De studier som gjorts under de senare decennierna har fokuserat på hjälpteknik men det saknas studier där man utvärderat själva tekniken. Hur fungerar hjälpmedlen? Lindeblad (2017) menar att det saknas forskningsstudier inom detta fält och det går inte annat än att hålla med. Flera elever i denna studie vittnar ju om bristfällig teknik.
En svårighet när man ska göra forskningsstudier kring hjälpmedel är att verktygen som man vill studera kanske inte är helt anpassade efter deltagarnas behov.Forskning idag inom detta område tenderar dessutom snabbt att bli inaktuell. Den tekniska utvecklingen går i raketfart och det är mycket svårt för forskare att hålla jämna steg. När en viss teknik
47
är uppmärksammad, inarbetad och studerad finns det redan ny ännu bättre teknik. På senare tid har bl. a. Malmö Universitet arbetat för att locka aktiv skolpersonal till forskning. Kanske är det här vi ska börja? Att läraren ute på fältet, tillsammans med forskaren, genomför studier gemensamt? Detta är kanske rätt väg att gå för att nå den galopperande teknik? Jag tror att forskare behöver kliva in i skolmiljön på riktigt och att läraren behöver öppna dörren.
48
Referenser
Ahlberg, A, (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A., Cederblad, M. oth, Elfstadius, M. trl, & Lundh, L.-G. oth. (1991). Hälsans mysterium. Natur och kultur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Barden, O. (2014). Facebook levels the playing field: dyslexic students learning through digital literacies. Research in Learning Technology. 22(18535).
Bell, J., & Nilsson, B. trl. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bjereld, U. aut, Demker, M. aut, & Hinnfors, J. aut. (2018). Varför vetenskap? : om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J., & Lindstrand, P. (2003). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B (2010). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I: Bjar, L. (2010). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur.
Bruner, J. S. (1971). På väg mot en undervisningsteori. Lund: Gleerups. Bruner, J. S. (1977). The process of education. Harvard University Press.
Bryman, A. aut, & Nilsson, B. trl. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Burnett, C. (2010). Technology and literacy in early childhood educational settings: A review of research. Journal of early childhood literacy, 10(3), 247-270.
Cihak, D. F., Wright, R., Smith, C. C., McMahon, D., & Kraiss, K. (2015).
Incorporating Functional Digital Literacy Skills as Part of the Curriculum for High School Students with Intellectual Disability. Education and Training in Autism and Developmental Disabilities, 50(2), 155–171.
Couse, L. J., & Chen, D. W. (2010). A Tablet Computer for Young Children? Exploring Its Viability for Early Childhood Education. Journal of Research on Technology in
Education, 43(1), 75–98.
Damsby G. (2007). Kompensatoriska datorprogram – en dyslektikers möjlighet. En
studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi. Lund:
49
Daud, S.M.; Abas, H.“Dyslexia Baca” Mobile App -- The Learning Ecosystem for
Dyslexic Children. (2013). 2013 International Conference on Advanced Computer Science Applications and Technologies, Advanced Computer Science Applications and Technologies (ACSAT), 2013 International Conference on, International Conference on Advanced Computer Science Applications and Technologies, 412.
Delamont, S. (2001). Fieldwork in educational settings : methods, pitfalls and
perspectives. London: RoutledgeFalmer.
Doikou-Avlidou, M. (2015). The Educational, Social and Emotional Experiences of Students with Dyslexia: The Perspective of Postsecondary Education
Students. International Journal of Special Education, 30(1), 132–145.
Dyson, A. oth, Millward, A. oth, & Clark, C. oth. (1998). Theorising special education. Routledge.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap : vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur och kultur.
Eriksson Gustavsson, A-L (2009). ”Dyslexi och vuxna”. I: Samuelsson m fl, (2009).
Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.
Examenordning för Speciallärare, SFS (2017).
Filstad, C. (2012). Organisationslärande: Från kunskap till kompetens. Lund: Studentlitteratur.
Frost, J. (2009). Läsundervisning och läsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Fälth, L och Svensson, I. (2015). An app as ‘reading glasses’ – a study of the interaction between individual and assistive technology for students with a
dyslexicprofile. International Journal of Teachnig and Education, (1), 1. Glentow- Druid, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur och kultur.
Gruszczynska, A., Merchant, G., & Pountney, R. (2013). “Digital Futures in Teacher Education”: Exploring Open Approaches towards Digital Literacy. Electronic Journal
of E-Learning, 11(3), 193–206.
Grönlund, Å (red) Att förändra skolan med teknik: Bortom “en dator per elev.” (2014). Örebro: Örebro universitet.
Hammersley, M. & Atkinson, P. (2007): Etnography, principles in practice. London. Tavistock Publications Ltd.
50
Hattie, J. (2014) Visible Learning for Teachers: Maximizing Impact on Learning.
Florence: Taylor & Francis Group.
Haug, P. (1998) Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm. Statens skolverk.
Høien, T & Lundberg, I. (1991). Dyslexi: från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur.
Ingesson, S. G. (2007). Growing up with dyslexia : cognitive and psychosocial impact,
and salutogenic factors. Department of Psychology, Lund University.
Iwabuchi, M, Takahasi, M, Nakamura, K, Draffan, E A (2012). Mainstream but Specialized: Mobile Technology for Cognitive Support in Education. (2012). 2012
IEEE Seventh International Conference on Wireless, Mobile and Ubiquitous
Technology in Education, Wireless, Mobile and Ubiquitous Technology in Education (WMUTE), 2012 IEEE Seventh International Conference On, 117.
Jacobsson, C. (2009). Dyslexi och kompensatoriska/alternativa hjälpmedel i Samuelsson, S. aut. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & kultur.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Forskning i fokus nr. 19. Liber: Stockholm.
Karen E. Forgrave. (2002). Assistive Technology: Empowering Students with Learning Disabilities. The Clearing House, 75(3), 122.
Kere, J., Finer, D., & Röhl, A. ill. (2008). Dyslexi : stavfel i generna. Karolinska Institutet University Press. Stockholm.
Kiefer, S. M., Alley, K. M., & Ellerbrock, C. R. (2015). Teacher and Peer Support for Young Adolescents’ Motivation, Engagement, and School Belonging. RMLE Online:
Research in Middle Level Education, 38(8).
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lazowski, R. A. ( 1,2 ), & Hulleman, C. S. ( 3 ). (n.d.). Motivation Interventions in Education: A Meta-Analytic Review. Review of Educational Research, 86(2), 602–640. Lindeblad, E. ( 1 ), Svensson, I. ( 1 ), Nilsson, S. ( 2 ), & Gustafson, S. ( 3 ). (n.d.). Assistive technology as reading interventions for children with reading impairments with a one-year follow-up. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 12(7), 713–724.
LGR11. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
51
Lundberg, I (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och kultur. Masland, L. C., & Lease, A. M. (2016). Characteristics of Academically-Influential Children: Achievement Motivation and Social Status. Social Psychology of Education:
An International Journal, 19(1), 195–215.
Madeira, J., Silva, C., Marcelino, L., & Ferreira, P. (2015). Assistive Mobile Applications for Dyslexia. Procedia Computer Science, 64, 417.
May, T. (2011). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Milani, A., Lorusso, M. L., & Molteni, M. (2010). The Effects of Audiobooks on the Psychosocial Adjustment of Pre-Adolescents and Adolescents with
Dyslexia. Dyslexia, 16(1), 87–97.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi : en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Myrberg, M. Och Lange, A-L. (2006). Identifiering, diagnostik samt
specialpedagogiska insatser för elever med Läs- och Skrivsvårigheter.
Konsensusprojektet. Specialpedagogiska institutet och Lärarhögskolan i Stockholm.
Nilholm, Claes. (2007). Perspektiv på Specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Pendergast, L. L., & Kaplan, A. (2015). Instructional Context and Student Motivation, Learning, and Development: Commentary and Implications for School
Psychologists. School Psychology International, 36(6), 638–647.
Persson, B (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Reid, G., Strnadová, I., & Cumming, T. (2013). Expanding horizons for students with dyslexia in the 21st century: universal design and mobile technology. Journal of
Research in Special Educational Needs, 13(3), 175–181.
Rosenqvist, J (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I: Nilholm, Claes & Björck-Åkesson, E (red.). (2007) Reflexioner kring specialpedagogik: Sex
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Rönnåsen, B & Ekstedt, C (2007). Dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Jacobsson, C & Svensson, Id (Red.), Tio uppsatser om läs- och skrivsvårigheter (s. 86–89). Växjö Universitet, Specialpedagogiska institutionen.
J. Smith. (2000). The Lifeworld of Leadership: Creating Culture, Community, and Personal Meaning in our Schools Thomas J. Sergiovanni. American Secondary
Education, 28(4), 39. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.
52
Skolverket (2016): Så ska elevernas digitala kompetens förstärkas i skolan. http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-
larande/itiskolan/nationellstrategi/digital-kompetens/publikationsnummer1.246272. SPSM (2015). Delaktighet – ett arbetssätt i skolan. Szönyi, K & Söderqvist Dunkers, T. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Stjernström, A-K. (2012). ”Stöd vid dyslexi – lärarens val av metoder”. Högskolan Kristianstad.
Sämfors, H. (2009): Kompensation och strukturerat datorarbete. I: Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red) (2009). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2015). Lärande – En introduktion till perspektiv och metoder. Malmö: Gleerups Utbildning.
Svenska Unescorådet (2006). Salamanckadeklarationen. Stockholm.
Swalander, L (2009). Självbild, motivation och dyslexi. I: Samuelsson, Stefan m.fl.
Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
Taube, K (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, CODEX.
Vygotskij, L. (2001). Tänkande och språk. Daidalos.
Wertsch, J. V. (1998) Mind as action. Oxford University Press.
Wertsch, J. V. (2002). Voices of collective remembering. [electronic resource]. Cambridge University Press.
Wolff, U (2009). ”Subgrupper av läsare”. I: Samuelsson m fl, (2009). Dyslexi och andra
svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.
Woolfolk, A. N. (1983). The Dialogic Imagination: Four Essays by M. M. Bakhtin. Contemporary Sociology, 12(3), 311.
53 Bilaga 1
Intervjuguide
Få en bild av personen: 1. Tidigare skola? 2. Kamrater?3. Vad är kul i skolan? / lätt? 4. Vad är svårt i skolan? / tråkigt?
5. När kände du att något inte stämde med din läsning/stavning? Tankar? Känslor? 6. När fick du din diagnos? Tankar? Känslor?
Skola och digitalt stöd:
1. Vilken hjälp får/har fått du i skolan för din dyslexi? 2. Vilka digitala hjälpmedel använder du? När? Hur ofta?
3. Jag kommer nu att lista en del saker du kanske har stött på och jag vill att du svarar: Känner till/Känner inte till samt Använder/använder inte
· Extra tid vid prov
· Anteckningsstöd i form av utskrivna anteckningar
· Muntliga prov/kompletteringar
· Möjlighet att skriva på dator vid prov
· Inläst material
· Intowords. A. Din skrivna text läses upp. B. Annan text läses upp
· Andra appar? Vilka? (ex. Glosor)
1. Vad ser du för hinder med att använda digital teknik? 2. Vad ser du för möjligheter med att använda digital teknik? 3. Är alla lärare lika duktiga? Vem har hjälpt dig mest? 4. Vad säger dina klasskamrater?
54
6. Har digital teknik påverkat din motivation?
7. Hur tror du din dyslexi kommer att påverka dina framtida studier och yrkesval? 8. Vad vill du göra i framtiden?
55
Bilaga 2