Albrechtslund, 2008).
2.3.4
If you see something, say something
Under 2010 presenterade de förenta staternas Deparment of Homeland Security (DHS), ett nytt initiativ gentemot terrorism med benämningen ”If you see something, say something”. Allmänheten blev inbjudna i ett samarbete med olika organisationer, myndigheter och institutioner med ett brottsförebyggande syfte. DHS införde ett antal skärmar med en minuts lång video på DHS sekreterare, Janet Napolitano, som tog upp vikten av att vara
uppmärksam och upptäcka misstänksamma handlingar eller beteenden. Napolitano bad allmänheten att rapportera misstänkt aktivitet till lokala polisen eller till sheriffen, slutligen tackar hon för alla medborgares deltagande i den brottsförebyggande processen och för den enskilde individens medverkan i arbetet för en ökad trygghet i samhället. De misstänksamma handlingarna kan vara i form av att tala med en nervös ton i telefon eller med andra individer eller att under upprepande gånger kontrollera tiden på sin klocka (Reeves, 2012).
Det är en vaksam inställning bland medborgarna som eftersträvas. Andrejevic (2004) menar att Lateral Surveillance som uppmanas av de yrkesvetsamma organ som DHS är lömska i det mån att övervakningen blir så pass vanlig och polisiära ansvar ständigt fördelar till de
individerna med tekniska befogenheter och kunskaper och de olika polisapparaterna fördelas till varje dator, mobil och annan typ av elektronisk enhet. Att staten frodas på denna
tvetydighet av befolkningens offentliga respektive privata ansvar kan i sig vara ett problem. Övervakningen kan i sådana sammanhang vara skadliga då staten förlitar sig på att
medborgarna ska agera som ögon och öron för den post-suveräna polisen. Det är dock viktigt att undersöka möjligheten som det delade ansvaret kan bidra till i form av en fördelning av de sociala nivåerna i samhället (Reeves, 2012).
En annan forskare, Neil Harris (2011), menar att övervakningen som sker i form av att individer iakttar andra individer har existerat i flera århundraden och tar då upp Andrejevic (2005) som påpekar hur utvecklingen kring övervakning behöver uppmärksammas mer. Således har statliga regleringar tillägnat sig åt olika former av strategier som syftar till en avlastning av övervakningsuppgifter till befolkningen. Harris (2011) menar att Andrejevics (2005) vision av ett deltagande ansvar i övervakningsprocessen och det urbana samhället har liknelser i Foucaults Panoptikonism, med undantaget från det stora fängelset och dess
3 METOD OCH MATERIAL
Föreliggande metodavsnitt presenterar studiens val av metodanvändning, analysverktyg, material, intervjuguide och urval som ska redogöra för studiens utvecklingsgång samt ge motiv för det valda tillvägagångssättet. Följande avsnitt visar även hur tillvägagångssätten har sett ut.
3.1
Kvalitativ forskningsmetod
Studien grundar sig på en kvalitativ studie i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Då studien går ut på att se hur invånarna i de utsatta områdena i Uppsala och Västerås upplever kameraövervakningen samt vad intentionerna bakom kamerorna är, blir en kvalitativ studie bäst lämpad för undersökningen.
En kvalitativ studie syftar till att försöka undersöka mer djupgående i forskningen av ett fenomen. I detta fall har det varit om just kameraövervakningen. Då kvalitativ
metod har som syfte att nå ut till respondenter och fokusera på deltagarnas upplevelse av världen har de semistrukturerade intervjuer givit en möjlighet till en inblick över dels invånarna i de utsatta områdenas upplevelser kring kameraövervakning, men även över vad de två kommunanställda deltagarna har för erfarenheter kring kameraövervakningen samt uppfattningar kring övervakningen (Repstad, 1999).
Studiens forskningsansats har varit av både induktiv samt deduktiv form där olika
teman/kategorier har valts ut. Urvalet av de olika teman/kategorierna grundar sig på dels det teoretiska ramverket men även från det insamlade datamaterialet för att vidare kunna dra slutsatser (Carlsson, 1991).
3.2
Datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer
För att få tillgång till insamling har semistrukturerade intervjuer med totalt tio respondenter använts. Åtta av dem var individer från de utsatta områdena i Uppsala och Västerås och de resterande två var kommunställda från Uppsala- och Västerås kommun och som båda hade erfarenhet inom frågor som rör övervakning, säkerhet, trygghet och det brottsförebyggande arbetet.
Semistrukturerade intervjuer använder tekniker från både en strukturerad och en
ostrukturerad intervju och består av delvis fria samtal, det vill säga att respondenten kan till en viss del styra samtalet. Semistrukturerade intervjuer utgår från en intervjuguide (se bilaga 1 och 2) var innehåll är de intervjufrågor som är baserade på syftet och forskningsfrågorna som studien utgår ifrån. Om intervjuaren skulle vilja få en mer och djupare förståelse för svaren som respondenten har givit, har intervjuaren möjligheten till att gå in i en mer intim dialog med respondenten. Metoden ansågs vara ytterst relevant för studien då intervjuaren
Induktiv Deduktiv
Figur 1: Induktiv och Deduktiv
fick den frihet att flika in i dialogen och kommentera för att få igång samtalet ännu mer, men även för att förtydliga och utveckla vissa svar som angivits och därmed få tillgång till mer information (May, 2013). Då semistrukturerade intervjuer ger en flexibilitet i det mån att uppföljningsfrågor får lov att framkomma under intervjuerna, ansågs det ge nytta till studien då det fanns en tids- och utrymmesbegränsning för intervjuerna. På så sätt kunde en stor mängd information tas fram under den korta tidsperioden.
3.2.1
Urval av respondenter
Urvalsmetoderna för undersökningen har grundat sig på dels ett ändamålsenligt urval och dels ett homogent urval. Med det ändamålsenliga urvalet innebär det att utvalda
respondenter har sökts upp i syfte att få ut den bästa möjliga informationen till studien (Repstad, 1999). I detta fall är det de två kommunanställda respondenterna, Anders Fridborg säkerhetschefen från Uppsala kommun och Per-Inge Hellman, enhetschefen vid
hållbarhetsenheten på Västerås stad, som har olika års erfarenhet kring just övervakning, säkerhet och det brottsförebyggande arbetet. De två kommunanställda respondenterna gav tillåtelse till att deras namn skulle få synas med i undersökningen, efter att ha läst det transkriberade materialet från respektive intervju.
När det gäller det homogena urvalet, innebär det att sökandet efter de åtta deltagarna baserades på ett specifikt urval, där det var kvinnor och män i åldrarna 18 – 39 år som var efterfrågade för studien (Repstad, 1999). Respondenterna hade liknande bakgrund då de alla var från utsatta områden i Uppsala- och Västerås stad. Valet till den uppsatta räckvidden på ålder var för att se hur unga invånare upplevde kameraövervakningen i utsatta områden. Då det redan fanns artiklar om hur de äldre upplevde en otrygghet i sina områden var det intressant att undersöka hur ungdomarna såg på situationen. En fördelning gjordes på fyra kvinnor och fyra män för att medföra till ett mer jämlikt resultat.
Figur 2: Information kring respondenterna
Med 20-års åldern menas det från åldrarna 20–29 år och från 30-års åldern; 30–39 år. •Anders Fridborg, säkerhetschef på Uppsala kommun
R1
•Per-Inge Hellman, enhetschef på Västerås stad
R2
•Man, 20-års åldern, från Stenhagen, Uppsala R3
•Man, 20-års åldern, från Bäckby, Västerås R4
•Man, 20-års åldern, från Bäckby, Västerås R5
•Man, 20-års åldern, från Bäckby, Västerås R6
•Kvinna, 20-års åldern, från Gottsunda, Uppsala R7
•Kvinna, 30-års åldern, från Gottsunda, Uppsala R8
•Kvinna, 20-års åldern, från Stenhagen, Uppsala R9
•Kvinna, 20-års åldern, från Sävja, Uppsala R10
3.3
Intervjuguide
Intervjuguiden planlagdes innan intervjuerna ägde rum, för att ha en strukturell planering som kunde framställas som ett tillvägagångssätt för utförandet av intervjuerna. Det var även betydelsefullt hur intervjufrågorna var formulerade för att respondenterna skulle förstå vad som menades med respektive fråga, och inte bli vilseledd. En grundregel är just att frågorna ska vara lättbegripliga och kortfattade för att få igenom ett dynamiskt samtal (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017).
Viktigt att ha i åtanke är även att få med uppföljningsfrågor, i detta fall blev det: ”Kan Du utveckla ditt svar?” och ” Kan Du förklara varför Du upplever det så?”. Sådana följdfrågor kan ge möjligheten till att utveckla korta svar, och därmed få tillgång till en mer fördjupad
information och nyanserade svar från respondentens sida. För att inte få korta ja eller nej svar, undveks det att ha med frågor som kunde leda till sådana svar (Esaiasson et. al., 2017). För att skapa kontakt, och bidra till ett mer bekvämt samtal börjar intervjun med inledande frågor i form av presentationsfrågor där respondenten får chansen att presentera sig själv kort och kanske även berätta om vad respondenten har för sysselsättning, i form av arbete, studier eller annat. De inledande frågorna bidrar till en god stämning för båda parterna. (Esaiasson et. al., 2017). I undersökningen har de inledande frågorna varit i form av ”Kan Du presentera dig själv lite kortfattat?”, ”Vad är din huvudsakliga sysselsättning?” med mera. Frågor i form av tolkningar kan även ställas under intervjuns gång, men det är viktigt att intervjuaren har förstått vad respondenten har menat för att inte upplevas som
ouppmärksam. Om respondenten beskriver hur de till exempel inte skulle rapportera ett brott till polisen för att brottförbrytaren hade en nära relation till respondenten kan intervjuaren exempelvis ställa frågan: ”Menar du då att relationen spelar en roll i det sammanhanget?” (Esaiasson et. al., 2017).
Hela intervjuguiden finns bifogat som bilaga längre ned i studien (se bilaga 1 och 2).
3.4
Tillvägagångssätt och genomförande
Genomförandet av intervjuerna har gått tillväga på så sätt att de två kommunanställda respondenterna, Fridborg och Hellman kontaktades via mail vilket ledde fram till att en tid samt datum för respektive intervju planerades, samt att intervjuerna skulle ske via telefon. Båda respondenterna fick ett missivbrev skickat till dem, bifogat i mailet (se bilaga 3). Intervjuerna spelades in via ett inspelningsverktyg på datorn, självklart genom samtycke av samtliga respondenter. Anledningen till inspelningen berodde på den mer rättvisa analysen på den vidare transkriberingen som inspelningen medförde, inspelningarna bidrar även till att få med all viktig information som respondenten medför och för att inte gå miste om något väsentligt som tas upp under intervjuns gång.
De resterande åtta respondenterna från Uppsala- och Västerås utsatta områden kontaktades via sociala medier. På grund av situationen med Covid-19 var bästa möjlighet för att kunna nå ut till ett obegränsat antal människor genom att skriva inlägg som efterfrågade
respondenter till undersökningen på den sociala plattformen Facebook. I inläggen stod det kort om vad undersökningen går ut på, samt att invånare från Bäckby i Västerås och utsatta områden såsom Stenhagen, Gottsunda, Gränby med mera i Uppsala var efterfrågade för intervjuer till studien. Det skrevs även med i inläggen att personerna kunde kontakta mig för mer information, där det förklaras mer utförligt om studiens innebörd och intervjuns
genomförande.
Alla respondenter, förutom en, gav tillstånd till att intervjun fick spelas in. För den respondent som inte ville spelas in fick intervjun istället antecknas genom både fulla meningar men även viktiga nyckelord för att komma ihåg respondentens uttalanden. Dessutom fick två av respondenterna läsa igenom transkriberingen från respektive intervju för att säkerställa att transkriberingen var korrekt genomförd och att inget missförstods.
3.4.1
Transkribering
En transkribering av intervjuerna skedde efter varje fullbordad intervju, det vill säga att intervjun skrevs ut ord för ord. Om fallet var så att det planerades två intervjuer under samma dag, transkriberades inspelningen av ena intervjun innan nästa intervju påbörjades, för att få ett mer smidigt arbete samt för att spara tid. Att transkribera direkt efter en intervju underlättar arbetet för analysen då transkriberingen är ett tidskrävande arbete.
För att transkriberingen ska vara så tydligt som möjligt och ge mer av en inlevelse, har några åtgärder genomförts:
• Betoningar av ord har skrivits med kursiv stil • Långa pauser har skrivits med som ”[...]”
• När inspelningen har varit otydlig har det tydliggjorts genom att skriva ”(band otydligt)”
Under tiden som transkriberingen har genomförts, har även bortfall av vissa kommentarer och ord gjorts:
• Upprepningar har tagits bort, för att inte skriva dubbelt.
• Uttalanden som inte håller inom ramen för studiens ämne har tagits bort, för att inte skriva något som inte är relevant för studien.
• Tankeord såsom ”eh” och ”hm” har tagits bort. • Ord som ”liksom” och ”alltså” har tagits bort.
3.5
Databearbetning och analys
Under bearbetningen av datamaterial har olika steg gåtts igenom. Vid analysen av
datamaterial har kodning av intervjuer, skapandet av kodningsscheman och en säkerställning av olika kvalitetskriterier genomförts.
3.5.1
Kodning av intervjuer
Kvale och Brinkmann (2014) menar att koda eller kategorisera sina respondentens
uttalanden är den vanligaste formen av dataanalys och innebär att ett eller flera nyckelord knyts samman till ett textsegment för att senare kunna identifiera ett uttalande. Därmed har en detaljerad översikt över intervjumaterialet lett till att en kodning har använts för studien, på så vis har ett mönster genom uttalandena kunnat utses.
Det transkriberade intervjumaterialet lästes igenom samtidigt som meningar, ord eller delar av intervjuerna färgkodades beroende på innehåll. Färgerna framstod som en representation för det som deltagarna hade gemensamt i deras uttalanden, samt som en representation för den anknytning till den teoretiska referensramen som fanns med i deltagarnas uttalanden. För att säkerställa att kodningen utförts på ett korrekt sätt, lästes intervjuerna igenom ytterligare en gång, för att hitta nyckelord eller meningar som har missats tidigare.
3.5.1.1.
Kodningsschema
Kodningen har sedan utgått från tre parametrar; meningsbärande enhet,
meningskondensering samt kodning. De meningsbärande enheterna redogör för de citat som är tillhörande till forskningsfrågan, med meningskondensering innebär det att sammanfatta citaten och med kodning innebär det att med hjälp av nyckelord kunna beskriva
meningsenhetens innehåll. De kodar vars innehåll är gemensam fördes samman till
underkategorier och alla kategorier fördes samman till två huvudkategorier, i detta fall blev det ”Kameraövervakning i utsatta områden” och ”Intentioner bakom kameraövervakning i utsatta områden” som valdes ut från studiens empiri (Lundman & Graneheim, 2008). För att få fram de tre parametrarna har varje transkribering av de genomförda intervjuerna gjorts om till tabeller där de olika parametrarna tydligt framställs samtidigt som det
sammanfattar och tydliggör de långa meningarna. Figuren syftar även till att ge läsaren en inblick över vad som sades i intervjun.
Vad är din inställning till kameraövervakningen i [x] område?
Meningsbärande enhet Meningskondensering Kodning Under-kategori Huvudkategori Jag tycker det är skitbra [...] jag
skulle kunna säga att min inställning är väldigt positiv till övervakningen i Bäckby. Om man kollar på Bäckby som ett exempel så bor jag på en gata där man inte har
kameraövervakning på parkeringarna, inte vår gatas i alla fall [...] men gatan bredvid har kameror. Och [...] det tror jag är bra för det har hjälpt i samband med exempelvis bilbränder (R4).
Jag tycker det är skitbra, min inställning är väldigt positiv till övervakningen i Bäckby. Till exempel så bor jag på en gata där man inte har kameraövervakning på våra parkeringar, men gatan bredvid har kameror. Kamerorna har hjälpt i samband med exempelvis bilbränder (R4). Brottsföre-byggande syfte Brottsprev ention Kameraöver-vakning i utsatta områden
