I detta arbete har vi fokuserat på specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola. Vi har även berört pedagogens och vårdnadshavarens roll i samtalen och tittat på samspelet mellan de tre parterna. För oss faller det sig naturligt att i nästa skede undersöka barnets/elevens roll i dessa samtal eftersom barnet är eller bör vara huvudpersonen i samtalen.
Under arbetets gång väcktes även frågor om huruvida specialpedagogutbildningen räcker till för att möta de krav som ställs på specialpedagogen i rollen som kvalificerad
samtalspartner. Vi upplever att denna roll är något som betonas allt mer och det hade varit intressant att undersöka om innehållet i utbildningen anpassats efter detta. Med dagens nya speciallärarutbildning finner vi det även intressant att gå närmre in på vad det är som skiljer de båda yrkeskategorierna specialpedagog och speciallärare åt.
Referenslista
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Beveridge, Sally (2005). Children, Families and Schools – Developing partnerships for
inclusive education. Oxon: RoutledgeFalmer.
Bladini, Kerstin (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av
specialpedagogers handledningssamtal. Karlstad: Karlstad University Studies.
Byström, Annette & Nilsson, Ann-Charlotte (2003). Specialpedagogers verksamhet efter
examen. Malmö: Lärarutbildningens reprocentral.
Crafoord, Clarence (2005). Människan är en berättelse – Tankar om samtalskonst. Falkenberg: WS Bookwell.
Fred, Görel (2005). Handbok i föräldrasamtal. Falun: ScandBook.
Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Groth, Dennis (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser – aspekter ur elevers
och speciallärares perspektiv. Doktorsavhandling nr 2007:02. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.
Helldin, Rolf (2000). Kommunerna och den specialpedagogiska verksamheten – Nutid och
framtid. Göteborg: Elanders Graphic Systems.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hofvendahl, Johan (2006). Riskabla samtal – en analys av potentiella faror i skolans kvarts-
och utvecklingssamtal. Doktorsavhandling nr 2006:338;7. Stockholm: Elanders Gotab. Jakobsson, Inga-Lill (2002). Diagnos i skolan – En studie av skolsituationer för elever med
syndromdiagnos. Doktorsavhandling. Göteborg: Acta universitatis Gothoborgensis.
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2002). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Liljegren, Britta (2000). Elever i svårigheter – Familjen och skolan i samspel. Lund: Studentlitteratur.
Markström, Ann-Marie (2006). Utvecklingssamtalet – ett möte mellan hem och institution. Linköping: Linköpings Universitet.
Myrberg, Mats (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter – En
Nelson – Jones, Richard (2005). Grundläggande samtalsmetodik – En handbok för hjälpare. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (2002). Åtgärdsprogram i grundskolan – Förekomst, innehåll och
användning. Göteborg: Göteborgs universitet.
Persson, Bengt (1997). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan – En studie av
förutsättningar, genomförande och verksamhetsinriktning. Göteborg: Göteborgs universitet. Rahm, Tomas & Wall, Gunlög (1990). Föräldrasamtal i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Fritzes kundservice.
Steinberg, John (2008). Professionella samtal Konsten att leda utvecklingssamtal i förskolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Ström, Kristina (1999). Specialpedagogik i högstadiet – Ett speciallärarperspektiv på
verksamhet, verksamhetsförutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Åbo: Åbo Akademi University Press.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Uljens, Michael (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo94. Stockholm: Fritzes.
Weirsoe, Bodil (2004). Empatisk kommunikation- Giraffspråket i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
www-adresser:
Codex regler och riktlinjer för forskning Hämtat 27 januari 2009, från www.codex.vr.se Grundskoleförordning (1994:1194) Hämtat 2 mars 2009, från www.riksdagen.se Nationalencyklopedin. Hämtat 11 mars 2009, från www.ne.se
Statens offentliga Utredningar, SOU 1999:63 Hämtat 4 april 2009, från
www.regeringen.se
Svenska Akademiens ordlista. Hämtat 3 januari 2009, från www.saol.se
Missiv Bilaga 1.
Vi är två studenter som skriver vår C- uppsats på specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen på Malmö Högskola. Vårt examensarbete kommer att handla om specialpedagogen i samtal mellan hem och skola. Vi anser att dessa samtal är betydelsefulla för kvaliteten på samarbetet mellan hem och skola och därför mycket viktiga. Uppsatsens syfte är att undersöka vad specialpedagogen har för roll i samtalen och vilka förväntningar som ställs på henne/honom. Vi behöver därför intervjua ett antal specialpedagoger, pedagoger och vårdnadshavare som har erfarenhet av samtal mellan hem och skola.
Vi vill härmed upplysa intervjupersonerna om att deltagande i studien är frivilligt och att man när som helst kan välja att avbryta sitt deltagande. Vi vill även klargöra att samtliga intervjuer spelas in. Alla intervjupersoner är anonyma och sekretess och tystnadsplikt kommer att följas strikt.
Undersökningens resultat kommer att vara tillgängligt för de intervjupersoner som är intresserade av att ta del av det.
Intervjuguide Bilaga 3.
Specialpedagog:
• Vid vilken typ av samtal är du med?
• Hur vanligt är det att du deltar i dessa samtal?
• Vid vilka tillfällen tror du att det är till fördel om du är med?
• Av de samtal du deltagit i, finns det tillfällen då din medverkan känts överflödig? • Finns det tillfällen då du känner att du borde ha deltagit i ett samtal?
• Vad är din uppgift i dessa samtal? Vilken är din roll? Vilken roll har mentorn/pedagogen? Vårdnadshavaren?
• Hur förbereder du dessa samtal?
• Finns det någon form av gemensam förberedelse inför samtalen? • Vet vårdnadshavarna om att du ska delta i samtalet?
• Vad har vårdnadshavarna för inställning till att du är med?
• Behandlar vårdnadshavarna alla pedagoger i dessa samtal på samma sätt? • Är vårdnadshavarna involverade i förberedelserna på något sätt?
• Hur kommer du/ni fram till lämpliga mål och åtgärder? • Hur ser efterarbetet ut?
• Hur upplever du förväntningarna från vårdnadshavare? Pedagog? • Hur kan du göra för att dessa samtal ska bli så givande som möjligt? • Hur tänker du kring ett samtal som har varit givande?
• Var träffas ni?
• Hur tänker du kring den fysiska miljön?
• Vilken typ av samtal anser du är känsliga eller svåra? • Vilken typ av saker är svåra att säga?
• Hur hanterar man ”svåra” samtal?
• Känner du dig beredd/rustad för rollen som samtalspartner?
• Vad uppfattar du har betydelse för att du känner/inte känner dig rustad för rollen? Utbildning?
• Skulle du, som specialpedagog, behöva någon form av utbildning/handledning i samtalsmetodik?
• Använder du dig av någon speciell samtalsmetod?
• Finns det något forum där du själv kan bearbeta dina upplevelser?
• Har din relation till pedagogen någon betydelse för kvaliteten på samtalen och samarbetet?
• Kan det, som specialpedagog, vara känsligt att föreslå vissa åtgärder? Vilka i så fall? • Är det någonting mer du skulle vilja säga om de här samtalen? Är det någonting vi
inte har fått med?
• Sammanfattning. Har jag uppfattat dig rätt? (Roll, förväntningar, givande samtal)
Pedagog:
• Vid vilken typ av samtal är specialpedagogen med? • Hur vanligt är det att specialpedagogen deltar i samtalen?
• Vid vilka tillfällen tror du att det är till fördel om specialpedagogen är med?
• Av de samtal du deltagit i, finns det tillfällen då specialpedagogens medverkan känts överflödig/saknats?
• Vad har du för förväntningar på specialpedagogen vid dessa samtal? • Hur förbereder du dig?
• Har ni någon form av gemensam förberedelse inför samtalen? • Vet vårdnadshavarna om att specialpedagogen ska delta i samtalet? • Vad har vårdnadshavarna för inställning till att specialpedagogen är med? • Behandlar vårdnadshavarna alla pedagoger i dessa samtal på samma sätt? • Är vårdnadshavarna involverade i förberedelserna på något sätt?
• Hur kommer du/ni fram till lämpliga mål och åtgärder? • Hur ser efterarbetet ut?
• Vilken är din roll vid samtalet? Specialpedagogens? Vårdnadshavarens? • Var träffas ni?
• Hur tänker du kring den fysiska miljön?
• Vilken typ av samtal anser du är känsliga eller svåra?
• Hur kan du göra för att dessa samtal ska bli så givande som möjligt? • Hur tänker du kring ett samtal som har varit givande?
• Har din relation till specialpedagogen någon betydelse för kvaliteten på samtalen och samarbetet?
• Har det hänt att specialpedagogen har kommit med förslag till åtgärder som du har ställt dig frågande till? Exempel.
• Är det någonting mer du skulle vilja säga om de här samtalen? Är det någonting vi inte har fått med?
• Sammanfattning. Har jag uppfattat dig rätt? (Roll, förväntningar, givande samtal)
Vårdnadshavare:
• Har du ofta deltagit i samtal där specialpedagog har medverkat? • Vilket är skälet till att specialpedagogen har varit med?
• Vilka typer av samtal rör det sig om?
• Vid vilka tillfällen tror du att det är till fördel om specialpedagogen är med?
• Av de samtal du deltagit i, finns det tillfällen då specialpedagogens medverkan känts överflödig/saknats?
• Är dessa samtal givande? På vilka sätt?
• Finns det något i förskolans/skolans mottagande som skulle kunna vara bättre?
• Får du veta innan vad ni ska prata om, vem som ska vara med och varför? Vem ger dig i så fall denna information?
• Hur tänker du kring att specialpedagogen deltar i samtalet? • Vad har du för förväntningar på specialpedagogen i dessa samtal? • Förbereder du dig på något speciellt sätt inför samtalet?
• Hur kommer du/ni fram till lämpliga mål och åtgärder? • Vad händer efter samtalet? Uppföljning?
• Har läraren och specialpedagogen olika roller i dessa samtal? Vilka är dessa roller? Vilken är din roll?
• Upplever du att pedagogerna lyssnar på dig och dina åsikter? • Hur går samtalet till? Information? Dialog?
• Hur tänker du kring den fysiska miljön?
• Har du någon gång tyckt att dessa samtal har känts jobbiga? • Vad är det som gör att ett samtal känns bra/mindre bra?
• Har din relation till pedagogen/specialpedagogen någon betydelse för kvaliteten på samtalen och samarbetet?
• Har det hänt att specialpedagogen har kommit med förslag till åtgärder som du har ställt dig frågande till? Exempel.
• Är det någonting mer du skulle vilja säga om de här samtalen? Är det någonting vi inte har fått med?