FORTSATTA STUDIER

Den utveckling som sker runtom i landet på samhällsbyggnadskontor ser positiv ut, men med alla förändringar uppkommer nya frågeställningar och problem att ta sig an. Det som kan komma att bli utmanande för lantmäterimyndigheter i och med denna förändring är att finna balansen mellan att vara en självständig myndighet och att vara en del av kommunens samhällsbyggnadskontor. Det skulle därför vara av stor betydelse att genomföra en studie som fördjupar sig i detta.

Samma sak gäller huruvida förrättningar kan inledas i planprocessen eller inte. Idag ses det lite olika på denna fråga beroende på i vilken kommun men befinner sig, eller till och med beroende på vilken person man talar med. Problemet kan bli att samma process ser olika ut beroende på var i landet du befinner dig, vilket kan ifrågasättas särskilt ur exploatörer och fastighetsägares perspektiv. Detta kan upplevas fel, samtidigt som det är väldigt svårt att komma ifrån. Det kommer alltid skilja sig åt hur saker och ting fungerar på olika ställen. Frågan är om det bör arbetas fram några slags riktlinjer på hur man ska förhålla sig och resonera, eller om det egentligen spelar någon roll? I resultatet av denna studie framkommer det att privatpersoner och

exploatörers kunskap inom lantmäterifrågor samt detaljplaneprocessen är begränsad, men att det har betydelse för effektiviseringen av plan- och genomförandeprocessen. Det vore därför av relevans att närmare undersöka vilken kunskap det är som behövs, hur viktig den egentligen är och varför. Vidare skulle lättillgänglig informationsmaterial behöva tas fram, exempelvis till Norrköpings kommuns hemsida.

Studien kan även vidareutvecklas till att undersöka skillnaden dels i resultatet och dels i exploatörens upplevelser när det gäller detaljplaneprocesser i kommuner med KLM och i kommuner med Lantmäteriet.

Referenslista

Ansin, F., & Rödin, M. (2016). Exploateringsavtal- samverkan mellan kommun, lantmäterimyndighet och exploatör (kandidatuppsats, Högskolan i Gävle, Avdelningen för industriell utveckling, IT och samhällsbyggnad). Från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:939411/FULLTEXT01.pdf

Biggam, J. (2017). Succeeding with your master’s dissertation: a step-by-step handbook (4th edition). Storbritanien, Buckinghamshire: Open University Press.

Boverket. (2014a). Att reglera med planbestämmelser. Hämtad 15 april, 2020, från https://www.boverket.se/sv/PBL-

kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/att-reglera-med- planbestammelser/

Boverket. (2014b). Planbesked. Hämtad 19 april, 2020, från

https://www.bo- verket.se/sv/PBL-

kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneprocessen/starta-planar- betet/planbesked/

Boverket. (2014c). Samhällsbyggnad. Hämtad 27 april, 2020, från

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-

PBL/teman/nationella-mal1/bebyggelse/bebyggelsutveckling-och- planering/

Boverket. (2014d). PBL kunskapsbanken- en handbok om plan- och bygglagen. Hämtad 4 maj, 2020, från https://www.boverket.se/contentas-

sets/d6136e8e4ff143728ce52bdb20b6148f/planprocessen-for-detaljplaner- som-paborjats-mellan-2-maj-2011_31-december-2014.pdf

Boverket. (2016). Bestämmelser om fastighetsindelning. Hämtad 29 april, 2020, från https://www.boverket.se/sv/PBL-

kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/administrativa-bestam- melser/Fastighetsindelning/

Boverket. (2020). Starta planarbetet. Hämtad 16 april, 2020, från

https://www.boverket.se/sv/PBL-

kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneprocessen/starta-planar- betet/

Development. Journal of Urban Planning and Development, 36( 4), 373-381.

Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB. Doody, O. & Noonan, M. (2013). Preparing and conducting interviews to

collect data. Nurse Researcher, 20(5), 28-32. doi:10.7748/nr2013.05.20.5.28.e327

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB. Forsberg, H. (2018). Lantmäteriets förändrade roll i detaljplaneprocessen (Exa-

mensarbete, Umeå Universitet). Från https://www.diva-por-

tal.org/smash/get/diva2:1240628/FULLTEXT01.pdf

Friesecke, F. (2015). Land Policy Models and Strategies in the Federal Republic of Germany. i E. Hepperle, R. Dixon-Gough, R. Mansberger, J. Paulsson,

F. Reuter, & M. Yilmaz, Challenges for Governance Structures in Urban and Regional (s. 125-137). Zürich: vdf Hochschulverlag AG.

doi.org/10.3218/3658-9

Grew, H. (2018). F6: Genomförande [PowerPoint-presentation]. Hämtad 25/4-20 från Högskolan i Gävle:

https://www.youtube.com/watch?v=3K1g2GJzDMU

Gyllberg, J. (2017). Samarbete mellan kommunen och byggherren i detaljplaneproces- sen- vilka är framgångsfaktorerna? (Examensarbete, Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för fastigheter och byggande).Från http://www.diva-por-

tal.org/smash/get/diva2:1127822/FULLTEXT01.pdf

Irvine, A., Drew, P. & Sainsbury, R. (2013). Am I not answering your questions properly? - Clarification, adequacy and responsiveness in semi-structured telephone and face-to-face interviews. Qualitative Research, 13(1), 87- 106. doi.org/10.1177/1468794112439086 Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer och begrepp: en ordbok. Lund:

Johansson, F., & Sjöstedt M. (2015). Betydelse av samverkan i tidiga skeden (Kandidatuppsats, Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen för arkitektur).Frånhttp://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/2 18536/218536.pdf

Julstad, Barbro. (2011). Fastighetsindelning och markanvändning. Stockholm: Norstedt Juridik AB.

Kalbro & Lindgren. (2018). Markexploatering (6e upplagan). Stockholm: Nordstedt Juridik AB.

Kalbro, Lindgren, & Paulsson. (2012). Detaljplaner i praktiken, är plan- och bygg- lagen i takt med tiden? (rapport, Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för fastigheter och byggande). Från http://kth.diva-por- tal.org/smash/get/diva2:677565/FULLTEXT01.pdf

Lantmäteriet. (2013). Rapport: samråd och olämpliga planbestämmelser. Hämtad 1 maj, 2020, från https://www.lantmateriet.se/contentas- sets/85bfe36b48a04d4d8d652ed790c309d0/lm-rapport-2013_1.pdf

Lantmäteriet. (2016). Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen: Handboken 5 kap. 15 och 22a§§ PBL. Hämtad 1 april, 2020, från

https://www.lantmateriet.se/contentas-

sets/50c7b8feec4744e5a0fa2ffaf0ea07ec/lantmaterimyndighetens-roll-i-plane- ringsprocessen.pdf

Lantmäteriet. (u.å.a). Fastigheter. Hämtad 26 april, 2020, från https://www.lantmateriet.se/sv/fastigheter/

Lantmäteriet. (u.å.b). Om oss. Hämtad 21 april, 2020, ( https://www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/Om-oss/historia/)

Lantmäteriet. (2019). Handbok FBL. Hämtad 5 maj, 2020, från

https://www.lant-

materiet.se/globalassets/om-lantmateriet/rattsinformation/handbocker/handbok- fbl.pdf

Mattison, J. (2015). En studie av kommunernas problembilder och dess förhållande till lagändringarna (Kandidatuppsats, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering). Från http://www.diva-por- tal.org/smash/get/diva2:818069/FULLTEXT02.pdf

Neville, C. (2016). The complete guide to referencing and avoiding plagiarism (3e upplagan). Storbritanien, Buckinghamshire: Open University Press.

Olander, S. & Landin, A. (2008). Housing developers ́ perception of the planning process: A survey of Swedish companies. International Journal of Housing Markets and Analysis, 1(3), 246-253.

doi.org/10.1108/17538270810895097

Proposition 2013/14:126. En enklare planprocess. Stockholm: Socialdepartementet

Sabel, L. (2019). Samhällets styrning av fastighetsindelningen

(Doktoravhangling, Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för fastigheter och byggande). Från http://www.diva-por-

tal.org/smash/get/diva2:1295913/FULLTEXT01.pdf

Sandgren, U. (2017). Lantmäteriet – En modern myndighet med anor. Helsingborg: Elvins Grafiska AB.

SFS 1973:1149. Anläggningslag. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 1970:988. Fastighetsbildninglag. Stockholm:

Justitiedepartementet. SFS 2017:900. Förvaltningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2014:900. Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 1973:1144. Ledningsrättslag. Stockholm:

Justitiedepartementet. SFS 2017:725. Kommunallag. Stockholm: Finansdepartementet.

SFS 2008:579. Konkurrenslag. Stockholm:

Näringsdepartementet. SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Finansdepartementet.

SOU 2012:91. Ett effektivare plangenomförande. Stockholm: Socialdepartementet. United Nations. (2019). Cities. Hämtad 20 maj, 2020,

från

https://www.un.org/sustainabledevelopment/cit ies/

Bilaga A

Intervju med mark- och exploateringsingenjör och planarkitekt

1. Hur upplever du samarbetet med lantmäterienheten?

2. Vart någonstans är det problemen uppstår? Vart tar det stopp?

3. Hur kan lantmäterimyndigheten bidra till en effektivare plan- och genomförandeprocess för kommun, lantmäterimyndighet samt exploatör, dvs alla inblandade?

4. Vilken kunskap behöver exploatörer ha för att få en bättre förståelse, kunna ta del av och påverka processen?

5. Upplever du att ni skulle kunna göra ett bättre jobb/ha enklare arbetsgång om ni hade fått någon ytterligare kunskap eller andra förutsättningar? Vilken i så fall?

6. På vilket sätt anser ni att detaljplaneprocessen har påverkats av att lantmäterimyndigheten har fått en mer aktiv roll? Hur har det påverkat er?

7. Vad hade ni önskat vore tydligare/mer välarbetat/eller annorlunda från lantmäterienhetens sida?

8. Hur upplever du att kundupplevelsen är hos

Samhällsbyggnadskontoret på Norrköpings kommun? 9. Några generella framgångsfaktorer, eller

misslyckande-/motgångsfaktorer, utöver det vi nämnt?

10. Vad kan kommunen/lantmäterienheten göra för att underlätta exploatörens arbete i planprocessen?

Bilaga B

Intervju med förrättningslantmätare på Norrköpings kommun

1. Vad är dina arbetsuppgifter generellt?

2. Vilken är din roll kopplat till planprocessen och vad är dina arbetsuppgifter där? Vad kollar du?

3. Har du någon kontakt med dp innan samråd?

4. Finns det någon samråds-/granskningsmall eller använder du dig direkt av 5:15 och 5:22?

Om ja: Används den? Följs den ordagrant eller ur minnet? När

uppdaterades den senast? Är den lokal för kontoret eller är det samma på alla kontor? Vilka punkter tar mallen upp? Är den enkel att följa?

Om nej: Saknar du en mall? Hur skulle du vilja utforma mallen? Hur

sker granskningen i så fall? Har ni haft en mall tidigare? Varför används den inte? Skulle du vilja ta med något mer i granskningen?

5. Kollar du något på fastighetsgränser så de stämmer?

6. Varför undersöker man inte ännu närmare vid samråd? Varför gör man inte alltid fastighetsbestämningar? Är det en personalbrist/pengar fråga?

7. Vilka är det vanliga “felen” i planförslaget och i hur många fall av 10 skulle du säga att de uppstår? Finns det fel som är mer eller mindre “allvarliga” eller “komplicerade”?

8. Har du rätt förutsättningar för denna roll, dvs typ kunskap och tid? 9. Upplever du att DP lyssnar på dig? Upplever ni att ert yttrande

under granskningen tillfört något i detaljplaneprocessen?

10. Vad är det för problem som uppstår i lantmäteriändren kopplat till detaljplaner?

11. Är det saker som ni påpekat vid samråd/granskning eller är det sånt som man missat?

13. Hur kan lantmäterimyndigheten bidra i planprocessen för att få en effektivare genomförandeprocess med efterkommande förrättningar osv?

14. När har du första kontakt med exploatören?

15. Vilken kunskap upplever du att exploatörer behöver ha för att få en bättre förståelse, kunna ta del av och påverka processen?

16. Upplever du att exploatören vet vad det är den behöver göra, vad som är möjligt, vilka ansökningar osv? Vem får den reda på det ifrån och när i processen?

17. Har exploatören förståelse för att det tar tid och vad de är som tar tid? 18. Brukar det ske uppföljningar efteråt på vad som fungerat och inte? 19. På vilket sätt anser ni att detaljplaneprocessen har påverkats av att

lantmäterimyndigheten har fått en mer aktiv roll sedan 2015? 20. Hur har ni tagit er an den nya rollen att ge råd om

exploateringsavtalets innehåll? Upplever ni förbättring?

21. Gör ni något idag i förberedande syfte? Om inte, är det för brist på tid/personal eller för att det är fel?

22. Kan man skicka in ansökan och inleda förrättningen innan planen vunnit laga kraft? om det ändå kan ta flera månader innan man kollar på den? eller blir det fel?

23. Finns det sätt för tex exploateringsenheten eller dp att kolla om en gräns är bestämd eller inte?

Bilaga C

Intervju med övriga kommunala lantmäterimyndigheter

1. Anser ni att detaljplaneprocessen har påverkats av att lantmäterimyndigheten fått en mer aktiv roll? På vilket sätt?

2. I vilket skede blir ni inblandande i processen?

3. Finns det någon samråds-/granskningsmall som ni använder er av? Om ja: används den? Följs det ordagrant eller är det ur minnet? När uppdaterades den senast? Är den lokal för kontoret eller är det samma som på alla kontor, t.ex. 5:15 & 5:22a PBL eller lantmäteriets checklista? Är det enkel att följa? Saknar ni något i den? Skippar ni något i den? Finns det något utöver det i mallen som ni kollar på?

Om nej: Hur arbetar ni då? Saknar ni en mall? Har ni haft en tidigare? Varför används den inte längre?

4. Kollar ni något på fastighetsgränser innan/vid samråd?

5. Upplever ni att ert yttrande under granskningen tillför något i planprocessen? Känner ni er lyssnade på?

6. Upplever ni att exploatören har förståelse för ert arbete när ni är i kontakt med dem?

7. Påbörjar ni arbetet med förrättningar eller liknande under planprocessen?

8. Har ni ändrat ert sätt att arbeta på, kopplat till planprocessen, något på senaste tiden? Till exempel testat att involveras i olika skeden? Hur har det fungerat?

9. Om ni skulle ändra någonting ytterligare i ert arbete i planprocessen för att effektivisera genomförandeprocessen, vad hade det varit?