Fortsatt forskning

De studerande har i sina berättelser framfört mycket kloka tankar om sin skoltid när det gäller matematik. Det verkar finnas en vilja att resonera om lärande av matematik. De studerande har beskrivit det de sett som hinder och upplevda vändpunkter i sitt lärande. Att fortsätta använda sig av folkhögskolans allmänna linje för att hitta studerande som hamnat i problematiska lärandesituationer i ungdomsskolan borde vara prioriterat. Deras berättelser beskriver hur svensk skola sett ut de senaste 20 åren. Att det är 35% av landets 20-åringar som saknar behörighet för högskolestudier är inte acceptabelt. Genom att öka förståelsen för både positiva och negativa vändpunkter kan kunskap som gagnar kommande generationer barn i ungdomsskolan utkristalliseras.

Det skulle också vara mycket intressant att fortsätta fundera på sambandet mellan hälsa och att tidigt ha hamnat i en problematisk situation när det gäller sitt lärande av matematik. I denna undersökning är det så att alla de tre flickor som intervjuats och som beskrivit stor press och stress under sina tidiga skolår också har varit sjukskrivna, två av dem har fått hemundervisning. Naturligtvis är det helt oacceptabelt att ett skolämne, matematik, skall få leda till ohälsa.

Kanske kunde en forskare ta med sig några folkhögskolestuderande med intresse för området för att vara med som observatörer i ungdomsskolan, kanske kan de se sådant som ordinarie lärare eller forskare inte har chans att upptäcka. Att få analysera vad de folkhögskolestuderande ser vid återbesök i ungdomsskolan skulle vara spännande. Skulle en person som Mia, som själv ofta blev missförstådd upptäcka andra med liknande behov som Mia hade? Eller skulle Mia se något helt annat?

De tre forskningsfrågorna ovan kortare i form:

 Hur kan vetskapen om att det finns vändpunkter vid lärande av matematik användas i lärandesituationen?

 Hur påverkas hälsan hos barn som är i problematisk situation när det gäller lärande av matematik?

 Hur kan kunskap från vuxna som varit i problematiska situationer när det gäller lärande av matematik bidra med kunskap till forskningsfälten; specialpedagogik, matematikdidaktik och vuxnas lärande?

Referenslitteratur

Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, Ann (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I: Ahlberg, Ann (red.)

Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. (s.9-28). Lund:

Studentlitteratur.

Antonovsky, Aaron (2009). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2010). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups. Bentley, Christine & Bentley, Per-Olof (2011). ”Det beror på hur man räknar” –

matematikdidaktik för grundlärare. Stockholm: Liber.

Broberg, Anders, Almqvist, Kjerstin & Tjus, Tomas (2003). Klinisk barnpsykologi– Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur.

Berntsson, Rolf (2000). Om folkhögskolans dynamik: möten mellan bildningsprojekt. Akademisk avhandling. Institutionen för bildning och lärande vid Linköpings universitet.

Emanuelsson, Ingemar & Persson, Bengt (2002). Differentierng, specialpedagogik och likvärdighet i Pedagogisk forskning årg 7, nr 3, s 183-199.

http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/eman%26per2.pdf

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I:Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. (s.13– 37). Stockholm: Liber.

Folkbildningsrådet (2011:a). Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 - Folkbildning

för alla? Folkbildningsrådet utvärderar No 1 2011. Stockholm. http://www.folkbildning.se/Documents/B_Rapporter/Nationell_utvärdering/ Deltagarrapport2011_web.pdf

Folkbildningsrådet (2011:b). Stadsbidrag för folkhögskolor 2012 - Kriterier och

fördelningsprinciper. Folkbildningsrådet. Stockholm.

http://www.folkbildning.se/Documents/B_Rapporter/Nationell_utvärdering/ Deltagarrapport2011_web.pdf

Forsmark, Susy (2009). Att lära matematik främjande och hindrande faktorer. I: Ahlberg, Ann (red.) Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. (s.213–230). Lund: Studentlitteratur.

Gustafsson, Bengt; Hermerén, Göran; Peterson, Bo (2005). Vad är god forskningssed?

Gustafsson, Lars & Mouwitz, Lars (2002). Vuxna och matematik – ett livsviktigt ämne. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning.

Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå. Stockholm: Natur & Kultur.

Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (2010). Inledning. I: Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta

Etik i specialpedagogisk verksamhet.(s. 11-16). Lund: Studentlitteratur.

Hellberg, Kristina (2007). Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram:

skolvardag och vändpunkter. Linköping: avhandling vid Linköpings Universitet.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om

kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Johnsen-Høines, Marit (2000). Matematik som språk verksamhetsteoretiska perspektiv. Stockholm: Liber.

Johansson, Anna (2005). Narrativ teori och metod, med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli – finns det?. Göteborg: Nationellt

Centrum för Matematikutbildning.

Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemma – Hur lärare kan

hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.

Löwing, Madeleine (2011). Grundläggande geometri – Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur.

Myndigheten för skolutveckling (2007). Matematik - En samtalsguide om kunskap,

arbetssätt och bedömning. Stockholm.

http://www.skolverket.se/2.308/amnesutveckling/2.711/samtalsguide-matematik-1.63833

Niss, Mogens (2001). Mål för matematikundervisningen I : Barbro Grevholm (red.)

Matematikdidaktik – i ett nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Persson, R. S. (2010). Särbegåvade barn och ungdomar är utmaning för svenska

psykologer: En kort översikt ( Ett allmänt informationsblad, augusti 2010).

Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan Jönköping.

www.hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:343651/FULLTEXT01

Pettersson, Eva (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska

förmågor. Doktorsavhandling i matematik med didaktisk inriktning. Institutionen

Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då? : en

multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv.

Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå: Umeå Universitet.

Skolverket (2011:a). Skolverkets lägesbedömning 2011 - Del 1 – Beskrivande data. Rapport 363.

Skolverket (2011:b). Skolverkets lägesbedömning 2011 - Del 2 - Bedömningar och

slutsatser. Rapport 364.

Skolverket (2011:c). Stödmaterial Introduktionsprogrammen.

SOU (2003:a). Folkbildningens särart? Offentlighet, forskning och folkbildares

självförståelse. SOU 2003:94.

SOU (2003:b). Deltagares upplevelse av folkbildning. Det här borde alla få pröva! SOU 2003:112.

Stenhag, Staffan (2010). Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för

information? Uppsala: Avhandling från Uppsala Universitet.

Säljö, Roger (2000, 2006). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Wedege, Tine (2011). Varför behövs ett fokus på elevers matematiske

vardagskompetens? En introduktion. I: Vardagsmatematik – Från förskola till

gymnasiet. Malmö: FoU Malmö-utbildning. www.malmo.se/mangfaldiskolan

Vetenskapsrådet (2011). God forskningsed. Vetenskapsrådets rapportserie. http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf

Wistedt, Inger (2001). Rum för samtal - om dialogen som en möjlighet att

demokratisera undervisningen. I : Barbro Grevholm (red.) Matematikdidaktik – i

ett nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Vygotsky, Lev (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Andra referenser:

Nilsson, Per (2008). http://www.youtube.com/watch?v=2-ETK5IASzo . Nedladdad 6/5-2012.

Wedege, Tine (2009). Powerpoint från konferens: Vuxenutbildning i samverkan.

Bilaga 1

Lärarutbildningen

Speciallärarprogrammet med inriktning på matematik

Till berörda studerande och anställda mars 2012

Hej!

Jag heter Barbro Enquist och arbetar som lärare på Xxx folkhögskola. Jag läser nu sista terminen på speciallärarprogrammet vid Malmö Högskola och skriver mitt examensarbete som har arbetsnamnet: Hur vuxna ser på sitt lärande av matematik. Vad har främjat och vad har hindrat lärandet av matematik?

Genom att ta del av hur två grupper av vuxna studerande på två folkhögskolor tänker kring sitt lärande av matematik hoppas jag kunna se vilka faktorer som främjat och hindrat lärande i matematik för dessa studerande.

Jag vill träffa studerande i er verksamhet för att be dem skriva om sina erfarenheter och svara på några korta frågor. Jag tänker mig att det kan komma att ta ca 60 minuter. Enligt nuvarande plan återkommer jag en gång till under våren för ytterligare ett samtal med två studerande på vardera skola.

All information kommer att behandlas konfidentiellt och alla uttalanden avidentifieras. Medverkande har rätt att när som helst avbryta sin medverkan.

Min förhoppning är att examensarbetet ska leda till ökad kunskap om vilka erfarenheter av matematikämnet som folkhögskolestuderande har med sig till folkhögskolan. Erfarenheter som är viktiga att lärare både på folkhögskolor och tidigare stadier kan få del av. Naturligtvis får alla medverkande som är intresserade möjlighet ta del av resultatet i slutet av maj.

Med vänliga hälsningar,

Barbro Enquist handledare:Therese Vincenti Malmgren Speciallärarprogrammet therese.vincenti_malmgren@mah.se Malmö Högskola

be@xxxxx.fhsk.se tel xxxx – xx xx xx

Bilaga 2

Intervjuguide