Tillförlitlighet

Anledningen till att vi valde att intervjua två pedagoger på varje skola var för det första att pedagogerna skulle vara så sanningsenliga som möjligt. Den andra orsaken var att vi skulle kunna se vilka likheter/olikheter det fanns i respondentens svar. Eftersom föräldrars roll och delaktighet är en viktig del i de skolor vi har undersökt, valde vi att även intervjua föräldrar.

Sandén (2005) förklarar i sin föreläsning innebörden av validitet och reliabilitet. Validitet förklarar hon som en kvalitetskontroll där forskaren, i sin studie, avser att undersöka det som han/hon avser och inget annat. Vidare menar Sandén att validering till stor del bygger på forskarens ärlighet, noggrannhet och hantverksskicklighet. Reliabilitet innebär enligt Sandén att forskaren utförligt beskriver hur han/hon har gått tillväga för att finna kvaliteter i företeelser och händelser. Andra forskare måste kunna uppnå samma resultat med ursprungsstudien.

Användning av bandspelare var redan från början ett självklart val för oss. Genom våra utskrifter, samt chansen att kunna gå tillbaka och lyssna på banden ordagrant, så anser vi att tillförlitligheten i vår studie ökade. Vi fick även, tack vare utskrifterna, en bra översikt över svaren, vilket underlättade för att hitta likheter/olikheter i vår analys. Vi är övertygade om att andra forskare hade uppnått liknande resultat som oss, med tanke på att respondenterna fått svara på samma frågor. Som vi nämnt tidigare så, anser vi, att tillförlitligheten har ökat då vi intervjuat två pedagoger, var för sig, på varje skola.

5.8 Etik

Enligt Kvale (1997) så sker inte etiska avgörande på något speciellt stadium, utan den ska genomsyras under hela forskningsprocessen. Etiken har funnits med som en röd tråd under hela vår studie. Vi har varit noga med att vara tydliga mot respondenterna. Detta

har vi varit genom att respondenterna fått ta del av intervjufrågorna innan intervjutillfället, samt vårt syfte, rätten att avstå från känsliga frågor och anonymitet. Vi har även informerat samtliga respondenter om att vi kommer att skicka två exemplar av vår färdiga studie till de olika skolorna. Stukat (2005) anser att man som forskare brukar ha någon etisk fråga att brottas med. Han menar att forskaren kan få hjälp av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) skrift där etiska krav och rekommendationer för forskare och forskning beskrivs. Där nämns informationskravet, som bland annat innebär att de som berörs av studien skall informeras om studiens syfte, information om anonymitet samt att de får en rapportering eller sammanfattning av den färdiga studien (a.a.).

5.9 Allmänt

För att få bakgrundsfakta om de olika skolorna sammanställde vi frågor som vi ville ha svar på. Fördelningen mellan pojkar och flickor blev ojämn i vår studie, tre flickor och en pojke. Vi hade önskat en jämn fördelning då detta hade gett en mer rättvis bild av genusperspektivet.

6 RESULTAT

Med utgångspunkt från vårt syfte och våra problemställningar kommer vi nu att göra en presentation av de resultat som har framkommit i våra intervjuer. Vi sammanställer resultatet utifrån följande kategorier:

 Arbetssätt  Förhållningssätt  Genusperspektiv

 Barnets situation/socioemotionella och kognitiva utveckling på resursskolan  Organisation

Under varje kategori har vi underrubriker som, vi anser, hör till samma område. Vi väljer att inte ha genusperspektiv som en egen kategori, eftersom detta genomsyrar de flesta av våra kategorier. Respektive resursskolas organisation beskriver vi i bakgrundsfaktan. Vi kommer att redogöra för både pedagogers och föräldrars uppfattningar inom de olika kategorierna. Detta innebär att vi belyser både likheter och olikheter hos respondenterna. Vi väljer bland annat att plocka ut citat från våra intervjuer för att tydliggöra deras argument.

Vi kommer inledningsvis att beskriva bakgrundsfakta om varje verksamhet. Denna bakgrundsfakta består av information som:

 Organisation/ledning

 Skolans lägesbeskrivning/närmiljö

 Elevernas socioekonomiska hemförhållanden  Resursskolan/lokaler

 Personal/antal och yrkesbefattning

 Elever/antal, kön samt diagnos (om detta finns).  Antagning av elev/kostnad per elev och år

6.1 Bakgrundsfakta

Skola 1

 Organisation/ledning- Skolan lyder under en 1-6- skola med en gemensam rektor.  Skolans lägesbeskrivning/närmiljö- Skolan ligger i utkanten av ett ”miljonprograms-

bostadsområde”. Nära till aktiviteter som till exempel ishall och idrottsplats.

 Elevernas socioekonomiska hemförhållanden – 25 procent med utländsk bakgrund. Övervägande av eleverna bor inte i kärnfamiljer. En tredjedel av föräldrarna har arbete, övriga är långtidssjukskrivna, förtidspensionerade eller lever på socialbidrag. Eleverna kommer från olika skolor i kommunen.

 Resursskolan/lokaler- Har funnits i sin nuvarande form sedan år 2000. Det finns två klassrum, ett fritidsrum med tv, spel och pingis, två grupprum, en liten snickarvrå, kök med matplats och personalrum. Ytorna är väl tilltagna. Utomhus finns det fotbollsplan och sandlåda. Eleverna går på sin egen hemskolas fritidshem. Dock kan eleverna erbjudas fritidsplats på resursskolan eller resursförstärkning på hemskolan, under en övergångsperiod.

 Personal/antal och yrkesbefattning- Tre lärare i årskurs 1-7, en lärare 1-9, samt två fritidspedagoger.

 Elever/antal, kön samt diagnos (om detta finns) - Tolv elever i åldrarna åtta till tolv. Elva pojkar och en flicka. En elev har diagnosen ADHD.

 Antagning av elev/kostnad av elev per år- Antagningen sker kontinuerligt under året. När en elev slussats tillbaka till sin hemskola fyller en ny elev på i gruppen Skolan har som mål att eleven skall gå på resursskolan under två år. Vid behov får eleven stanna längre. Kostnad per elev och år är ca 240 000 kr. Det skrivs ett avtal mellan resursskolan och förälder/föräldrar. Målen som resursskolan arbetar efter är som hemskolorna har satt upp. Det finns också mål efter vad föräldrar samt pedagogerna på resursskolan kommit fram till.

Skola 2

 Organisation/ledning- Resursskolan har en egen rektor. En psykolog arbetar inom ledningsfunktionen med utveckling och utbildning. Skolan har två uppdrag, där det ena är att ta emot eleven och dennes familj under två år. Det andra är att skolan, externt, bedriver fortbildning, handledning och konsultation.

 Skolans lägesbeskrivning/närmiljö- Skolan ligger i ett parkliknande gammalt sjukhusområde.

 Elevernas socioekonomiska hemförhållanden- Det finns en heterogen blandning, en del av familjerna har ett dåligt socialt nätverk och det finns ett stort antal elever som inte bor i kärnfamiljer. Många familjer har ekonomiska svårigheter och en del barn är familjehemsplacerade.

 Resursskolan/lokaler - Skolan har funnits i sin nuvarande form sedan år 1996. Verksamheten bedriver inte heldagsomsorg, utan de barn som har behov av fritidsomsorg, får detta under LSS (Lagen om särskilt stöd). Skolan betalar fritidshemsplats, även för de elever som inte är skrivna under LSS. Resursskolan har stora, fräscha lokaler med inslag som inbjuder tillkreativt arbete. Rektorn tycker att det är viktigt att lägga en tyngd på en psykosocial miljö där alla ska känna sig väl bemötta och välkomna. Skolan har en mindre gård med ett antal träd.

 Personal/antal och yrkesbefattning - Sexton pedagoger med yrkesbefattningarna speciallärare, specialpedagog, socialpedagog, behandlingspedagog, förskollärare, fritidspedagog samt sjuksköterska med inriktning på psykiatri. Det finns även en husmor som bland annat är delaktig i kost och hälsa.

 Elever/antal, kön samt diagnos (om detta finns) - Arton elever, i åldrarna åtta till fjorton. Sexton pojkar och två flickor. Tre elever har diagnos ADHD och tre elever är under utredning.

 Antagning av elev/kostnad per elev och år- Innan det sker en antagning av elev så skrivs det ett kontrakt om samarbete mellan skola och hem. Intagning av elever sker en gång per läsår Eleverna vistas på resursskolan under två år. Kostnad per elev och år är ca 365 000 kr.

Skola 3

 Organisation/ledning - En rektor är ansvarig för samtliga resursskolor i kommunen. Rektorn är inte stationerad på resursskolan ifråga.

 Skolans lägesbeskrivning/närmiljö- Skolan är belägen i ett villaområde. Det finns många angränsande grönområden med lekplatser.

 Elevernas socioekonomiska hemförhållanden - Denna ser väldigt olika ut. Övervägande av föräldrarna har arbete, men några är långtidssjukskrivna samt en del är arbetslösa. Tre elever lever i kärnfamilj. Två elever har utländsk bakgrund.  Resursskolan/lokaler - Denna har funnits sedan år 1996. Skolans lokaler består av

både klassrum samt många smårum som bland annat snickarverkstad, målarrum, dockrum samt fritidsrum. Skolan bedriver heldagsomsorg, vilket alla elever ska delta i. Samtliga pedagoger arbetar med både skol- och fritidsverksamheten.

 Personal/antal och yrkesbefattning - Fyra heltidsanställda. En lågstadielärare, en fritidspedagog samt två förskollärare.

 Elever/antal och kön- Åtta elever. Sex pojkar och två flickor. Fyra elever har någon form av diagnos, som ADHD, Asperger och Tourettes syndrom. Två av eleverna är under utredning.

 Antagning av elev/kostnad per elev och år - Antagning av elever sker under hela året, om det finns plats ledig. Det finns ingen begränsning för hur länge eleverna får gå på resursskolan. Eleverna och föräldrarna får skriva på ett kontrakt där de förbinder sig till ett samarbete med skolan samt ger deras medgivande till att pedagogerna får använda handgripligheter inom lagens ramar. Detta är när det finns risk att eleven skadar sig själv eller andra. Kostnaden per elev och år är ca 275 000 kr.

6.2 Arbetssätt

Vi kommer här att redogöra pedagogernas arbetssätt med underrubriker som, ansvarsfördelning, planeringstid, utvärdering/uppföljning, samarbete med hemskola, inomhus och utomhusaktiviteter samt externa aktiviteter, enskilt arbete/grupparbete samt handledning/fortbildning.

6.2.1 Ansvarsfördelning Skola 1

Båda pedagogerna menar att ansvarsfördelningen inom personalgruppen är väldigt jämn och att samarbete mellan pedagogerna är ett måste.

Det handlar om två sekunders betänketid där man måste ta beslut och gripa in där det behövs. Pedagog 2 poängterar att varje vuxen har huvudansvar för två elever samt att samtliga pedagoger arbetar med eleverna under hela dagen.

Skola 2

Pedagogerna framhåller att flertalet pedagoger har kontaktansvar för två elever samt för deras föräldrar. Pedagog 1 betonar att hon är ansvarig för matematik och föräldrautbildning. Pedagog 2 menar att de aldrig arbetar ensamma. Vidare menar pedagogen att det alltid finns minst två pedagoger i varje klass.

Skola 3

Pedagog 1 poängterar att pedagogerna har ansvar för tre elever var. Pedagog 2 menar dock att varje pedagog ansvarar för två elever var. Enligt pedagog 2 har hon huvudansvar för att lära ut datakunskap samt för den ekonomiska biten på skolan. Vidare menar hon att läraren har ansvar för litteraturen i matematik och svenska samt att en av pedagogerna har huvudansvar för slöjd och en annan för bild och drama. 6.2.2 Planering

Skola 1 Pedagog 1

Ja den är väl god får man säga. Vi har den ju aldrig mitt på dagen. Vi börjar jobba halv åtta och jobbar non stop fram till halv två. Sedan brukar vi försöka sitta ned och ha lite planeringsarbete. Enligt pedagog 2 kan en pedagog ibland frigöras från något lektionstillfälle för att planera. Pedagogen berättar att hon använder antingen sin förtroendetid, eller ibland eftermiddagstiden till planering.

Skola 2

Enligt pedagogerna har de gemensam planering tre timmar varje vecka och enskild planering en timme per vecka. Pedagogerna har även gemensam konferens en gång i veckan.

Pedagog 1 menar att det är svårt att hitta tid till planering, så pedagogen i fråga, planerar en del hemma. Vidare framhåller hon att pedagogerna har gemensam planering kvällstid, hemma hos varandra.

Eftersom vi lägger upp verksamheten så här med vår planering så kan jag egentligen säga att jag som förskollärare inte vill ha ansvar för en planering. Om jag hade velat det och det vill jag inte. Jag tycker inte det är ett intressant område och vi trivs med det.

Enligt pedagog 2 har pedagogerna enskild planeringstid två och en halv timme varje vecka och gemensam planering tre timmer per vecka. Pedagogen själv, tar under denna tid fram material och följer även upp sina ansvarselever.

6.2.3 Utvärdering och uppföljning Skola 1

Pedagogerna berättar att de har en löpande utvärdering, varje eftermiddag, och att denna sker muntligt. Pedagog 1 poängterar att de har cirka en timme på sig att ta det lugnt, med fika, och då utvärderar pedagogerna verksamheten. Enligt pedagog 2, har de oftast ingen uppföljning.

Skola 2 Pedagog 1

Barnen utvärderar vi några gånger per termin. Vi går igenom rådande situation och det blir som en slags utvärdering. Vad som har hänt barnen utvärderar vi på föräldrasamtal varje gång. Och oss själva, vårt eget arbete, utvärderar vi en gång per termin. Och sen blir det utvärdering varje vecka när vi har samplanering. Det är olika bitar vi följer upp sedan.

Pedagog 2 menar att de har enskilda samtal med eleverna en gång per vecka. Skola 3

Pedagogerna framhåller att de dokumenterar verksamheten, en gång per termin och att de har IUP- individuell utvecklingsplan för varje elev. Vidare menar pedagogerna att de regelbundet har utvärdering och uppföljning med föräldrarna.

Pedagogerna betonar att det finns många hemskolor som inte följer upp eleven på resursskolan, men vissa hemskolor sköter det bra. Pedagog 1 menar att det finns en lärare, på en av hemskolorna som ibland kommer och tittar till eleven på resursskolan, eftersom läraren vet att flickan i sinom tid ska tillbaka till hemskolan.

Pedagog 2

Det finns många hemskolor som gärna vill bli av med sina elever och stänga dörren så fort som möjligt.

Pedagogen menar även att de, på resursskolan, skulle behöva vara tydligare. Hon framhåller också att de, på resursskolan, skriver åtgärdsprogram som skickas till hemskolan för att hålla dem uppdaterade om elevens situation och utveckling.

Skola 2

Enligt pedagog 1 utses en kontaktperson på resursskolan, inför det att eleven skall börja och att denna person inledningsvis träffar eleven och klassläraren på hemskolan. Under tiden eleven vistas på resursskolan har man en kontinuerlig kontakt med hemskolan. Båda pedagogerna poängterar att denna kontakt blir tätare och mer ömsesidig under den tredje terminen.

Skola 3 Pedagog 1

Vi har regelbunden kontakt med hemskolan, de är ofta med på utvecklingssamtalen, vilka vi har en gång i månaden. Det är oftast en specialpedagog som kommer från hemskolan.

Pedagog 2

Vi har inget samarbete med pedagoger på hemskolor, vi avstämmer med deras rektor. Det är ibland det är någon specialpedagog involverad, som har intresse av att komma hit och vi stämmer av. Det hade varit positivt om det hade varit en vanlig lärare, men de har inte tid. När dessa har släppt barnet hit så har de släppt det känns det som. Vi behöver själva komma ut och se den vanliga verksamheten.

6.2.5 Inomhus- och utomhusaktiviteter samt externa aktiviteter Skola 1

Enligt pedagog 1 så ser pedagogerna till att eleverna leker själva på en del av rasterna. Vidare påpekar han att pedagogerna ibland måste delta i leken för att undvika ständiga konflikter och att de spelar mycket fotboll. På följdfrågan om det inte finns risk för att aktiviteterna blir för pojkaktiga, svarar pedagogen

Det blir ju en väldigt pojkaktig miljö som hon rör sig i, det blir det nog. Jag vet inte om det är något vi kan påverka.

Pedagog 1 menar samtidigt att de försöker att styra upp, rätt så hårt, för att undvika massa spring och att eleverna ska komma med egna förslag på aktiviteter. Pedagogerna tar upp att de arbetar med social träning på eftermiddagarna. Exempelvis skridskoåkning och åka till badhuset. Pedagog 2 betonar att eleverna får en bonus om de uppfört sig väl. Pedagogen menar att denna bonus kan vara en utflykt.

Skola 2

Pedagogerna framhåller att de startar varje skoldag med en promenad, tillsammans med eleverna och att en stor del av lektionerna genomförs utomhus. Pedagogerna tar upp att de inte gör externa utflykter så ofta. Dessa utökas under elevernas andra termin på resursskolan. Pedagogerna betonar att de inte gör externa utflykter så ofta, men att de åker till badhuset en gång i veckan. Pedagog 2 framhåller att de, på gymnastiken, lägger fokus på gruppaktiviteter men undviker tävlingsinriktade aktiviteter.

Skola 3

Pedagogerna tar upp att de har många utomhusaktiviteter som cykling, spel och lek i sandlådan. De menar vidare att de gör externa utflykter som exempelvis teaterbesök och utflykt till skogen. Pedagog 1 betonar att det inte går att ha eleverna samlade under samma aktivitet samtidigt. Orsaker till detta, är enligt henne, för mycket ljud och att eleverna inte kan vänta på sin tur. Inomhusaktiviteterna består, enligt pedagogen, av slöjd, data eller teoretiska arbetsuppgifter. Det finns ett belöningssystem för eleverna som, enligt pedagog 1, innebär att de får åka till Mc Donalds eller badhuset. Pedagogen förklarar även att de gör spontana utflykter då eleverna inte klarar av inomhusaktiviteterna.

6.2.6 Enskilt arbete/grupparbete Skola 1

Pedagogerna framhåller att de låter eleverna arbeta, mestadels, enskilt. Enligt pedagog 1 fungerar inte grupparbete så bra. Han tvekar på att detta skulle fungera, eftersom det bara blir konflikter. Pedagogen menar att de försöker arbeta lika med flickor och pojkar och att det är en väldigt pojkaktig miljö som flickan rör sig i och att detta nog inte är något som, de pedagoger, kan påverka. Flickan på skolan får, enligt pedagog 2, stöd, av en vuxen, utifrån sin situation av att vara ensam flicka

Skola 2

Pedagogerna menar att de mestadels arbetar med eleverna i grupp, eftersom eleverna behöver träning i detta. De menar vidare att det finns behov av en flickgrupp, eftersom pedagogerna vill tillgodose flickornas behov. Enligt pedagog 1 är flickorna för få för att bilda en sådan grupp. Pedagog 2 skulle vilja ta upp ämnen i, flickgruppen, som flickornas situation, relationer till jämnåriga flickor, förändringar i puberteten, vad det innebär att ha en diagnos, samt aktiviteter som stärker dem.

Pedagog 2 påpekar också att de arbetar med samma aktiviteter för både flickor och pojkar, men att det finns en pojkgrupp.

Skola 3

Pedagogerna poängterar att de låter eleverna arbeta mestadels enskilt, eftersom eleverna har svårt för att samarbeta. Vidare menar pedagogerna att de inte arbetar olika med flickor respektive pojkar. Pedagog 1 tar upp att eleverna är i grupper då de har bild och då de spelar spel. Pedagogen menar också att det finns ett dockrum på skolan, men att detta inte är något som flickorna bryr sig om, men att flickorna tar egna initiativ som att spela cd skivor och mima med mikrofon. Pedagog 2 berättar att eleverna har gymnastik i grupp, men att man ofta behöver ta bort en till två elever vid varje gymnastiktillfälle då det inte fungerar. Vidare framhåller pedagogen att deras arbetssätt med eleverna beror på elevernas beteenden. Hon menar att flickorna, för tillfället, får stöd i den kognitiva utvecklingen och pojkarna i deras utagerade beteenden.

6.2.7 Handledning/fortbildning Skola 1

Pedagogerna tar upp att de kontinuerlig får handledning. Enligt pedagog 2 får pedagogerna både process- och ärendehandledning. Ärendehandledningen är inriktad på eleverna där pedagogerna kan få nya infallsvinklar. Vidare förklarar hon att

skolpsykologen ibland föreläser om olika teorier som pedagogerna kan använda i sitt arbete.

Skola 2

Pedagogerna berättar att de både får gemensam handledning av en extern handledare samt fortbildning utifrån egenintresse. Pedagog 2, som är ny i arbetslaget, betonar att hon har en erfaren kollega som fadder. Dessa samtalar en gång per vecka om arbetssituationen.

Skola 3

Pedagogerna tar upp att de inte har någon handledning, men att de skulle ha stort behov av detta. Pedagogerna berättar att de har kontinuerlig fortbildning. Pedagog 1 framhåller att det för tillfället inte finns någon rektor för resursskolan, eftersom denne är sjukskriven. Pedagogerna erbjuds kontinuerlig fortbildning.

6.3 Förhållningssätt

I detta avsnitt kommer vi att använda oss av underrubriker som elevrelationer, genusperspektiv samt föräldradelaktighet/förtroende.

6.3.1 Elevens relation till pedagoger och övriga elever Skola 1 (Flicka)

Pedagog 1 menar att pedagogerna arbetar mycket med relationer och inte så mycket med skola i den bemärkelsen. Pedagogen i fråga har en bättre relation med de elever som denne ansvarar för. Han menar att det inte är lönt att bygga upp samma slags relation till övriga elever. Flickans relationer med övriga elever är till största del med pojkar som är i samma ålder. Pedagogen menar att de vuxna hoppar hopprep och leker med henne. De ser till så att hon har det bra. Enligt pedagog 2 har pedagogerna ett stort