Efter att ha tagit del av Sandéns studie (2000) om hur situationen/utvecklingen hos elever på skoldaghem såg ut, före, under och efter skoldaghemstiden känner vi att detta upplägg skulle vara intressant även för vår studie. En tanke, från vår sida, är att man som forskare kunde undersöka elevernas tid före resursskolan samt hur tiden ser ut efter det att eleverna slussats tillbaka till hemskolorna (Om de slussas tillbaka). Något som också skulle vara intressant att undersöka är orsaken till varför det finns så få flickor på skoldaghem/resursskola, i de yngre åldrarna, i jämförelse med antalet flickor i de äldre åldrarna.
REFERENSER
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bell, J. (1993). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Birkemo, A. (2001). Inlärningssvårigheter. S. Asmervik & T. Ogden & A. Rygvold (Red), Barn med behov av särskilt stöd (ss. 125-160). Lund: Studentlitteratur. Bruce, B. (2003). ”Bokstavsbarnen” och bokstäverna. L. Bjar & C. Liberg (Red.),
Barn utvecklar sitt språk (ss. 253-274). Lund: Studentlitteratur. Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Flensburg, G & Sundin- Korsár, K. (2002). Att bygga en grund. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper: Ett systemteoretiskt perspektiv på handledning. Lund: Studentlitteratur.
Gulbrandsen, J. (1994). Är skolan till för Karin eller Erik? Lund: Studentlitteratur. Gunnarsson, B. (1995). En annorlunda skolverklighet. Malmö: Graphic Systems. Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Spånga Tryckeri AB. Holmsten, S. (2001). Psykosocialt perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.
Skolverket, Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv (ss.52-84). Spånga: Tryckeri AB.
Imsen, G. (2000). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Juul, J & Jensen, H. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag.
Kinge, E. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Ladberg, G. (1994). Alla barns skola? Att undervisa utsatta barn…och alla andra. Rädda Barnen: Fälths Tryckeri.
Laxvik, T. (2004). Den vackra motmakten. Malmö: Daleke Grafiska.
Liberg, C. (2003). Samtalskulturer-samtal i utveckling. L. Bjar & C. Liberg (Red), Barn utvecklar sitt språk (ss. 79-102). Lund: Studentlitteratur.
Liljegren, B. (2000). Elever i svårigheter: Familjen och skolan i samspel. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, M & Persson, B. (2003). Barn och unga i riskzonen. Stockholm: Tryck:Get AB Svenska Kommunförbundet.
Lpo-94. (1994). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Nationalencyklopedin. (1995). Höganäs: Bra böcker AB.
Nilzon, R. K (1999). Barn med känslomässiga problem. Lund: Studentlitteratur Normell, M. (2002). Pedagog i en förändrad tid- om grupphandledning och
relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Normell, M. (2004). Pedagogens inre rum- om betydelsen av känslomässig mognad. Lund: Studentlitteratur
Ogden, T. (1991). Specialpedagogik- Att förstå och hjälpa beteendestörda elever. Lund: Studentlitteratur.
Ogden, T. (2001). Beteendestörningar hos barn och ungdomar. S. Asmervik & T. Ogden & A. Rygvold (Red), Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.
Orlenius, K. (2003). Värdegrunden - finns den? Stockholm: Runa Förlag. Pollak, K. (1989, del 7). Det klart viktigaste är tilliten - Barns utveckling. SALAMANCA-deklarationen. (2001).
Sandberg,J & Targama, A. (1998). Ledning och förståelse: Ett kompetensperspektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Sandén, I. (2000). Skoldaghem. Ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. Malmö: Institutionen för pedagogik.
SOU. 1999:63. Att lära och leda, en lärarutbildning för samverkan och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
Svedin, C-G. (1984), Skoldaghemmen i Sverige-Historik, organisation och verksamhet. (Rapport nr 3)Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Regionsjukhuset, Linköping.
Svedin, C.G. & Wadsby, M. (1986). Skoldaghemselever på lågstadiet och deras familjer- en uppföljningsundersökning. (Rapport nr 6). Linköpings universitet Thurén, T. (2002). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Wahlström, G.O. (1996). Handledning och samverkan i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag
WHO (2002). International Classification of Functioning, Disability and Health. http://www3.who.int.
Artiklar
Eklund, F. (2003). Jämställdhet-en prioriterad fråga. Pedagogiska magasinet (4), 42- 43.
Haufman, S. (1999). Rätt diagnos avgör förståelsen för ”stökiga” barn. Apoteket (3), 3-5.
Jöneby, Å & Åhs, K. (2004). Vad är ett skoldaghem? Att undervisa, (4), 9-11. Sandén, I. (2001). Lekförmågan är avgörande. Fritidspedagogen, (5), 6-7.
Sandén, I. (2002). ”Nu är jag som alla andra”: skoldaghem ger barn chans att visa att de duger. Locus (1), 32-45.
Borhagen, K. I. (1997). Olikheter – en brist eller tillgång. (47), Referensmaterial. Skolverket. Stockholm: Liber.
Borhagen, K & Zackari, G. (1994). Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor. Skolverket, Rapport nr 47. Stockholm: Liber.
Sandén, I. (2005, 15 september). Föreläsning: Vetenskaplighet ur ett kvalitativt perspektiv.
Bilaga 1 Hej
I vår undersökning vill vi beskriva och analysera pedagogers arbetssätt och
förhållningssätt i möte med flickor. Vi undrar därför om det finns flickor på er skola och om ni då skulle vilja delta i vår studie.
För att kunna genomföra vårt arbete behöver vi göra intervjuer med pedagoger och föräldrar. Detta kommer givetvis att anonymiseras.
Det här brevet skickar vi ut till olika kommuner där vi gör ett urval om vilka skolor vi bestämmer oss för. Detta är för att vi måste begränsa oss.
Vi är angelägna om ert svar snarast. Med vänliga hälsningar
Bilaga 2 2005-11-15 Malmö Högskola Lärarutbildningen Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Ann-Charlotte Gabrielsson Charlotta Jensfelt Viveka Johansson Hej!
Vi är tre specialpedagogstuderande på Malmö högskola Ann-Charlotte, Charlotta och Viveka. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och analysera arbetssätt och förhållningssätt som pedagoger på fem resursskolor/skoldaghem använder sig av i mötet med sju- till tolvåriga flickor i behov av särskilt stöd.
Vi kommer att göra tre intervjuer på varje resursskola/skoldaghem. En intervju med förälder samt två med pedagoger (en åt gången). Vid varje intervju kommer vi att vara två personer, en som intervjuar och en som antecknar. Till varje intervju beräknar vi cirka en timme. Vi kommer att använda bandspelare för att sedan kunna analysera intervjusvaren.
Kommun, skola och alla berörda intervjupersoner samt elever, kommer att vara anonyma i vårt examensarbete. Frågorna får ni i förväg för att ni ska få tid till att kunna förbereda er och reflektera över dessa.
Plats för intervju Tid för intervju
Med vänliga hälsningar
Bilaga 3
Intervjufrågor om bakgrundsfakta
1. Beskriv läget av resursskolan?
2. Berätta något om bakgrunden av byggnaden? 3. Beskriv inom-och utomhusmiljön?
4. Berätta något om den socioekonomiska bakgrunden hos eleverna? 5. Vilka olika yrkeskategorier finns på resursskolan?
6. Hur många elever respektive personal finns på resursskolan? 7. Hur många år har resursskolan funnits till?
8. Vad är kostnaden för en elev på resursskola?
9. Hur många av eleverna har diagnos och i så fall vilken typ av diagnos? 10. Under hur lång tid har berörd elev/elever i vår studie vistats på resursskolan?
Bilaga 4
Intervjufrågor till pedagoger
1. Kan du beskriva din egen upplevelse av att vara pedagog på resursskolan där du arbetar?
2. Ge en beskrivning av hur ni arbetar med eleverna på resursskolan? 3. Hur ser kompetensutvecklingen ut för dig som pedagog?
4. Varför är ”eleven” på resursskola?
5. Ge en beskrivning av ”elevens” situation på resursskolan.
6. Har det skett någon förändring med ”eleven” sen hon började på resursskolan? I så fall vad?
7. Beskriv samarbetet med ”elevens” föräldrar ?
Bilaga 5
Intervjufrågor till föräldrar
1. Beskriv hur ni upplever pedagogernas arbete med eleverna på resursskolan?
2. Varför är ditt barn på resursskola?
3. Ge en beskrivning av ditt barns situation på resursskolan?
4. Ser du någon förändring hos ditt barn sen hon/han började på resursskolan? I så fall vad?
5. Beskriv samarbetet med pedagogerna på ditt barns resursskola?