INTERVJUER- KLM

Som en komplettering till den kartläggning som gjorts av

lantmäterimyndigheter i Norrköpings kommun genomfördes intervjuer med andra KLM och personer blablabla. Detta sammanställs nedan.

KLM1- kommunal lantmäterimyndighet 1, personlig kommunikation 29 april 2020 KLM2- kommunal lantmäterimyndighet 2, personlig kommunikation 4 maj 2020 KLM3- kommunal lantmäterimyndighet 3, personlig kommunikation 7 maj 2020 KLM4- kommunal lantmäterimyndighet 4, personlig kommunikation 29 april 2020 4.2.1 Lantmäterimyndighetens roll i planprocessen

Samtliga KLM som intervjuades berättade att de på eget initiativ inom

kommunen påbörjat en ny rutin där det inledningsvis i planprocessen hålls ett uppstartsmöte där bland annat en planarkitekt, KLM, mark och exploatering, miljö och hälsa, bygglov och exploatören deltar. Vilka de övriga deltagarna är varierar lite beroende på fall men dessa medverkan sedan på de avstämningar som sker allt eftersom processen fortlöper (KLM1). Dessa möten sker på KLM2 & KLM4 redan innan planbesked ens getts. I samband med dessa uppstartsmöten avgörs hur pass involverade lantmäterimyndigheten ska vara i processen

beroende på vad det är för plan (KLM3). KLM4 har minimerat deltagandet då de tidigare var mer delaktiga i genomförandefrågor än vad de är idag.

KLM2 berättar att de inför dessa möten får information om planen och hur ansökan ser ut. Det påbörjas då en statuskoll där rådande planer, rådande rättigheter och fastighetsgränsers säkerhet ses över. Det förs sedan fram till projektgruppen vad det är som krävs och vad de olika konsekvenserna av olika scenarion kan bli. Efter detta följer flertalet informella mindre möten där idéer och tankar tas upp. Målet som kommunen har är att de vid samrådsskedet inte ska behöva lämna några yttranden utan att dessa synpunkter redan har lämnats och tagits hand om. Detta för att det efter samråd inte ska behöva ske några större justeringar då det kan vara tidskrävande.

”Önskvärt vore att ha ännu tätare kontakt med fler möten. Arbetssättet och lantmäterimyndighetens roll bör vara densamma oberoende av planens

omfattning, frågorna är lika viktiga oavsett markområdets storlek.” - personlig kommunikation KLM2, 4 maj 2020

Sedan lantmäterimyndighetens roll i planprocessen förändrades i samband med lagändringen i PBL 2015 har det blivit lättare för KLM att göra sig

hörd och framföra vad som behöver göras samt vilken information som behöver finnas

tillgänglig. Det också är avgörande vilken planarkitekt det är som driver planen (KLM 2). De flesta respondenterna upplever också att de blir mer lyssnade till när synpunkter lämnas inför samråd och att mark- och exploatering och plan allt mer sällan väljer att strunta i det som lämnats. Samarbetet inom kommunerna är bra och det finns en övertygelse om att nyckeln till en effektiv planprocess är ett nära samarbete och att de kommunala lantmäterierna ligger i framkant där (KLM 1, KLM 2, KLM 3 & KLM 4).

På KLM 3 är man noga med att turas om vilken förrättningslantmätare som deltar i planprocessen för att säkra en allmän bra kunskap på kontoret. Den som är med i uppstartsmötet och övriga avstämningsmöten under processen är inte samma person som sedan deltar vid granskningen. Detta för att säkerställa att ingenting missats.

Sedan lagändringen i PBL 2015 har förtroendet för lantmäterimyndigheten vuxit markant och idag är samarbetet mycket bra inom kontoret. Man känner sig mer hörd och upplever att de synpunkter som lämnas tas på större allvar. Det kan däremot vara svårt att avgöra om det är lagändringen som bidragit till detta eller om det endast rör sig om personalomsättningen och att de nya som arbetar är oerfarna och därför extra mån om att lyssna till vad lantmäterimyndigheten har att säga då man är noggrann med att det ska bli rätt. Här är det mycket öppna dörrar och dialoger och man går en hel del mellan rummen och rådfrågar varandra och bollar tankar och idéer utanför de officiella mötena (KLM 1). 4.2.2 Samråd och granskning

När frågan om samråds-och granskningsmall ställdes var ”Lantmäteriets

checklista” ett frekvent svar. Generellt sett varierar användningen av checklistan lite beroende på erfarenheten (KLM4). KLM4 säger att desto varmare man känner sig i kläderna desto mer kör man ur minnet, men alla respondenterna är överens om att listan är trygg och värdefull att kunna falla tillbaka på. KLM2 berättar att det är den listan som de på kontoret använder sig av och hänvisar till, men att oftast är den endast som en mall att falla tillbaka på men i praktiken följs den ur minnet. KLM4 instämmer på detta, och kan till och med uppleva att det hade varit önskvärt med en än mer tydlig mall.

KLM1 berättar att även dem använder sig av Lantmäteriets checklista, men att de inte anser den som heltäckande och har därför kompletterat listan med ytterligare några punkter. Dessa punkter är framarbetade allt eftersom åren gått och som man vid genomförandet av planen stött på problem. De har försökt backa bakåt och se vad problemen grundats i och om något kunde ha gjorts i ett tidigare skede för att undvika felet. Ett exempel på en sådan adderad punkt är

en mer detaljerad teknisk granskning av planen för säkerställande att den stämmer bra överens med befintliga planer där överlappningar och glapp undviks. Gränser vars status är osäker försöker fångas upp. Även olokaliserade servitut och gemensamhetsanläggningar identifieras. De benämner listan som ett levande dokument.

KLM4 menar att då de jobbar inom ramen för deras myndighetsroll arbetar de efter PBL, men det som skiljer sig från lagtexten och Lantmäteriets sätt att arbeta är att de är delaktiga redan från planframtagandets start.

KLM3 använder sig av checklistan men har valt ut vissa punkter de anser särskilt viktiga att undersöka som de då kollar på ännu mer noggrant. Detta handlar främst om fastighetsgränser då man undersöker om de är inmätta, hur noggranna inmätningarna är, om det finns några avsöndringar och så vidare. Punkten rörande gränsernas säkerhet är något som samtliga KLM påpekar som något av särskild betydelse. Det handlar då främst om plangränserna och användningsgränserna inom planen. KLM3 menar på att befintliga

fastighetsgränser inom exempelvis kvartersmark är mindre betydelsefulla och ingenting som prioriteras i detta skede.

Enligt 5 kap. 15§ 2p. ska lantmäterimyndigheten ge råd om tillämpningen av 6 kap. 40-42§§, vilka avser exploateringsavtal och dess innehåll. Samtliga

responderande KLM är av uppfattningen att detta inte efterföljs och att stor förbättringspotential finns. Det poängteras dock att anledningen till detta är att avtalen, i skedet då lantmäterimyndigheten ska lämna sina synpunkter, inte är klara (KLM1, KLM2, KLM3 & KLM4). KLM1 säger att de brukar fråga efter avtalen då de vill bli bättre på detta men att förutsättningarna inte är dem rätta. KLM1 & KLM2 berättar att dessa endast funnits tillgängliga ett fåtal gånger de senaste 5 åren, men att de inte heller varit färdiga då. Enligt PBL ska dessa tas fram i planprocessen.

4.2.3 Exploatörens kunskap

Exploatörers kunskapsnivå varierar brett (KLM1, KLM2, KLM3 & KLM4). KLM2 anser att exploatören generellt har stor kunskap för vilken information som behöver föras in och vad som kan genomföras, men att tidsuppfattningar av hur lång tid allt tar saknas. Exploatörer i form av privatpersoner och företag utan erfarenhet har däremot många gånger mycket låg förståelse för

lantmäterifrågor (KLM1 & KLM2)

”De förstår inte vad allt innebär, hur lång tid saker tar,

vilka kostnader som kommer uppstå, vad beslut baseras på och så vidare”. - personlig kommunikation KLM2, 4 maj 2020

KLM3 planlägger främst områden där det är kommunalägd mark och tror att det till följd av detta är lättare för dem med kontakten med exploatören då dessa ofta är exploateringsavdelningen på kommunen där utbildning och kompetens finns. När det gäller privata fastighetsägare menar KLM3 på att det finns två typer av människor, ”..antingen de som har stor respekt för det

lantmäterimyndigheten säger och litar på oss utan några vidare förklaringar, eller så är det den som inte alls förstår vår myndighetsroll och att vi inte kan ta beslut hur som helst. Från deras sida kan det vara mycket ”gör det bara”-tänk.”. KLM1 har upplevt samma sak. KLM1 & KLM3 tror att kunskap hos exploatören kan ha stor betydelse, särskilt när man talar om effektivitet.

4.2.4 Problem som uppstår

Det som ofta utgör problem i genomförandefasen är när detaljplan inte stämmer överens med grundkarta eller verkligheten och detta upptäcks när planen redan vunnit laga kraft (KLM1, KLM2, KLM3 & KLM4). Fastighetsbestämning behöver göras innan plan- och användningsgränser dras (KLM2). KLM1 menar på att om det läggs mer tid på att undersöka detta i ett tidigare stadie är det betydligt enklare att åtgärda än om det skulle upptäckas senare, eller till och med när planen vunnit laga kraft. Vidare nämner KLM2 att problem med

olokaliserade rättigheter förekommer.

Ett annat problem är att planarkitekten inte behöver lyssna på det KLM säger, det är bara uppmaningar så det råder en viss otydlighet hur lagen ska tillämpas (KLM2 & KLM3).

4.2.5 Hur kan lantmäterimyndigheten i planprocessen skapa bättre förutsättningar för en effektiv

genomförandeprocess?

KLM1 tror att ett sätt att effektivisera plan- och genomförandeprocessen vore att digitalisera hela kommunens sätt att arbete, då detta varierar mellan enheter idag.

”När vissa sitter med pappersark och andra sitter med digitala program kan samarbetet bli svårt när information ska överföras där emellan.

Det skulle minimera risker för brister i kartor osv.” - personlig kommunikation KLM1, 29 april 2020

För några år sedan gjorde KLM2 om hemsidan där layouten gjordes om och ändrade innehållet. KLM2 berättar att …”idag hänvisas privatpersoner mycket till hemsidan och det har gjort att kunskapen hos fastighetsägare och

kommunikationen dem emellan påverkats positivt ”.

En ytterligare utvecklad förståelse mellan de olika parterna i

samhällsbyggnadsprocessen är önskvärt för att effektivisera plan- och

genomförandeprocessen (KLM 4). För att KLM ska kunna förhålla sig än bättre till detaljplanen med tillhörande ärenden skulle en inblick i plankontorets arbete med planen vara nödvändigt (KLM 2).

KLM3 är säker på att exploatörens kunskap har inverkan på effektiviteten vid framtagande av plan och vid genomförandeprocessen.

4.2.6 Påbörjande med förrättningar under planprocessen

KLM2 inleder genomförandet av planen innan dess att den vunnit laga kraft genom att genomföra fastighetsbestämning, särskild gränsutmärkning samt ändring och upphävande av samfälligheter. De ansökningar som gäller fastighetsbildning inom plan inkommer vanligtvis efter det att planen vunnit laga kraft, med undantag för större projekt där en eller flera

exploateringsfastigheter ska bildas (KLM2). KLM2 försöker under startmötena att påminna exploatör om att ansöka i tid för att påskynda processen så mycket som möjligt till följd av att handläggningen påbörjas så snart som möjligt när planen vunnit laga kraft. KLM3, KLM1 och KLM4 berättar att det funnits fall då ansökan kommit in tidigt i processen och där ärendet har prioriterats och handläggningen har inletts. Detta har gjort att det ibland legat färdiga utredningar som bara väntar på att planen ska vinna laga kraft och beslut kan tas. KLM3 påpekar att detta är ovanligt och då köerna i kommunerna blivit längre och fortsätter bli längre sker detta allt mer sällan, medan KLM1 än idag knappt har några kötider och på detta vis är detta mer möjligt.

Då ställs man istället inför andra frågeställningar, såsom om planen verkligen kommer att genomföras som tänkt samt vad lagen tillåter (KLM1 & KLM3).

”Då kö- och handläggningstiderna är korta så finns ofta möjlighet att jobba förberedande och inleda förrättningar utan säkert veta om vi kan slutföra dem”

- personlig kommunikation KLM1, 29 april 2020

En konsekvens som kan uppstå är att lantmäteriförrättning genomförs i enlighet med vad planen från början avsett men att planen sedan blir inställd eller ändras så pass mycket att de fastighetsbildningar som skett nu är i strid mot planen (KLM1, KLM2 & KLM3). Det sätter både lantmäterimyndigheten och exploatören/fastighetsägaren i en komplicerad situation (KLM 1).

KLM 4 berättar att de vanligtvis vilandeförklarar ärenden som inkommit innan planen vunnit laga kraft, förutom fastighetsbestämningar, om det inte finns väldigt särskilda skäl till att påbörja handläggningen tidigare eftersom de anser att det ifrågasätter deras myndighetsroll.