En av nycklarna till välfungerande skolmiljö för elever med NPF tycks vara ett fungerande samarbete mellan olika professioner i gymnasieskolan. Ett område för fortsatt forskning är att undersöka hur ett sådant samarbete kan genomföras och vilka förutsättningar som krävs. Ett annat uppslag för vidare forskning är att göra fokusgruppintervjuer med elever på förstärkta program för att undersöka vilka konsekvenser de själva anser att pedagogernas diskurs och förhållningssätt får för dem. Ytterligare ett forskningsområde som följer som en röd tråd efter min studie är att undersöka förutsättningarna för personer med NPF att studera vid universitet och högskola.
Referenser
Ahlberg, Ann (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I Specialpedagogisk Forskning – En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: avhandling vid Göteborgs Universitet.
Assarson, Inger (2007). Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Malmö: avhandling vid Malmö Högskola.
Assarson, Inger (2010). Att skapa mening i en skola för alla: Ett diskursanalytiskt förhållningssätt. I EDUCARE. Att infånga praxis Om kvalitativa metoder i specialpedagogisk forskning i Norden. Malmö: Malmö Högskola.
Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Bruner, Jerome (2002). Kulturens väv – Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos.
Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Cigman, Ruth (2007). Included or excluded? The challenge of the mainstream for some SEN children. London: Routledge, Taylor & Frances Group.
Emanuelsson, Ingemar; Persson, Bengt; Rosenqvist, Jerry (2001). Forskning om det specialpedagogiska området en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Gillberg, Christopher (1997). Barn med vissa neurologiska och neuropsykiatriska funktionsstörningar blir onödigt handikappade i den svenska skolan.
Handikappombudsmannen.
Gillberg, Christopher (2005). Ett barn i varje klass. Om ADHD och DAMP. Stockholm: Cura. Gustafsson, Bengt; Hermerén, Göran; Peterson, Bo (2005). Vad är god forskningssed?
Synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets rapportserie, www.vr.se. Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå. Stockholm: Natur & Kultur.
Haug, Peder (2004). Hva forskningen forteller om integrering og inkludering i skolen. I Jan Tøssebro Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur.
Hejlskov Elvén, Bo (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Hellberg, Kristina (2007). Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: skolvardag och vändpunkter. Linköping: avhandling vid Linköpings Universitet.
Hellberg, Kristina (2010). Institutional organization and Strategies for Handling Pupils' Various Needs and Differences in Upper secondary school. I Learning to Fly. Göteborg: Daidalos.
Helldin, Rolf (2002). Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan. En granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Studentlitteratur: Lund
Henriksson, Carina. (2004). Living Away from Blessings. School Failure as Lived Experience. Växjö: avhandling vid Växjö Universitet.
Hugo, Martin. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan. En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Jönköping: avhandling vid Jönköpings Universitet.
Hultqvist, Elisabeth. (2001). Segregerande integrering. En studie av gymnasieskolans individuella program. Stockholm: avhandling vid Stockholms Universitet.
Ingvar, Martin (2008). X. En liten bok om dyslexi. Stockholm: Natur & Kultur.
Jakobsson, Inga-Lill (2002). Diagnosen i skolan. En studie av skolsituationen för elever med Symtomdiagnoser. Göteborg: avhandling vid Göteborgs Universitet.
Klingberg, Torkel (2007). Den översvämmade hjärnan. En bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden. Stockholm: Natur & Kultur.
Klingberg, Torkel (2011). Den lärande hjärnan. Om barns minne och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Kutscher, Martin L (2010). Barn med överlappande diagnoser. Stockholm: Natur & Kultur. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lang, Lena (2004). … OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR… Några ungdomars bild av sin tid vid riksgymnasium. Malmö: avhandling vid Malmö Högskola.
Lang, Lena & Ohlsson, Lisbeth (2010). Ytterst berörd – sällan hörd: Att som forskare lyssna till berättelser. I EDUCARE. Att infånga praxis Om kvalitativa metoder i
specialpedagogisk forskning i Norden. Malmö: Malmö Högskola.
Larkin, Martha (2002). Using Scaffolded Instruction to Optimize Learning. The ERIC Clearinghouse on Disabilities and Gifted Education.
Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica (2008). Vad är lättläst? www.spsm.se.
Markussen, Eifred (2004). Special education: does it help? A study of special education in Norweigan upper secondary schools. I European Journal of Special Needs Education, 19. Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”– Vad betyder det och
vad vet vi? I Forskning i Fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Nationalencyklopedin. www.ne.se.
NOU (2003:16). I første rekke. Forsterket kvalitet i grunnopplæringen for alle (In the first row. Strengthened quality in a basic education for all) Oslo: Utdannings- og
forskningsdepartementet.
OECD (2002). Understanding the brain: Towards a new learning science. OECD Publications: Paris.
Partanen, Petri (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier Utbildning. Riksförbundet Attention: www.attention-riks.se.
Salamancadeklarationen (2006). www.unesco.se. SFS (2010). Skollag (2010:800). www.riksdagen.se.
Skolverket (2001). Tre magiska G: n. Skolans insatser för elever med funktionshinder. Fördjupad studie ur Skolverkets rapport nr 2003. www.skolverket.se.
Skolverket (2006). På andras villkor – skolans möte med elever med funktionshinder.
www.skolverket.se.
Skolverket (2006). Läroplaner för de frivilliga skolformerna. Lpf94,
www.skolverket.se/sb/d/468.
Skolverket (2008). Studieavbrott och stödinsatser i gymnasieskolan – en kunskapssammanställning. www.skolverket.se.
Skolverket (2009). Skolan och Aspergers syndrom - Erfarenheter från skolpersonal och forskare. www.skolverket.se.
Skolverket (2010). Formativ bedömning – en översikt. www.skolverket.se/sb/d/3726.
Skolverket (2011). Gy 2011. www.skolverket.se
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Specialpedagogiska Institutet (2005). Att utveckla bedömarkompetens. www.spsm.se.
Vinterek, Monica (2006). Individualisering i ett skolsammanhang Forskning i Focus nr 31, Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber.
Vygotskij, Lev (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur. Vygotskij, Lev (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.