Jag har undersökt fotbollsakademier110 utifrån olika perspektiv i såväl min B-111 som C-
uppsats112 vilket innebär att jag har en bra kunskap inom området i framförallt Sverige. En förhållandevis ytlig enkätstudie i min B-uppsats visade att fotbollsakademier hade börjat dyka upp i Sverige. Djurgården (har idag redan från mellanstadiet), AIK och Landskrona BoIS visade sig ha fotboll i samspel med skola på högstadienivå i form av två extra träningar, medan Malmö FF:s akademi innebär 4-5 träningar extra i veckan som därför, vid den tidpunkten, kunde betraktas vara den mest omfattande akademin i Sverige. Hösten 2007 startade IFK Göteborg en omfattande akademi som sett till antalet deltagare blev den största i Sverige.113 Vid en genomgång av klubbarnas hemsidor i Allsvenskan och Superettan
framkommer information om att Hammarby, Helsingborgs IF och IFK Norrköping också startat fotboll integrerat på högstadienivå för fotbollspelare. Metoden för att skaffa
information om detta innebär att jag ödmjukt reserverar mig för att det kan finnas fler klubbar som har en fotbollsakademi. I detta kapitel kommer jag använda IFK Göteborgs och Malmö FF:s akademier som exempel på hur verksamheterna kan se ut eftersom jag har mest kunskap om dem.
4.1 Potentiell problematik i anknytning till tidiga satsningar
Paolo David lyfter fram problematik inom idrotten kopplat till den ökande
professionaliseringen och kommersialiseringen. Alltför intensiv träning som lett till skador, åsidosatt skolutbildning, en brist av glädje och avsaknad av ett fungerande socialt liv är exempel på element i en livsstil som barn och ungdomar tvingats in i. Detta som en följd av föräldrars och tränares jakt efter framgång. (…) Dessutom finns det exempel på att
spelaragenters jakt på talanger, oftast i Afrika och Sydamerika, kan gå ända ned i 6-års ålder. Paolo David betecknar detta som trafficking och neokolonialism.
Det har förekommit att spelare av agenter blivit lovade kontrakt i klubbar, men när de kommit dit har de inte klarat att spela till sig ett kontrakt och istället blivit illegala flyktingar.114 Dessa problem har också uppmärksamts i ett politiskt dokument beställt av EU, Independent
110 Begreppsdefinition under rubrik 1.2
111 Peter Sundström, Malmö FF Football Academy, 2006 112 Sundström, 2007
113 Sundström 2007 s 23
36
European Sport Review 2006, vilket de stora transnationella sportorganisationerna, däribland
FIFA/Uefa och IOC, har influerat.115
Peter Fritzon och Andreas Hasselgrens studie om svenska ungdomsproffs i England visar att den sociala situationen, närhet till lagkompisar, möjlighet till skolutbildning, etc., varierade för spelarna. Huruvida de lyckades skapa en meningsfull fritid var ofta avgörande för om sejouren avbröts eller fullföljdes av spelarna.116 Att skolan hamnar i skymundan i England och andra länder i Europa bekräftar Richard Ohlqvist och Roger Gustafsson, som gjort ett antal studiebesök, även om det blivit bättre och skolutbildning har fått en roll i England som tidigare i princip saknats helt117. Martin Bengtsson, ungdomsproffs i Inters akademi, kan beskrivas som ett extremfall vad gäller vantrivsel. I boken “I skuggan av San Siro” berättar han om sin tuffa social situation, om hur dåligt han mådde, hur han kände sig som en maskin, hur han bröts ned psykiskt och hur det slutade med ett självmordsförsök.118 Jay Coakley lyfter fram att skolstudierna på high School och college för duktiga idrottare i vissa fall blir lidande. Detta eftersom idrotten anses så viktig i USA och ger status för individer, skolor och
universitet.119
4.1.2 Malmö FF:s och IFK Göteborgs förhållande till den potentiella problematiken.
Skolgången för spelarna i Malmö FF:s och IFK Göteborgs akademier är fullständig och prioriteras uttalat framför fotbollen. Betygen för eleverna i årskurs 8 i Malmö FF:s akademi 2007 visar att skolgången går bra; alla minst godkända i alla ämnen och ett betygssnitt som står sig väl i jämförelse med Malmö och Sverige i övrigt (där det finns ett betydande antal som inte blir godkända i alla ämnen, i Malmö är/var den stor). Att IFK Göteborg anlitat det professionella utbildningsföretaget AB SWESA, som står för skolkunskapen, är samtidigt också ett erkännande av skolans stora betydelse (de har erfarenhet och borde vara bra). Den stora fokuseringen på skolgång innebär inte färre träningar än i fotbollsakademier i
exempelvis England. Spelarna i MFF:s akademi tränar minst lika mycket och det går ihop genom att ha förmiddags- och kvällsträningar, medan man i England tränar förmiddag och eftermiddag (vilket innebär att det inte blir lika mycket skola).
115 Henning Berg, Pyramid or Democracy in Sports? Alternative Ways in European Sports Policies, 2008 116 Peter Fritzon, Andreas Hasselgren, Ungdomsproffs i England - Himmel heller helvete, 2003
117 Sundström 2007, s 28-29
118 Martin Bengtsson, I skuggan av San Siro, 2007 119 Jay Coakley, Sports in society 2003 s 484-524
37
Föräldrarna är involverade och informerade. (…) I IFK Göteborgs akademi bor vissa av spelarna 3-4 mil utanför Göteborg vilket kan vara ett problem, men föräldrarna har menat att det löser sig, bland annat genom samåkning. Richard Ohlqvist och Staffan Tapper som startade MFF:s akademi är både lärare och tränare vilket innebär en nära relation till spelarna och att de lär känna dem på ett bra sätt. Det finns tankar på att ta emot utländska elever i båda akademierna, i första hand som någon sorts praoutbyte, vilket skulle innebära mer jobb för att få det sociala att fungera. Det är de akademiansvariga medvetna om120 och min åsikt är att den fullständiga skolgången i hög grad bidrar till att vardagen kan kännas meningsfull även för de ungdomarna.
4.2 Ökad mängd träning
Rolf Carlsons avhandling visar att landslagsgruppen i fotboll hade i snitt 2 träningstillfällen vid 10 års ålder, 2,3 vid 13 års ålder och 2,9 vid 16 års ålder.121 Varför skall man då satsa på mer intensiv träning idag? Svaret på frågan är att fotbollen har förändrats radikalt sedan landslagsspelarna i hans studie växte upp. Professionaliseringen i Sverige var då väldigt ung (Malmö FF blev första lag med helprofessionella spelare 1989). Professionaliserings- processen (1967 försvann amatörreglerna helt och hållet) inom svensk fotboll, som beskrivs av Tomas Peterson, innebar att talangutvecklingen blev betydligt viktigare än tidigare. Såväl träningsmängd som kvalité på träningen ökades successivt i klubbar för att de skulle hänga med i konkurrensen och fotbollen kunde i förlängningen betraktas som en profession.122
Forskning visar också att mängden noga övervägd träning i en för idrottsutövarna
stimulerande miljö att utvecklas i är avgörande för hur bra de blir. Blir det för mycket träning kan det leda till utmattning och bristande motivation bland de aktiva - det handlar om att hitta en bra balans. Vidare är, som Rolf Carlssons och andra studier visar, ett bra stöd från föräldrar och tränare mycket viktigt. Detta stöd får inte övergå till något som uppfattas som press av idrottsutövarna vilket förekommer i viss utsträckning i Sverige (var femte barn/ungdom har enligt Augustsson någon gång upplevt obekväm press från föräldrarna att prestera).123
120 Sundström 2007 s26-28, 30-31; Sundström 2006 s 14-15 121 Carlson 1993, s 99
122 Tomas Peterson, leken som blev allvar, 1989; Tomas Peterson, Den svengelska modellen, 1993
123 K. Anders Ericsson, Ralf Th. Krampe och Clemens Tesch-Romer, The role of deliberate practice in the acgustion of expert performance, 1993; Christian Augustsson, Barnidrott på gott och ont. 1997; Svensk
38
Problematiken med föräldrarna inom idrotten, som ökat i och med den tilltagande
kommersialiseringen och professionaliseringen av idrott, uppmärksammades i ett program, ”dokument inifrån”, i SVT. Ett antal forskares åsikter kombinerades med ett exempel av föräldrapress (Andrez Vasquez, tidigare IFK Göteborg) (…) och på så sätt tydliggjordes problematiken.124
Roger Gustafsson lyfter fram hur stor konkurrensen har blivit i talangutvecklingen av
fotbollsspelare över hela världen. Han menar att svenska fotbollsspelare behöver träna mer för att klara sig i konkurrensen, för att svenska klubblag skall kunna konkurrera i Europa och för att ha ett fortsatt bra landslag.125 Westerbeek och Smith menar att ur en ekonomisk aspekt är idrotten en av världens absolut största industrier126, varav fotbollen är den idrott som
kommersialiserats och globaliserats i störst utsträckning.
Med avseende på tidig specialisering visar flera studier att man bör vänta att specialinrikta sin träning tills man kommit upp i tonåren (även om det också finns viss, inte lika omfattande eller kopplat till fotboll, forskning som visar vikten av en stor mängd noga övervägd
specialinriktad träning i tidig ålder för att lyckas)127. IFK Göteborg som har sin akademi från årskurs 4, väljer att stimulera spelarna med andra idrotter två dagar i veckan128.
4.3 Fotbollsakademi innebär också tidig selektion
Fotbollsakademier innebär också en tidig selektion på ett eller annat sätt. Gemensamt för både Malmö FF:s och IFK Göteborgs akademi är att de inkluderade spelarna inte nödvändigtvis behöver tillhöra de respektive klubbarna. IFK Göteborg startade verksamheten med en 4:e klass, två 5:e klasser, tre 6:e klasser och två 7:e klasser (ca 200 elever och fullt utbyggt 300- 350). De som får plats är uttagna utefter parametrarna när ansökan kom in, närhet och
syskonförtur; alltså ingen selektion utefter fotbollsmässig färdighetsnivå. 10-12 i varje årskurs är spelare i IFK Göteborg, medan resterande kommer från totalt 25 olika klubbar. Malmö FF:s akademi består av en 7:e, en 8:e och en 9:e klass och innefattar totalt cirka 70 elever. De flesta av spelarna hör hemma i Malmö FF, men det finns även ett fåtal spelare från andra klubbar.
124 När sändes programmet? 125 Sundström 2007, s 29-30,
126 Hans Westerbeek och Aaron Smith, Sport Business in the Global Marketplace, 2003 127 Carlsson 1991; svensk idrottsforskning , nr 1 2007 s 6-15, 22-25 s 32-34
39
Spelarna har valts ut genom ett särskilt fotbollsspecifikt uttagningsprov.129
Malmö FF:s selektion kan kännas väldigt snäv och spetsad, men det måste sättas in i perspektivet att uttagningen sker inom ett begränsat område. En bra bild för att understryka detta är att det vid ett läger i Landskrona, dit Skånes Fotbollförbund tar ut de ca 100 mest lovande 14-åringarna, endast fanns 6 spelare från Malmö FF 2007 (se bilaga 3).
När det gäller födelse på året var det i den första 7:an (86,4%) och i den andra 7:an (69,5%) en klar överrepresentation det första halvåret i Malmö FF:s akademi (ett litet urval måste sägas för att dra några större slutsatser, men det pekar i samma riktning som tidigare forskning). Intressant är att IFK Göteborg, som inte selekterar utefter fotbollsmässig
färdighetsnivå, också har stor överrepresentation på spelare födda det första halvåret. 68% i 4:an, 68% i 5:an, 60,3% i 6:an och 53,1% i 7:an130. Utan att vilja dra för djupa slutsatser eftersom det är ett litet urval kan detta vara ett tecken på social och intellektuell mognads betydelse i sammanhanget. En rapport av Allan Svensson131 visar att sent födda generellt når sämre resultat i skolan vid låg- och mellanstadium och att det sedan jämnas ut för varje år för att princip vara lika vid grundskolans slut. Sämre resultat i skolan kan bidra till sämre
självförtroende och med det kanske tron på att klara konceptet skola/fotboll minskar hos en del elever och deras föräldrar som har stor del i sina barns vägval. Även det faktum att många spelare i MFF:s akademi är små till växten kan också vara något som pekar i denna riktning samt att fler slutar spela fotboll (på föreningsnivå innan 13 års ålder, se bilaga 1) som är födda sent på året. Men, som måste betonas, är det för tunt material att dra djupa slutsatser
utifrån.132