P1 anser att alla samtal där specialpedagogen är inkopplad är känsliga eftersom de handlar om att man sett att något inte fungerar. Vi har dock funnit ett antal uppfattningar om vad som kan göra att dessa samtal upplevs som extra känsliga.
Att tala om normbrytande beteende
Fem av de intervjuade tycker att det är känsligt när samtalet handlar om barn med
normbrytande beteende. Två specialpedagoger, två pedagoger och en vårdnadshavare tar upp detta. Pedagogerna menar att det i dessa samtal är lätt att skuldbelägga vårdnadshavarna. VH3 tar upp att man i dessa samtal alltid vet vad som ska komma eftersom det aldrig sker någon utveckling, vilket gör att man blir ledsen och frustrerad.
Det var bara att han måste skärpa sig, han måste bättra sig, han måste inse att han inte kan hålla på så här. Jo, men det är ju det han behöver hjälp med. Jag är inte i skolan. Jag kan inte hjälpa honom. (VH3)
Att tala om ämnesmässiga svårigheter
SP2 nämner att det kan vara känsligt med samtal som handlar om att barnet inte har nått upp till målen. Även SP1 och SP3 tycker att det känns svårast när det handlar om begåvning. SP1 kan tycka att det är känsligt att förmedla till vårdnadshavarna när hon anar att det kommer att bli en diagnos av något slag. VH2 och VH3 förklarar att man blir ledsen när barnet har ämnesmässiga svårigheter. Som exempel nämns när det ”börjar bli allvar” och handlar om betyg, utbildning och jobb.
Ja, det var då liksom när...Man visste väl att ”Kalle” hade det svårt och...Men när det då blir liksom mer konkret alltså...Att nu blir det så att han kanske inte får betyg i det och det och det och då är det klart att man blir lite ledsen. (VH2)
Att tala om problem inom familjen
SP3 tycker att det är mycket känsligt när det förekommer misstanke om till exempel incest eller våld i familjen. SP2 tycker att det är svårt att ta upp frågor som berör att
vårdnadshavaren inte tar sitt föräldraansvar. Två av specialpedagogerna och en av pedagogerna tar upp frågor om barnets hygien som ett särskilt känsligt område.
En sak som är riktigt svår att säga är när man känner att föräldern på ett eller annat vis inte tar sitt föräldraansvar. [...] Det är jättesvårt att ta det utan att hamna liksom i konflikt eller att hamna i att man kritiserar. (SP2)
När vårdnadshavarna är besvikna, ifrågasättande eller väldigt drivande
De tre specialpedagogerna menar att det kan vara känsligt med antingen besvikna och ifrågasättande vårdnadshavare eller väldigt drivande vårdnadshavare. Det kan ha uppstått kommunikationsproblem med vårdnadshavaren där skolan och hemmet har olika syn på problemet. Även P1 och P3 kan tycka att detta område är känsligt.
Det kan ju upplevas från oss på skolan som något negativt för de är väldigt krävande. [...] Det harmonierar inte med vår syn och hur vi [...] arbetar och tror är lyckade vägar framåt. Och då kanske föräldern har svårt att se barnet ur ett annat perspektiv än det de ser hemma [...] och där vi har en annan syn på hur det fungerar i skolan. (SP3)
När det är stora svårigheter kring barnet och man inte ser några framsteg
SP3 tycker att det kan vara känsligt när det är stora svårigheter kring barnet. SP1, SP3 och P1 tycker att det är särskilt svårt att presentera svårigheter tidigt i relationen med
vårdnadshavarna. P3 uttrycker frustration över de samtal där man sätter samma mål gång på gång och inget händer. Ofta har dessa svårigheter med beteendet att göra och det känns som att vårdnadshavaren har gett upp. VH3 uttrycker liknande frustration, men menar att det är skolan som har gett upp och att specialpedagogen alltid är negativ.
Där man liksom inte riktigt vet hur man ska gå vidare. Där föräldrarna inte har någon koll och de har gett upp och man kommer liksom inte någonstans. (P3)
Så han är ju besvärlig. Men jag tycker inte att de har nått fram och sedan har de gett upp och så har han suttit själv i stället.(VH3)
Specialpedagogerna och pedagogerna om hur man kan hantera känsliga samtal
SP1 och SP3 menar att man måste ge vårdnadshavaren lite tid och ge information i små steg. SP2 betonar vikten av att skapa en god relation till vårdnadshavaren. Man bör inte hålla i ett känsligt samtal utan att ha ett förtroende i grunden och i samtalet ska man alltid börja med det som är positivt. Hon tycker också att det är viktigt att ha en ödmjuk och öppen inställning och vara lite frågande och tillbakadragen. Man bör vara lugn och professionell och ej gå i försvar. SP2 använder sig även av modellen lösningsfokuserade samtal. P3 tycker att det är viktigt att vara väl förberedd för att kunna förklara skolans synsätt och arbetssätt. P2 har ibland delade samtal där barnet deltar i början för att sedan avslutas med enbart vuxna.
Vi måste ta föräldrarna där de är och inte där vi önskar att de är. Och så får man ta små steg och ofta leder de någonstans. (SP1)
Åtgärder som upplevs som känsliga
De tre specialpedagogerna menar att de ibland föreslår eller vill föreslå åtgärder som kan upplevas som känsliga, främst av pedagogerna. Däremot säger två av pedagogerna och två av vårdnadshavarna att de inte upplever några åtgärder som känsliga. Åtgärder som enligt specialpedagogerna kan upplevas som känsliga kan vara åtgärder som innebär att pedagogen måste ändra sitt arbetssätt vilket kan tas som kritik. SP2 och SP3 menar att de ej föreslår dessa åtgärder i den utsträckning som de skulle vilja. SP2 anser dock att det är lättare om man har en god relation till pedagogen. SP2 tycker även att det kan vara känsligt att föreslå åtgärder till hemmet eftersom det kan tas som kritik. P3 menar att man inte kan ifrågasätta åtgärderna eftersom de ju är utifrån barnets bästa, men P1 har dock ibland ställt sig frågande till vissa åtgärder eftersom allt som föreslås kanske inte passar in i den övriga verksamheten.
Det kan ju vara känsligt att föreslå en åtgärd som innebär att [...] mentorn eller pedagogen ska förändra ett arbetssätt. Det kan ju vara jättekänsligt för pedagogen. Och dessutom kan det ju vara känsligt att föreslå en åtgärd mot hemmet där hemmet kanske känner sig ifrågasatta. (SP2)