Jocke som periodvis varit känslig för ljud

Jocke skrev snabbt en välstrukturerad och tydlig berättelse om sitt lärande av matematik. Efter det satte han igång med de övriga skoluppgifterna. I sin berättelse beskrev han bland annat en vändpunkt under sina folkhögskolestudier som gjorde mig nyfiken. Vid intervjun som skedde i skolmiljön en fredag strax före en långledighet berättade Jocke mer om sina vändpunkter i matematik. Jocke verkade inte besvärad av att vi skulle samtala, men jag uppfattade det som om ämnet var jobbigt. Matematik verkar verkligen väcka känslor hos Jocke.

Så om jag har bett om hjälp, så har jag blivit så nervös så jag ser inte de enklaste lösningarna, för jag har fokuserat så mycket på att jag känt mig dum och det tar upp all plats i hela huvudet, så jag ser inte logiken i problemet.

Jocke, 23 år, Matte A

Jocke återkommer många gånger till detta med att han känt sig ”dum” när det gäller just matematik. Jag frågade Jocke om när han började känna det så, jag fick ett långt svar som också beskriver en vändpunkt (jag har förkortat nedan), denna gång en vändpunkt av negativ karaktär.

Jag gick på en skola från ettan till trean och bytte till en annan skola med Waldorfpedagogik, en friskola, dom körde väldigt mycket långsammare tempo än min förra skola, ...det var allmänt dåligt .. mattelektionerna var kaos alltså, lärarna hade inte kontroll över eleverna det var bara en massa pajaserier i princip och vad gör man när man är elva år, liksom, och sitter i ett klassrum med massa grabbar, man hakar ju på, man rycks ju med. Sen gick jag tillbaks till den första skolan jag gick i, ett och ett halvt, två år senare, och dom hade ju kommit så sjukt mycket längre, än vad vi hade gjort så där någonstans började det verkligen med matteproblemen. Vi hade inte ens börjat med division tror jag. Det hade dom börjat med lite i trean eller om det var i fyran så jag låg jättemycket efter ...ååå så kommer jag ihåg något som sänkte mitt självförtroende ganska rejält, det var ett utvecklingssamtal i fyran eller femman, då mina föräldrar frågade min lärare hur det gick i matte och då svarade läraren ”Det går bra för Jocke, men det kan gå bättre!” (Jocke uttrycker dethögt och tydligt) Och då vart jag ..Hur fan ska man tolka det liksom, ”det går bra, men det kan gå bättre!”, det kan det väl alltid göra. Tala klarspråk istället!

Jocke, 23 år, Matte A

Jocke beskrev en period där han ofta undvek att be om hjälp han tyckte ändå inte han förstod svaren. Att han fortfarande inte förstod när läraren förklarat fem gånger, det gjorde att Jocke undvek att be om hjälp, han kunde sitta hela mattelektioner utan att göra något. Han deltog i undervisning i olika smågrupper, matematiken kändes oftast arbetssam och Jocke uttryckte det som om han ”schabblade rätt mycket i skolan”. Jocke beskrev under intervjun en första positiv vändpunkt under nian.

Men den läraren jag hade då, han var så schyst, liksom, det hjälpte mig så jag kunde fokusera mindre på att jag var dum och fokusera mer på att jag skulle ta mig fan klara det här, så jag skulle komma till gymnasiet. Det var väl en vändpunkt kan man säga.

Jocke, 23 år, Matte A

Jocke klarade grundskolans matematik och kunde därmed börja direkt på ett gymnasieprogram. Åter hamnade Jocke i en stor mattegrupp och som tidigare fungerade det inte med stor grupp. Jocke påpekade under intervjun att han alltid haft svårt att koncentrera sig i stora mattegrupper. Så småningom fick han möjlighet att gå till en pedagogisk verkstad. Där fungerade det bättre, han fick ett eget tyst rum och egen ”privatlärare”. Jocke beskrev under intervjun att skolan gjorde väldigt mycket för honom och han fick saker gjorda i den pedagogiska verkstaden. Men så blev Jocke allmänt skoltrött och var nära att helt hoppa av gymnasiet. Han struntade i att göra det sista av matte A och lämnade gymnasiet med ett IG. Ett par år senare återvände Jocke till skolans värld, nu till en folkhögskola.

Men den största vändpunkten har ju varit här på Xxx (folkhögskolan). På höstterminen slöade jag ju rejält med matten alltså ... och nu på vårterminen fick jag stöd av en

kompis som peppade mig. Hon fick mig att inse att jag är ju inte, jag fick inse, att jag

är inte korkad, liksom. Jag klarar det lätt bara jag tror på mig själv. Ändrad

inställning, för det har jag märkt, att inställning är A och O.

Jocke, 23 år, Matte A

Den uppmuntrande kompisen är annan studerande på allmän linje på samma folkhögskola. Under intervjun frågade jag Jocke om det hade kunnat dyka upp en uppmuntrande kompis tidigare.

Det är möjligt men det känns som i gymnasiet var alla så...alla hade fullt upp med sitt eget, här på Xxx (folkhögskolan) är det mer gemenskap folk är vuxnare. Här är man verkligen av eget val och det är en annan inställning och mentalitet mot människor, medmänniskor...

Jocke, 23 år, Matte A

Jocke berättar hur han nu klarat 90% av matte A-light, på en termin tack vare sin ändrade inställning. Det är samma kurs som han berättat att han jobbat med under sina tre år på gymnasiet.

På frågan vad Jocke vill skicka med till blivande speciallärare och specialpedagoger svarar han att ”det viktigaste är ett bra bemötande av dem som har uppenbara problem

att klara av matten”, och Jocke tillägger att läraren samtidigt skall vara ”ganska tuff, utan att vara nedlåtande”. Som exempel på vad tuffheten skall användas till säger

Jocke: ”Hjälpa till att sätta upp mål”.

Analys: När det gäller Jocke tolkar jag det som att han drabbats av blockering i

matematik och det faktum att kognitiva förmågor och affektiva sidor är nära kopplade (jfr. Gustafsson & Mouwitz, 2002; Lundberg & Sterner, 2009). Detta uttrycks på ett tydligt sätt av Jocke själv i samband med att han ber en lärare om hjälp ”jag har

fokuserat så mycket på att jag känt mig dum och det tar upp all plats i hela huvudet, så jag ser inte logiken i problemet”. Den vändpunkt som Jocke beskriver under nian

påminner mycket om de iakttagelser som Sjöberg (2006) beskriver i sin avhandling. I den studien är det just möjligheten att komma in på ett gymnasieprogram som blir motivationen för att ta tag i sina matematikstudier. Jockes uttryck om att han

”schabblat” mycket i skolan och att han ibland valde att sitta hela lektioner utan att be

om hjälp tyder på att det kan ha varit som Sjöberg (2006) beskriver när det gäller Jockes tidsanvändning på lektionerna, omvänt när det gäller rast och arbete. Enligt Sjöberg

(2006) kan inga förbättringar ske om den studerande inte gör något åt tidsanvändningen. Jocke har en bred erfarenhet av specialpedagogiska åtgärder i matematik, han har uppskattat att få delta i mindre grupper och periodvis sitta helt på egen hand. Jocke skriver i sin berättelse att han har ”vissa koncentrationssvårigheter”. Men om det är väldigt rörigt i ordinarie klassrumsmiljö, får kanske de flesta ”vissa

koncentrationssvårigheter”? Den sista och för Jockes del viktigaste vändpunkten har

kommit på folkhögskolan, hans mentala inställning till sin egen förmåga och matematikstudierna har förändrats. Enligt min tolkning har han, främst tack vare en uppmuntrande kompis fått ökad självkänsla på folkhögskolan. Nu tror han på sin egen förmåga vilket hjälpt honom. Han verkar ha höjt sin KASAM och kan därmed klara utmaningar på ett bättre sätt (Antonovsky, 2009). Kanske handlar det om att det frigjorts utrymme i Jockes arbetsminne för just de matematiska problemen (jfr. Bentley & Bentley, 2011).

6.5 Sammanfattning

I de 29 studerandes beskrivna erfarenheter av matematiklärande finns olika hinder beskrivna. Många av hindren kan sammanfattas under rubriken bristande undervisning. Den bristande undervisningen kan leda till allvarliga tillstånd av blockeringar och motvilja när det gäller lärande av matematik, vilket finns känslosamt beskrivet i flera av berättelserna. Den mest frekvent angivna främjande aspekten har också med undervisningen att göra men fokuserar på mötet med den rätta läraren. Några av dessa möten beskrivs just som vändpunkter.

Om en studerande hamnat i en problematisk situation när det gäller lärande av matematik, krävs det att något drastiskt inträffar för att gamla mönster skall kunna brytas. Ett exempel på drastiska händelser som leder till vändpunkter i denna undersökning är en egen plötslig ny mental inställning till ämnet matematik som kommer inifrån den studerande själv.

En annan drastisk händelse som kan leda till en vändpunkt är att ett gammalt mönster med negativa tankar om egen förmåga när det gäller matematik kan brytas tack vare nya studiekamrater i ett nytt socialt sammanhang på en folkhögskola.

För alla fem som intervjuats har matematik varit det ämne som ställt till med problem i skolan. De har inte haft andra inlärningsproblem. För de tre unga kvinnorna i studien har skolsituationen under perioder varit mycket problematisk. Alla tre har sjukskrivits under sin skoltid, två av dem på högstadiet och en av dem i årskurs två på gymnasiet. Alla tre kvinnorna har beskrivit hur mötet med den rätta läraren lett till att de förändrat synen på matematikämnet och/eller sin förmåga när det gäller matematik. Vändpunkterna kom vid olika tillfällen, vid hemundervisning och på specialskola under högstadietiden, på gymnasiet respektive på folkhögskola. I samband med att vändpunkten kommer förändras inställningen till den egna förmågan eller till matematikämnet. Dessa förändringar kan komma inifrån den studerande eller utifrån. I figur 6.1 beskrivs dessa förändringar i inställning hos de fem som intervjuas.

Inifrån Utifrån

Till ämnet Valle Unni

Lotta

Till

sin förmåga Mia Jocke

Figur 6.1. Vändpunkter beroende på förändrad inställning till ämne och egen förmåga.

Ovan har jag beskrivit mitt sätt att förstå några positiva vändpunkter i matematik för de fem jag intervjuat. Fyra av de fem intervjuade har tydligt beskrivit en vilja att förstå för

att kunna lära, som beskrivs av Gärdenfors (2010). För den femte personen ledde det faktum att hon så lätt lärde och förstod matematik istället till bekymmer, vilket är vanligt för särbegåvade barn (Pettersson, 2011; Persson, 2010).

När det gäller en annan form av vändpunkt, att ett positivt tillstånd förändras till ett negativt, finns även sådana beskrivna i materialet. I en av berättelserna beskrivs hur en person känner sig illa omtyckt av sin lågstadielärare. I en av intervjuerna beskrivs hur det känns att hamna på efterkälken och i annan av intervjuerna beskrivs hur det känns att bli totalt uttråkad för att man förstått poängen långt före alla andra klasskamrater.