1
Malmö högskola
Lärarutbildningen IdrottsvetenskapExamensarbete
15 högskolepoängSvensk fotbolls talangutveckling
En kritisk studie om svensk fotbolls centraliserade talangutveckling
Talent development within Swedish football
A critical study about the Swedish football centralized talent development
Peter Sundström
840713-3951
Magisterexamen 60 hp Handledare: Tomas Peterson Idrott i förändring, våren 2009 Examinator: Bo Carlsson
2
Abstract
This is a critical theoretical inspired study of the centralized talent development within Swedish football. Prior research from mainly Tomas Peterson and Rolf Carlsson shows how difficult it is to anticipate which players that have best prerequisites to reach the elite level in football, and how individuals born in the first months of the year in early national youth elite selections are substantial overrepresented compared to individuals born late in the year because of further physical, intellectual and social development. These are factors that will be equally divided in adult age, and the dividing up in birth quarters of the players at the elite level also is quite equal which shows that the former imbalance were unjustified in terms of which players that have the best prerequisites for success.
In my C-essay, a comparative study of IFK Göteborgs and Malmö FF´s respectively football academy, my comprehensive conclusion were to abolish the youngest youth national teams and divide the resources to an increased quantity deliberated training for as many youth players as possible through a diffusion of football academies in Sweden. This underlies my question at issue in this study and for a critical interview with the former director of player education at the Swedish Football Association, Thomas Lyth. Interviews on the subject have also been done with three big football district associations in the south, which are compared with each other and the National Football Association.
It appears that it has been made important changes of the centralized talent development due to the research results. The individual education of players is emphasized to a greater extent than before, every year a larger age group of players to be stimulated is chosen, and the system of youth national teams (age 13-19) isn’t excluded for players that on an early stage in the system have been redacted (which was pretty much the case before).
In spite of this I think a discussion of more changes to be done can be interesting. Interviews with the football districts show that within Swedish football there also are some critics. Representatives from the districts Skåne, Småland and Göteborg have more or less critic to have the youngest youth national teams.
Most of the players’ training take place at the local level; therefore it is important to have strong football district associations that can give many players a deliberate education in a good environment just like football academies potentially can supply. I think that stimulation activities and ability groupings favourably can be done at district and club level. I think youth national teams are motivated from about the age of 18 years, when the dividing up of players in birth quarters is pretty equal and it’s easier to anticipate which players that have best prerequisites for success at the senior elite level. Earlier youth national teams send wrong signals to both the players who are chosen and mostly to all the players who are redacted. I think that a diffusion of resources and competence in Sweden according to talent development is important.
3
Förord
En uppsats blir endast bra om de aktörer som är betydande för uppsatsens resultat ställer upp och är positivt engagerade. Thomas Lyth, Svenska Fotbollförbundets chef över
”spelarutbildning pojk” fram till årsskiftet 2008, välkomnade min undersökning och hade en ödmjuk inställning till den kritiskt inriktade intervjun med honom. Claes Eriksson, som har tagit över efter Lyth, visade intresse genom att sitta med, lyssna och till viss mån delge sina åsikter. Tack också till Roland Larsson, en riksinstruktör som plockat fram den statistik jag har efterfrågat. Något säger mig att alla länders fotbollförbund inte hade varit lika
tillmötesgående.
Jag vill också betona min ödmjuka inställning; jag har inget facit på hur den ultimata övergripande strategin för talangutvecklingen skall se ut och erkänner ämnets stora
komplexitet. Det offensiva skrivsättet med konkreta åsikter kan säkert uppfattas kaxigt och som en ”jag vet bäst attityd”, men så är inte fallet. Min avsikt är inte att förkasta, snarare skapa debatt utifrån mina åsikter som är grundade i forskning.
Viktigt att betona är också att det inte är talangutvecklarnas kompetens jag bedömer, det kan jag omöjligt ha åsikter om i denna uppsats, utan övergripande strukturer och strategier i talangutvecklingen. Samtidigt vill jag slå fast min prestigelöshet i frågorna. Jag jobbar inte inom fotbollsrörelsen och har ingen vilja eller några ambitioner att göra det heller - däremot har jag ett kulturellt intresse för fotboll och är en betraktare av idrotten. Den här uppsatsen är den sista jag skriver om talangutveckling inom svensk fotboll - och tanken är att den skall knyta samman det hela och vara utpräglat diskussionsinriktad.
Vidare skall min handledare, professor Tomas Peterson, som är väl insatt i anknytning till området jag studerat, tackas för bra och effektiv handledning.
4
Abstract
Förord
Innehållsförteckning
Prolog...71. Inledning...9
1.2 Begreppsdefinition... 10 1.2.1 Fotbollsakademier...101.2.2 Relative age effect...11
1.2.3 Brytpunkten 12
1.3 Syfte och frågeställningar...12
1.4 Disposition...12
2. SvFF:s selektionssystem till ungdomslandslagen och dess problematik..13
2.1 Små marginaler avgör vem som går vidare...17
2.2 Föreningsfostran kontra tävlingsfostran...17
2.3 Relative Age Effect i europeisk ungdomselitfotboll...19
2.4 Vägen till seniorlandslaget - hur kan den se ut?...19
2.4.1 Studien om det svenska “tennisundret”...20
2.4.2 Studie om framgångsrika ungdomar i sju olika idrotter...21
2.2.2 Fokus på fotbollsungdomar...22
3. Relative age effect………..24
3.1 Alternativa förklaringar till RAE ...27
3.2 Fysisk utveckling………...29
3.3 Psykologiska faktorer……….………...………...………30
3.4 Erfarenhet………..31
3.5 Möjliga begränsningar av problemet………...………...32
3.6 Egna reflektioner……….…….34
4. Fotbollsakademier...35
4.1 Potentiell problematik i anknytning till tidiga satsningar ...35
4.1.2 Malmö FF:s och IFK Göteborgs förhållande till den potentiella problematiken…36 4.2 Ökad mängd träning……….37
4.3 Fotbollsakademi innebär också tidig selektion...38
5
6. Metod...42
7. Intervjuer...46
7.1 Svenska Fotbollförbundet genom Thomas Lyth………46
7.1.1 Förhållandet till forskning i anknytning till deras verksamhet...46
7.1.2 Generellt kring talangutveckling och problematik ur Lyths perspektiv...46
7.1.2 Förändringar har genomförts...47
7.1.4 Inget stängt system...48
7.1.5 Distrikten vägrar förändra...49
7.1.6 Svårigheten att förutspå utveckling och relative age effect...50
7.1.7 Talangbegreppet...51
7.1.8 Fotbollsakademier...51
7.1.9 Elitprojektet...52
7.2 Intervju med Ulf Carlsson, Göteborgs Fotbollförbund…..………...…………54
7.2.1 Generellt kring selektion………...………54
7.2.2 Om det nationella selektionssystemet……….….55
7.2.3 Miljö för talangutveckling……….56
7.2.4 Mängden träning och fotbollsakademier……….57
7.2.5 Distriktets egen verksamhet för talangutveckling………..57
7.3 Intervju med Calle Andersson, Smålands Fotbollförbund……….58
7.3.1 Generellt kring selektion………..……58
7.3.2 Om det nationella selektionsssystemet………58
7.3.3 Miljö för talangutveckling………59
7.3.4 Mängden träning och fotbollsakademier………60
7.3.5 Distriktets egen verksamhet för talangutveckling……….60
7.4 Intervju med Lars Eiswohld, Skånes Fotbollförbund……….…..62
7.4.1 Generellt kring selektion………...………62
7.4.2 Om det nationella selektionssystemet……..……….62
7.4.3 Miljö för talangutveckling……….64
7.4.4 Mängden träning och fotbollsakademier……….64
7.4.5 Distriktets egen verksamhet för talangutveckling………..…64
8. Analys...66
6
8.2 Makronivå försöker påverka exo- meso- och mikronivå...67
8.2 Spridning av kunskap och attityd till distriktsförbunden...69
8.3 Svårigheten att förutspå - satsa på en bredare ungdoms”elit”...69
8.4 Nivågruppera och stimulera - men på distrikts- och föreningsnivå...72
8.5 Relative age effect...74
8.6 Fotbollsakademier och elitprojektet...75
8.7 Övergripande slutsatser tankar...76
9. Referenser...78
9.1 Tryckt material...78 9.2 Internet...79 9.3 Intervjuer...80 9.4 TV-program... .80 9.5 Statistik...80Bilaga 1 – Födelsefördelning inom SvFF:s selektionssystem...81
Bilaga 2 – Relative age effect i Europeiska ungdomslandslag...82
7
Prolog
För tredje uppsatsen i rad inom ramen för det idrottsvetenskapliga programmet på Malmö Högskola har jag valt att skriva om fotboll och talangutveckling. Ni kanske anar ett visst fotbollsintresse hos mig. Det stämmer, det finns där. Men den största anledningen till att det blivit så här måste ändå förklaras med att det funnits intressant forskning på området, som tillsammans med min idrottsbakgrund och den nya företeelsen med fotboll på skolschemat redan på högstadienivå (eller ännu tidigare) har väckt intresse kring frågorna. Sedan har det blivit naturligt att bygga på med kunskap och nya undersökningsperspektiv för varje uppsats.
Min egen personliga erfarenhet av idrotten, av selektion, av att få speltid och uppmuntran från tränare och föräldrar, måste beskrivas som i huvudsak positiv. Jag spelade i en mindre
fotbollsförening och var också med på ett distriktsläger för talangfulla ungdomar. Inom ishockeyn spelade jag i en elitförening upp till junior, då ökad konkurrens föranledde klubbyte. Jag slutade både spela ishockey och fotboll vid 19-20 årsåldern till följd av en längre period av nedåtgående intresse och träningsvilja.
Min bakgrund som spelare innebär att jag kan kombinera praktisk och teoretisk kunskap. Det ser jag som en viktig kombination. Som ungdomsspelare ville jag vinna och såg inget fel i att de sämre spelarna var bänkade i större utsträckning. Jag tänkte att det var för lagets bästa, kanske även för mitt eget bästa. Det naturliga var att vilja vinna och om spelare skulle behöva bänkas för att uppnå detta var det helt okej. Jag minns att tränare ibland frågade oss spelare om vi skulle toppa laget för att vinna - och att vi alltid svarade ja. Forskningen har emellertid fått mig att tänka om på denna punkt. Det är fortfarande viktigt att vinna, men inte så viktigt att det i verksamhet för barn och ungdomar i nedre tonåren är motiverat att bänka vissa
spelare mycket mer än andra. Alla bör få spela ungefär lika mycket och som spelare skall man i de här åldrarna aldrig acceptera en långvarig bänkplats. Det är inte roligt och missgynnar ens utveckling.
Min praktiska bakgrund har gett mig en bra kunskap och inblick i hur idrotten arbetar med ungdomsspelare. Jag känner också att jag har förmåga att identifiera positiva egenskaper hos ungdomsspelare. Talangbegreppet är oerhört brett och gradskillnaden på hur det används är stor – såväl 16-åringen i exempelvis ett division 4-lag som 16-åringen som debuterade i Premier League kan hamna under samma begrepp. Därför valde jag att skriva positiva
8
egenskaper istället.
Min praktiska bakgrund i kombination med forskningen gör att jag känner mig väl utrustad för att genomföra denna uppsats. Mitt aktiva intresse för idrott är idag enbart på
motionärsnivå, men jag konsumerar idrott i viss utsträckning och är genuint involverad i kulturen runt Malmö FF som är den förening jag tillhör.
9
Inledning
Inspirerad av tidigare forskning och med utgångspunkt från den mest övergripande slutsatsen i min C-uppsats1 har jag valt att studera och diskutera svensk fotbolls centraliserade
talangutveckling. Med detta menas den talangutveckling som bedrivs från Svenska Fotbollförbundet med ungdomslandslag; hur och i vilken riktning de försöker påverka talangutvecklingen inom svensk fotboll i stort. Vidare studeras tre stora distriktsförbund, Skåne, Småland och Göteborg, som jämförs sinsemellan och även med Svenska
Fotbollförbundet. Det intressanta är vilka skillnader och likheter som går att skönja samt hur de motiverar sina vägval.
Rolf Carlsson med doktorsavhandlingen “Vägen till landslaget”2 och Tomas Petersons
artikel, “Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll“3 (en del av ett
forskningsprojekt kallat “De avgörande åren“), är den forskning som närmast berör området. De båda studierna handlar i stor utsträckning om hur de som är tidigt födda på året på grund av större fysisk mognad premieras i idrottens selektionssystem för ungdomar framför de sent födda på året (Carlssons studie är bredare och innefattar även hur framgångsrik socialisation till tävlingsidrott kan se ut). I eliten på seniornivå är det emellertid ganska jämnt fördelat (inom fotboll) mellan de olika födelsekvartalen vilket visar att den tidigare snedfördelningen varit omotiverad när det gäller vilka spelare som har bäst förutsättningar. Dessutom finns det mycket annan forskning som inte är direkt relaterad till svensk fotboll/idrott som pekar i samma riktning.
I min C-uppsats, som var en komparativ studie mellan IFK Göteborgs och Malmö FF:s respektive fotbollsakademier4 och ungdomsverksamheter, är den övergripande slutsatsen att avskaffa de yngsta ungdomslandslagen och satsa mer på en ökad mängd träning med bra kvalitet genom en spridning av fotbollsakademier i landet. Fotbollsakademier innebär att klubbar anordnar fotboll på skolschemat för ungdomar vilket möjliggör en ökad mängd träning för ungdomarna. Det är svårt att förutspå vilka som har bäst förutsättningar att nå den vuxna eliten - därför är det bättre att stimulera en bredare ungdomselit så länge som möjligt -
1 Peter Sundström, Fotbollsakademier - en växande företeelse inom svensk fotboll, 2007 2 Rolf Carlsson, Vägen till landslaget, 1991
3 Tomas Peterson, Selektions och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll, 2004 4 Information och definition av begreppet finns under rubrik 1.2
10
och de yngsta ungdomslandslagen sänder därmed fel signaler till både de som väljs ut och de som väljs bort. Dessutom finns det forskning som pekar på att det är intresset och mängden bra träning i en stimulerande miljö som är avgörande för hur bra individer blir inom olika områden, inte talangen i sig även om den är en fördel. Mängden bra träning är synnerligen viktigt inom svensk fotboll med tanke på den utbredda professionaliseringen och
globaliseringen som medfört en oerhört stor konkurrens mellan klubbar och länder.
Det är med ovanstående i bagaget som jag har utfört denna studie. Mitt ställningstagande är grunden för en kritisk diskussion med Tomas Lyth, nyligen pensionerad från sin tjänst som chef vid ”spelarutbildning pojk” på Svenska Fotbollförbundet. En viktig fråga för studien är att undersöka hur man centralt inom förbundet resonerar kring talangutveckling av
fotbollsungdomar. Detta ställs sedan mot distrikten och deras verksamhet och tankar kring talangutveckling.
Ett relativt nystartat (2007-2010) elitprojekt i SvFF:s regi intresserar mig också. Vad
innefattar det? Hur har de klubbar, IFK Göteborg, Brommapojkarna och Helsingborgs IF, som är en del av det valts ut? Hela upplägget och genomförandet av uppsatsen är inspirerat av ett kritiskteoretiskt forskningsperspektiv5 (mer utvecklat i metodkapitlet). Studien är politiskt präglad, min roll är tydlig och berättarstilen kan beskrivas som terapeutiskt och vägledande. Mitt offensiva skrivsätt är positivt för att åstadkomma debatt kring frågorna. Den statistik som presenteras kan man givetvis tolka utifrån olika perspektiv och synsätt. Detta gör i sin tur de semistrukturerade diskussionsintervjuerna väl lämpade för undersökningen.
1.2 Begreppsdefinitioner
Det är viktigt att definiera centrala begrepp i uppsatsen för att öka tydligheten och förståelsen för läsarna. ”Fotbollsakademier”, ”Relative Age Effect” och ”brytpunkt” beskrivs därför nedan.
1.2.1 Fotbollsakademier
Fotbollsakademier kan förklaras som ungdomsverksamheter med anspråk på att vara seriös, professionell och där syftet är att få fram riktigt bra fotbollsspelare. De är vanligt
11
förekommande i stora fotbollsländer som England, Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland och Holland. I de största klubbarnas akademier finns det talangfulla ungdomar från i princip hela världen.
Begreppet har förhållandevis hög status inom fotbollsvärlden, det ger en känsla av
professionalism. Det finns exempelvis i England från förbundshåll en del krav - ett visst antal bra träningsplaner, bra boende för spelarna som inte bor inom dagligt reseavstånd och
skolutbildning om minst tio timmar i veckan - som måste uppfyllas för att en klubb ska få sätta epitetet akademi på sin ungdomsverksamhet.6 Hur kraven, om de finns, ser ut i andra länder har jag ingen kunskap om.
I Sverige har akademibegreppet börjat användas på senare år. Här har det främst fått
betydelsen fotbollsträningar som en integrerad del i skolan för talangfulla ungdomar redan på högstadienivå. Det innebär fler träningar i veckan för spelarna. IFK Göteborg kallar
emellertid hela sin ungdomsverksamhet för akademi sedan 1998 då ett stort utbildningspaket,7 skapat av Roger Gustafsson och med syftet att användas som en manual kontinuerligt för fotbollsträningar, blev klart.8 I Degerfors finns en fotbollsakademi som, enligt deras egen beskrivning, är ett centrum för utbildning, forskning, utveckling och träning för en vitalisering av svensk fotboll.9 Det finns i nuläget inga krav från Svenska Fotbollförbundet (SvFF) för att klubbar ska få sätta epitetet akademi på sin ungdomsverksamhet.
Akademibegreppet innebär i denna uppsats ett upplägg i elitsatsande syfte där fotbollsspelare i kombination med övriga studier har fotboll på skolschemat redan på högstadienivå eller tidigare. Det är fotbollsklubbarna som anordnar samarbetet med skolorna. Det finns likheter med hur det ser ut i England, med den stora skillnaden att skolan ges en större betydelse i Sverige.
1.2.2 Relative age effect
Relative age innebär skillnaden i vilken tid på året ungdomar i samma åldersgrupp är födda. Relative age effect är den internationella benämningen på de konsekvenser som den ojämna
6 Roger Gottfridsson, HIF-tränares resa gav viktig vetskap, Skånebollen, nr.1 2007 s 40-41 7 Roger Gustafsson, Fotbollen hemligheter, 1997
8 Sundström, 2007 s25
12
födelseuppdelningen på året medför.10
1.2.3 Brytpunkten
Detta begrepp förklarar det datum som avgör vilken åldersgrupp en spelare skall tillhöra. I Sverige används den första januari både för idrott och skola.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att identifiera och jämföra hur svensk fotboll på nationell respektive distriktsnivå förhåller sig till Relative Age Effect i sina vägval för talangutveckling, vad som görs för att begränsa problematiken och effektivisera talangutvecklingen, samt utifrån det initiera en diskussion där mina tidigare (2) studier och annan forskning i anknytning till RAE har en central roll.
På vilket sätt är de yngsta ungdomslagen effektivt ur ett talangutvecklingsperspektiv?
1.4 Disposition
I kapitel 2 beskrivs svensk fotbolls selektionssystem till ungdomslandslagen och den
problematik det innefattar. Tomas Petersons och Rolf Carlssons forskning är i centrum, men även andra studier i anknytning till tidiga satsningar lyfts fram. Hur socialisationen till
framgång för idrottsutövare kan se ut behandlas också. I kapitel 3 görs en generell översyn av studier kring relative age effect som utgår från en artikel av Musch & Grondin.11 Alternativa
orsaker till RAE diskuteras liksom eventuella lösningar. I kapitel 4 behandlas
fotbollsakademier i Sverige, en kort redogörelse om företeelsen, vad det innefattar i vidare mening och var de mest utvecklade akademierna finns. Därefter relateras till forskning i anknytning till talangbegreppet, om tidig specialisering, potentiell problematik kring tidig specialisering och den specifika situation fotbollen ur ett talangperspektiv befinner sig i.
I kapitel 5 presenteras ett teoretiskt perspektiv på talangbegreppet som valts utifrån litteraturgenomgången i kapitel 2 och 3. Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell appliceras på talangutveckling. I kapitel 6 resonerar jag kring den valda forskningsmetoden
10 Jochen Musch, Simon Grodin, Unequal competition as an impediment to personal development: a review of the relative age effect in sport, 2001
13
och motiverar varför jag finner den mest lämplig för min studie. I kapitel 7 presenteras resultatet av intervjuerna. I kapitel 8 analyseras intervjuerna och studien i sig. Hela uppsatsen knyts samman och det reflekteras kring huruvida jag fått svar på mina frågor.
2. SvFF:s selektionssystem till ungdomslandslagen och dess problematik
Tomas Petersons studie, selektions och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll12, är den som närmast berör det område jag studerar och har fungerat som huvudsaklig inspiration till mina frågeställningar. Svenska Fotbollförbundets ungdomsutbildning är ett system där de som betraktas som mest talangfulla selekteras fram genom ett antal steg - zonläger,distriktsläger, elitläger, förberedande landslagssamlingar - för att i slutändan representera ungdomslandslag i olika åldrar. Det är den äldsta, största och mest systematiskt genomförda selektionsstruktur inom svensk idrott med ett urvalsunderlag i varje årskull på 20000-30000 pojkar och flickor. Selektionssystemet har fungerat som förebild för många andra
specialförbund.
Den uppenbara problematiken är det faktum att de som väljs ut och går vidare i systemet till stor del är födda tidigt på året, medan det i eliten på seniornivå finns en jämn fördelning mellan de olika födelsekvartalen. Det visar att den tidiga snedfördelningen mellan
födelsekvartalen varit omotiverad ur aspekten vem som har bäst förutsättningar att lyckas, vilket inte är oväntat eftersom födelsemånad logiskt nog inte bör ha inverkan på huruvida man är talang eller inte i fotboll. Istället är orsaken att de som är födda tidigt på året ofta är mer fysiskt utvecklade, vilket uttrycks i längd, bredd, tyngd och motorik. När ”allt annat” är lika avgör den fysiska mognaden. Intellektuell och social mognad inkluderas givetvis också men är svårare att mäta och bedöma. Detta är skillnader som har utjämnats vid 18-19 års ålder13 och dessutom ger fysisk mognad vid tidig ålder inte ett prognosvärde för hur den ser ut i vuxen ålder.14
Det föds cirka 100 000 barn i Sverige varje år, så även 1984 som är den årgång Peterson har följt sedan 1997. Hänsyn har också tagits till det antal barn som föddes i andra länder men som sedan dess har bosatt sig i Sverige. 1984 (absoluta tal, n= 93 792) föddes fler barn det
12 Peterson 2004 13 Peterson 2004
14
första halvåret än det andra, skillnaden mellan det andra och fjärde kvartalet är 6 000 barn (se figur 1, bilaga 1), och denna fördelning är ungefär likadan från år till år. En stor andel av dessa barn lär ha sökt sig till den organiserade fotbollen någon gång mellan åldrarna 5-12 år. Det är också troligt att deras fördelning på födelsekvartalen liknade den för hela
åldersgruppen, eftersom det inte kan antas att intresset för att börja spela på fotboll varierar med när på året man är född.
När dessa barn var 13 år kom 907 av dem med i forskningsprojektet ”De avgörande åren”. Urvalsantalet och de strategiska variabler det gjordes utefter gör det troligt att gruppen är tämligen representativ för när på året man är född. Redan här är födelseuppdelningen mellan kvartalen en annan än man kan förvänta sig av demografiska skäl; betydligt fler är födda det första halvåret (se figur 2 i bilaga 1). Dessa skillnader kan ha ägt rum redan när barnen började i föreningarna, men det är minst lika rimligt att de har uppkommit genom en
selektionsprocess där de som slutade oftast var födda det andra halvåret. Överrepresentationen av spelare födda det första halvåret blir sedan tydligare för varje selektionssteg - ju snävare selektion, desto större snedfördelning av spelare mellan födelsekvartalen. Det handlar om oerhört stora skillnader, på landslagsnivå är hälften (pojkar plus flickor) födda under årets tre första månader och nästan åtta av tio under det första halvåret (se figurer i bilaga 1).
Studien visar även att selektionssystemet i princip är stängt för de som inte var med på de första zonlägerna. Alla 53 pojkar och flickor i elitlägergruppen (varifrån man tar ut spelare till första landslagstruppen) var också uttagna till de första zonlägerna. Var man inte med där, så var man i praktiken utestängd från ungdomslandslagen. Av de 51 pojkar och 30 flickor (årgång -84) som spelat landskamp från u15-u19 är det endast fyra pojkar som inte var med på elitlägren 1999 (statistik för u18 och u19 har jag genom sökning på Internet kompletterat Tomas Petersons undersökning med).15
Vid en jämförelse mellan undersökningsgruppen vid startåret 1997 med de (46 %) som fanns kvar i föreningarnas verksamhet finner man samma mönster. Av dem som fanns kvar var en större andel födda första halvåret (se figur bilaga1).16
15 Sökt på spelarnas namn via eniro.se 16 Sid 81
15
På den höga seniornivån i Sverige - A-landslaget, Allsvenskan och Superettan - bryts
mönstret. I Allsvenskan var 52 % födda första halvåret 1997 och 58 % år 2002. Med tanke på den demografiska snedfördelningen från första början (se figur 1 i bilaga 1)17 kan inga stora
skillnader i födelseuppdelningen mellan gruppen allsvenska spelare och normalpopulation skönjas. Liknande förhållanden gäller för Söderettan och Norrettan 1997 samt Superettan 2002 och, för att få jämförelse över tid (slumpvist vald), Allsvenskan 1938-39. Tabell 1 är en tvärsnittsstudie sammanställd av Johan Kristoffersson18som visar de svenska herrlandslagens födelseuppdelning 2001 (för P 18-landslaget dock 2002). I pojklandslagen är spelarna födda samma år, juniorlagen innehåller två årgångar och U21-landslaget fyra (födda 1979-82).
Tabell 1: De svenska herrlandslagens spelare uppdelade på födelsekvartal samt födda första halvåret 2001 (%) Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Första halvåret P 86 48 44 4 4 91 P 85 48 37 11 4 85 P 84 48 35 13 4 83 P 83 47 24 20 8 72 U 21 23 26 16 35 48 Herr 29 24 21 26 53
Övergången till U21 medför en drastisk förändring och mer jämn fördelning av spelarnas födelse på året. Detta beror troligtvis på att spelarna växt färdigt och först nu kan konkurrera på lika villkor. Att tidigt födda på året har premierats i selektionssystemet visar sig vara omotiverat. Intressant att få veta är huruvida de spelare födda sista halvåret varit med i utbildningssystemet hela tiden eller inte, men det framkommer inte av studien.
Peterson menar att man i selektionsstrukturen letar efter talang men finner fysisk mognad. Dessutom visar den longitudinella studien av årgång 1984 att det klara sambandet mellan födelse på året och deltagande på elitläger inte uppstår den dagen man befinner sig där, utan snarare avslutas då en selektionsprocess som börjat på föreningsnivå innan tonåren och på
17 Sid 81
16
förbundsnivå vid 13 års ålder. En tidpunkt i livet då skillnaderna i fysisk mognad är som störst - en trettonåring kan se ut såväl som en sjuttonåring som en nioåring och ändå rymmas inom det normala. Ovissheten kring hur individen kommer att se ut i vuxen ålder är som störst just då, medan man vet att alla har växt färdigt och är ungefär (skillnader förekommer naturligtvis, men inte i lika stor utsträckning) lika långa, breda, tunga och motoriskt utvecklade i arton-nittonårsåldern.19
Tomas Peterson hävdar att selektionen utefter fysisk mognad, i kombination med att den avgörande in- och utsorteringen sker vid en tidpunkt då prognosvärdet är som sämst, innebär att fotbollen frivilligt avhänger sig stora delar av den talang som finns i varje årskull. De som har talang och är födda sent på året blir systematiskt missgynnade, förbigångna och mindre uppmuntrade inom verksamheten. Peterson menar att en stor andel av dem kommer att sluta spela fotboll som en följd av detta.20
En annan kategori är de som inte väljer att ge upp, som istället biter ihop, tränar stenhårt för att visa tränare/instruktörer att de gjort fel val, som utvecklar ett starkt tävlingspsyke och är kapabla att sätta upp långsiktiga målsättningar som de fokuserat strävar emot. Denna kategori har, enligt Peterson, en jämförelsevis god prognos och det är bland dessa som vi tio år senare kommer att finna många av elitseriernas spelare. De har nått eliten på seniornivå trots, inte tack vare, svenska fotbollförbundets utbildningsverksamhet. Men för varje individ som inte ger upp finns det för många som gör det, på grund av det existerande selektionssystemet.21
Tomas Peterson menar att en talang lika väl kan bli född i december som januari och att man därför borde ”eftersträva att det spelarmaterial som föreningar och förbund väljer att
selektera ur till seniorverksamheten (vid 19 års ålder), inom varje ålderskull, är fördelat efter födelsemånad på ungefär samma sätt som i födelseögonblicket – det vill säga som i Figur 1”22 (se bilaga 1). Den här problematiken är inte unik för svensk fotboll. Ishockeyn brottas
med samma problem och även idrottsbetyget i skolan har kopplingar till när man är född på året (och om man är flicka eller pojke).23
19 Peterson 2004 20 Peterson 2004 21 Peterson 2004 22 Peterson 2004 23 Peterson 2004
17
2.1 Små marginaler avgör vem som går vidare
Vid ett besök av Landskronalägret, dit de 100 bästa 14-åringarna i Skåne medverkar, kunde en oerhört jämn nivå av spelarna skönjas. Endast några enstaka spelare sticker ut från mängden och har, enligt mig, uppenbarligen kommit längre i sin utveckling än övriga. Känslan är att det är väldigt svårt att ta ut rätt spelare, att det är oerhört små marginaler, nästan likt ett lotteri, som avgör vilka spelare som går vidare. Richard Ohlqvist, ansvarig för Malmö FF:s akademi och med erfarenhet av att välja ut spelare på zonläger, bekräftar bilden och berättar att instruktörer ofta är oense om vem som ska gå vidare. De som är små till växten får svårt att gå vidare menar lägerchefen på Landskronalägret, Bengt Sjödin, eftersom de tar ut spelare som de tror kan göra bra resultat i distriktsmästerskapen vilket innebär att de större premieras. Potentialen hos spelarna blir inte det absolut avgörande, vilket i för sig är oerhört svårt att avgöra på snäv distriktsnivå, utan den kortsiktiga fixeringen vid resultat.24
2.2 Föreningsfostran kontra tävlingsfostran
Tomas Peterson menar att ledaren/tränaren ställs inför ett dilemma när denne skall kombinera idrottens två grundläggande uppdrag: föreningsfostran och tävlingsfostran. Föreningsfostran handlar om den svenska föreningsdemokratins grundläggande ideal som det ideella arbetet och lika möjligheter för alla. Detta innebär bland annat att idrotten skall göras tillgänglig för alla oberoende av ålder, kön, social och etniskt tillhörighet, fysiska och psykiska
förutsättningar eller hemvist. Alla skall tas om hand och få utvecklas utefter sina egna
förutsättningar och dessutom vara fostrade och delaktiga enligt demokratiska principer. Det är i hög grad föreningsfostran, och idrottens förmåga att införliva dess ideal, som motiverar
regering och riksdag att ge ett starkt samhälleligt stöd till barn- och ungdomsverksamheten.25
Tävlingsfostran, som är idrottsverksamhetens inneboende logik, innebär att lära ut hur barn och ungdomar skall handskas med tävlandet. Att vinna och förlora, att förhålla sig till medtävlande och medspelare, konkurrenter och motståndare, funktionärer och publik på ett bra sätt. Vidare innefattar tävlingsfostran aspekter som att få vara med i laget/tävlingsgruppen eller inte, sitta på bänken eller spela. Träning ger färdighet och är utgångspunkt för allt som händer under tävling eller match.26 Tomas Peterson menar att förhållandet mellan de båda
24 Peter Sundström, Skånebollen, nr 3 2007 s 17; Sundström 2007 s 33 25 Tomas Peterson, Förenings- och tävlingsfostran, 2007
18
uppdragen är ett dilemma eftersom tävling leder till rangordning medan föreningsfostran eftersträvar jämbördighet och ska motverka rangordning. Rangordning innebär inte per automatik selektion och utslagning, men leder dit förr eller senare. Föreningsfostran är en sorts medborgarfostran medan tävlingsfostran ska skapa de bästa idrottsutövarna.27
Enligt Peterson har idrottens inre logik en tendens att betona tävlingsfostran i för stor
utsträckning. Han menar att det är för mycket fokus på rangordning och selektion vilket leder till avhopp från idrotten. Han drar en parallell till skolan som han anser har god kunskap och bra förhållningssätt till barn- och ungdomars olika utvecklingstakt såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Om någon exempelvis visar ovanligt god fallenhet för exempelvis matematik flyttas denne inte upp en klass enbart därför, däremot får han/hon säkert läsa nästa klass
matteböcker. Samma förhållningssätt borde användas inom idrotten enlig Peterson; det är när de aktiva är 19-20 år som de ska vara som bäst och fullärda.28
Jämförelsen finner jag till viss del haltande, i alla fall avseende lagsport. Inom fotboll, till skillnad från matematik, är samspelet medspelare emellan viktigt. För att utvecklas på bästa sätt är det viktigt att spelare i sin omgivning är ungefär på samma nivå; att tempo, intensitet och skicklighet i att utföra olika moment inte skiljer sig mellan spelarna i för stor
utsträckning. Det är detta som enligt min mening motiverar nivågrupperingar på träningar och uppflyttningar av mycket duktiga spelare (som kan göras på föreningsnivå) inom fotboll, medan det i matematik vore ointressant. Sedan är man oftast inte bäst vid 19-20 års ålder inom idrott, utan utvecklingskurvan på de aktiva spelarna fortsätter, i olika hög grad, rimligtvis uppåt.
Hur föreningar förhåller sig till föreningsfostran/tävlingsfostran varierar i stor utsträckning. Elitföreningar har väldigt stark betoning på tävlingsfostran medan det finns andra föreningar som enbart eftersträvar social samvaro under idrottsliga former vilket ligger under
föreningsfostran. Vad som är bäst går inte att ge ett generellt svar på, utan måste besvaras från idrottsgren till idrottsgren och i förhållande till föreningarnas olika förutsättningar i avseende på geografisk lokalisering, upptagningsområde, historiska traditioner och placering i
seriesystemet, menar Peterson (samma resonemang jag har i min C-uppsats om MFF:s och
27 Peterson 2007 28 Peterson 2007
19
IFK Göteborgs respektive fotbollsakademier/ungdomsverksamheter och hur deras utbildningsstrategi skiljer sig åt29). Och att det viktigaste för en bra verksamhet är att verksamhetsidén och policyn tillämpas med stor konsekvens.30
Enligt Peterson bör man använda sig av fyra väldigt enkla principer som skapar en verksamhet som både uppfyller samhällets mål (demokratisk fostran, en bra social miljö, idrott å alla etc.) och idrottens mål (så många och så bra seniorutövare som möjligt): 1) så många som möjligt ska vara med så länge som möjligt. Ju större urval det är att välja från till seniornivå, desto bättre kan valen bli; 2) varje individ ska utvecklas utifrån sina egna, unika förutsättningar; 3) varje individ ska i sin utveckling endast jämföras med sig själv, och 4) alla skall få en bra grenspecifik utbildning.31
2.3 Relative Age Effect i europeisk ungdomselitfotboll
En studie av tio länders ungdomslandslag, U15, U16, U17, U18, och två stora ungdomsturneringar, UEFA U- och Meridian Cup, uppvisar samma mönster i födelsefördelning som finns i Svenska Fotbollförbundets selektionssystem. I
ungdomslandslagen, författarna har valt att presentera alla ungdomslandslag i respektive land som en enhet32, varierar andelen spelare födda det första kvartalet från 36 % (Spanien) till 50,49% (Tyskland). Andelen spelare födda det sista kvartalet varierar från 2,78 % (Sverige) till 17,02% (England). Vid en sammanslagning av ländernas ungdomslandslag är andelen födda det första kvartalet 43,38% och det fjärde kvartalet 9,31 % (se bilaga 2). Vid en
liknande studie av Uefa-turneringar, U16, U18, U21, minskar, som väntat med hänsyn till det som tidigare presenterats, snedfördelningen på födelsekvartalen i takt med åldern. I Uefa U16 är andelen födda det första kvartalet 48,96%, i U18 29,86% och i U21 27,67%. (se bilaga 2).33
2.4 Vägen till seniorlandslaget - hur kan den se ut?
Rolf Carlssons retrospektiva avhandling av ungdomar i sju idrotter, med fokus på hur socialisationsprocessen för barn/ungdomar till landslagsframgångar som seniorer ser ut, är inspirerad av en studie om Sveriges exceptionellt stora framgångar i tennis under 80-talet som
29 Sundström 2007, s 36-40 30 Peterson 2007
31 Peterson 2007
32 I Spanien, Frankrike och Sverige finns bara uppgifter för U16 och U18
33 Helsen F, Werner, Wincel, Jan van, Williams, Mark A., The relative age effect in youth soccer across
20
hade liknande metodologiskt upplägg som hans avhandling34.
2.4.1 Studien om det svenska “tennisundret”
I studien om tennis valdes en elitgrupp ut jämte en kontrollgrupp bestående av vardera 10 individer jämnt fördelat mellan könen. Urvalet till elitgruppen gjordes utefter den officiella världsrankingen, Association of Tennis Professionals Singles Ranking (ATP-ranking), som fortlöpande uppdateras och förändras beroende på matchresultat i poänggivande tävlingar. Kontrollgruppen valdes ut genom en parvis matchning med elitgruppen i variablerna kön, ålder och placering i Svenska Tennisförbundets junior-ranking. Deltagarna i elit- och kontrollgruppen skulle alltså ha samma ålder och i 12-14 års ålder nationellt varit rankade i det absoluta elitskiktet. Vidare skall ingen i kontrollgruppen ha lyckats som senior i den betydelsen att de återfanns på ATP-rankingen. Bland de individer som uppfyllde kriterierna att ingå i kontrollgruppen valdes de spelare ut som låg närmast respektive elitspelare i ranking.35
Intressant är att undersökningen visar att elitspelarna nästan uteslutande kom från
landsbygdsmiljö (mindre tätort), medan kontrollgruppens spelare med ett undantag kom från tätortsmiljö. I intervjuer framhåller både elitspelare och spelare i kontrollgruppen att
närmiljön varit av stor betydelse för resultatutvecklingen. Elitspelarna upplevde sin närmiljö som stimulerande. De hade ofta en nära och långvarig relation till sin tränare som ofta saknade formell tränarutbildning. Klubbmiljön gav utrymme för personlig frihet och möjlighet att påverka utformningen av tennisverksamheten. Vidare var det ingen tidig specialisering på enbart tennis, utan istället började de träna tennis i 7-årsåldern, utövade fler idrotter till 14-års ålder, hade god tillgång till tennisbanor för spontant spel och utvecklades i egen takt utan yttre press.
Spelarna i kontrollgruppen, i sin tätortsmiljö, befann sig i en annan situation. De hade inga personliga relationer till tränare, vilket har sin förklaring i det stora antalet spelare per tränare och fler tränarbyten (tränarutbildningen var dock hög), en klubbmiljö som till stor del var styrd av tränarna, inte lika bra tillgång till tennisbanor för spontant spel, tuffare konkurrens och yttre krav från föräldrar och tränare samt att de specialiserade sig ungefär tre år tidigare
34 Carlsson 1993
21
än elitspelarna.36 Studien visar att tidig framgång inte är ett säkert prognosvärde på hur bra
man blir i vuxen ålder. Men samtidigt framgår det att det går att förutspå till liten del, vilket är viktigt att betona enligt min mening, eftersom elitspelarna i studien hade tillhört elitskiktet i 12-14 års ålder (känns lite orealistiskt att argumentera för att det är en slump rakt igenom). Rapporten visar också hur stor inverkan interaktionen mellan miljö och individ har för en individs utveckling.
2.4.2 Studie om framgångsrika ungdomar i sju olika idrotter
Carlsons avhandlingsresultat och slutsatser pekar, lite hårddraget eftersom det är många olika typer av idrotter som studeras, med betydligt bredare och djupare perspektiv, i samma riktning som tennisstudien. Idrotterna som studerades var brottning, simning, längdåkning, orientering, ishockey, handboll och fotboll. Metodologiskt användes en landslagsgrupp och en
jämförelsegrupp. Landslagsgruppen utgjordes av idrottsgrenarnas landslag och
jämförelsegruppen bestod av individer som i 12-16 års ålder tillhörde de bästa i landet men sedan inte nått framgångar i den betydelsen att de har kvalificerat sig för respektive
seniorlandslag. Resultaten är grundade på enkätstudier och ett urval av intervjuer.
De som nådde landslagsnivå i simning skiljde sig i ett par viktiga avseenden gentemot de andra idrotterna: de hade tränat mer och specialiserat sig på sin idrott i tidigare ålder.37 Min
hypotes till varför detta fungerar är att simningen är väldigt allsidig till sin natur, att hela kroppen tränas. I övrigt hade de som nådde landslaget generellt sett under sina första föreningsår ansett sig mindre talangfulla i sin huvudidrott än vad deltagarna i
jämförelsegruppen gjorde, ägnat sig åt spontanidrott i tidigare ålder, specialiserat sig senare eller vid samma tidpunkt som de i jämförelsegruppen, haft en bättre kontakt med sin tränare, haft kompisar i större utsträckning inom idrotten och utvecklat en personlighet med stark vilja att bli bäst och alltid göra sitt bästa.38
Den inlärningsmiljö som de lovande ungdomarna verkade inom har haft stor betydelse för hur bra det gått för dem. Fischbeins modell för olika undervisningssituationer, där hon diskuterar betydelsen av individens samspel med miljön, har Carlson haft som utgångspunkt för sin
36 Carlsson 1987
37 Carlsson 1991 s 57-58, s 157-159 38 Carlsson 1991 s 58, s 157-159
22
beskrivning av inlärningsmiljön. Modellen består av dels miljöns beskaffenhet med avseende på tillåtande kontra restriktiv behandling av individen, dels grad av upplevd stimulans. Här fanns betydande skillnader mellan landslagsgruppen och jämförelsegruppen. Hälften av deltagarna i jämförelsegruppen förklarade utebliven framgång som senior med
omständigheter som i olika hög grad var kopplade till tränaren. Ca 80% av landslags- medlemmarna och ca 60% av jämförelsegruppen betonade sina positiva erfarenheter av tränarnas agerande39.
En studie om 18-19 åriga manliga fotbollsspelares avhopp från tipselit, en typ av elitsatsning, pekar också på tränarnas viktiga roll. Många av dem som slutade hade uppskattat om de kunde ha haft en personlig relation till tränaren.40
Landslagsmedlemmarna i Carlssons studie hade i tidig ålder på det stora hela upplevt undervisningsklimatet mer stimulerande och tillåtande än individerna i jämförelsegruppen, men dessa skillnader jämnades ut efter de första åren. Deltagarna hade senare till stor del upplevt sin inlärningsmiljö som stimulerande. När det gällde tillåtande kontra restriktiv behandling av individen förelåg vissa differenser idrotterna emellan och det visade sig att det gick att nå bra resultat genom båda ledarskapsinriktningarna. Simtränare, i viss utsträckning även ishockeytränare och brottartränare, hade varit mer styrande och restriktiva till de aktiva i undervisningssammanhang. Dessa auktoriteter fick respekt och uppskattning av deltagarna för sin kunnighet och på så sätt uppnåddes i många fall goda resultat. Tränare bland orienterare och längdåkare valde att stimulera en friare inlärningsmiljö eftersom miljön tillhandahöll omväxlande möjligheter. De aktiva själva skulle ha möjlighet att vidareutveckla olika former av träningsaktiviteter. Idrotternas utformning och karaktär innebär således olika villkor för inlärningsklimatet.41
2.2.2 Fokus på fotbollsungdomar
I det följande ska jag fokusera på Carlsons undersökning av fotbollen eftersom det berör syftet med denna studie närmast. På elitlägret, dit de olika distrikten skickar sina ca 15 bästa 15-åringar (totalt ca 384), betygssätts spelarna efter en skala från 1 (sämst) till 5 (bäst) av Sv.
39 Carlson 1991 s 155
40 Malin Carlsson, Björn Ekmark, Orsaker till att 18-19-åriga manliga fotbollstalanger avslutar sin tipselitsatsning, samt deras syn på sin tid i tipselit, 2007
23
Fotbollförbundets instruktörer vad gäller spelskicklighet som exempelvis teknisk förmåga och speluppfattning. De manliga spelarna i jämförelsegruppen matchades parvis i ålder med landslagsmedlemmarna, och de som fått högst betyg valdes ut att ingå i jämförelsegruppen. Då det inte fanns något elitläger för flickor vid tiden för undersökningen, har istället
deltagarna i den kvinnliga landslagsgruppen själva utsett en spelare som de ansåg ha tillhört de bästa spelarna i landet vid samma ålder som de själva (15 år). Sammanlagt utgjordes studien av 92 spelare. 32 av dem tillhörde kategorin fotboll U (U21-landslaget,
ungdomsspelare upp till 21 år), 16 vardera i landslags- respektive jämförelsegrupp. Kategorin fotboll A (seniorspelare) utgjordes av 60 spelare, hälften vardera i landslags- respektive jämförelsegrupp.42
Mer än hälften av spelarna i fotbollskategori A, landslags- och jämförelsegrupp tillsammans, var födda det första kvartalet och endast 1/7 under det sista kvartalet. Bland ishockeyspelarna var förhållandet 41 % respektive 7 %. Bland män i landslagsgruppen var nära hälften eller fler födda under de tre första månaderna inom brottning, längdåkning, handboll och fotboll A, medan ingen eller ett fåtal i dessa idrotter var födda under årets tre sista månader.43 I fotboll U var förhållandet till viss del omvänt visar Carlsons bilaga44, ca 18% respektive 21% i
landslags- och jämförelsegrupp var födda det första kvartalet, medan andelen för sista kvartalet var ca 31% respektive 42% för landslags- och jämförelsegrupp. Carlson har inte kommenterat det, men förhållandet är intressant eftersom det visar samma som tabell 1 (s 10) i Petersons studie.45 Att det är först på U21 nivå som det jämnar ut sig, att det då till och med
blev en överrepresentation på sista födelsekvartalet, vilket kan bero på att många av dem har kämpat hårt i motvind eftersom de varit senare utvecklade. Det som går emot logiken är emellertid redovisningen om att i fotbollens landslagsgrupp A (män) var över 50%46 födda det
första kvartalet. Vid en genomgång av de spelare (92 till antalet) som i något sammanhang representerat det svenska herr A-landslaget i fotboll 2003-2007 visar det sig att andelen födda varje kvartal med början på det första är 26 %, 34%, 23%, 17%.47 Med tanke på den lilla snedfördelning mellan födelsekvartalen som finns redan från början i varje ålderskull48 är det
42 Carlsson 1993 s 68 43 Carlsson 1993 s 70 44 Carlsson 1993 s 181 45 Peterson 2004 46 Carlson 1993 s 181
47 Spelarinfo gick att få på Svenska Fotbollförbundets hemsida, www.svenskfotboll.se 48 Se s 4 och bilaga 1
24
ingen jättestor överrepresentation på spelare det första halvåret. Det visar att Carlsons statistik om andelen födda första kvartalet inom fotbollslandslaget A (män) överstiger 50 % är en slump (litet urval), beror på att landslagsgruppen valts på ett sätt som inte presenterats (hur gjordes urvalet till landslagsgruppen, måste finnas fler än 16?) eller att födelsefördelningen i svenska A-landslaget i herrfotboll har förändrats över tid.
Att tidig framgång i ungdomsår inte är en säker prognos för framgång som senior visar en tillbakablick på de manliga fotbollsspelarna. På elitpojklägret i Svenska Fotbollförbundets regi ansågs endast 6 av de blivande 16 landslagsspelarna platsa. Medelbetyget för dessa 6 spelare var 3,33 vilket kan ställas mot medelbetyget för jämförelsegruppen, 4,22. Spelarna i landslagsgruppen hade till stor del fört en relativt anonym tillvaro under de tidiga
föreningsåren och i flera fall inte fått stor uppmärksamhet menar Carlson.49 Här måste inflikas, anser jag, att de mycket väl kan ha varit framstående i sina respektive föreningar; de 6 som var med på elitpojklägret och sålunda bland de 15 bästa i sina distrikt har definitivt varit det; och för de andra är det inte orimligt att någon/några/alla av dem har varit med på åtminstone något zonläger och därmed varit relativt framstående i sina respektive föreningar. Carlsons slutsatser skall emellertid förstås i relation till jämförelsegruppen, och
landslagsspelarna ansågs ha betydligt sämre förutsättningar att lyckas än de i jämförelsegruppen.
3. Relative age effect
Som tidigare har beskrivits är relative age benämningen på de åldersskillnader som finns inom en och samma åldersgrupp. Relative age effect är i sin tur benämningen på de konsekvenser detta världsspridda fenomen, som existerar i de flesta idrotter, medför.
Jochen Musch och Simon Grondin gjorde år 2000 en översikt av den forskning som finns inom området.50 Bland annat konstaterar de att flera studier visar att individer födda sent på året har större problem i skolan i jämförelse med dem som är födda tidigt på året i samma åldersgrupp.51 Liknande åldersgrupperingar som i skolan finns inom idrotten. Spelare är uppdelade utefter kronologisk ålder med syftet att tillhandahålla lämplig instruktion för
49 Carlson 1993, s 95
50 Jochen Much; Simon Grondin, Unequal competition as an impediment to Personal development, 2000 51 Bell & Daniels 1990; DeMeis & Stearns 1992; Dickinson & Larsen 1963; Gilly 1965; Grondin, Proulx &
25
utveckling, rättvis konkurrens och lika möjligheter.52 För cirka 25 år sedan diskuterade
Grondin, Deshaies, Nault samt Barnsely och Thomson en möjlig koppling mellan relative age och deltagande i sport som avspeglar kopplingen mellan relative age och prestationer i skolan. Deras argument handlade om att de äldre barnen födda tidigt under tävlingsåret har ett övertag konkurrensmässigt gentemot sina yngre kamrater. Som ett stöd till detta argument
demontrerades en stor snedfördelning av födelsemånad bland ishockeyspelare i
tävlingsbaserade ungdomsligor och i nordamerikanska NHL (national hockey league): de som var födda första månaderna på året var överepresenterade, medan det var en brist på spelare födda de sista månaderna på året. Grondin et al. menade att denna snedfördelning var ett resultat av brytpunkten, 1.e januari, som bestämmer åldersgrupperingen i ungdomshockeyn.53
Trots att det finns uppenbara paralleller mellan RAE i skola och sport finns det en stor skillnad. Denna skillnad kan vara resultatet av obligatorisk skolgång i jämförelse med det frivilliga deltagandet i sport. Trots att åldersrelaterade skillnader i kognitiv förmåga och prestation i skolan existerar54, jämnas detta ut de följande åren.55 Detta kan bero på hårdare arbete av yngre elever för att kunna tävla med deras äldre kamrater och den specialhjälp som ofta ges till sämre barn i skolor.56 Russel och Startup visade även att de svårigheter yngre elever upplever med att klara sina studier i slutändan kan leda till bättre resultat vid skolans slut där grunden för succé är hög motivation och ständiga ansträngningar istället för ett relative age övertag.57 En studie av Allan Svensson visar att övertaget i relative age vad gäller skolresultat i princip redan försvinner i slutet av högstadiet (15 år).58
I sport är emellertid RAE ett mindre välkänt fenomen och inga strategier har implementerats för att bekämpa de negativa konsekvenserna av en låg relative age. Ogynnsamheten gentemot de äldre barnen innebär att de yngre sannolikt försvinner istället för att fortsätta med det frivilliga deltagandet.59
52 Musch & Grondin 2001, s 148
53 Grondin, Deshaies & Nault 1984; Barnsley, Thomson & Barnsley 1985 i Musch & Grondin 2001, s 148 54 May & Welch 1986; Sweetland & De Simone 1987 i Musch & Grondin 2001, s 148,
55 Hauck & Finch 1993; Kinard & Reinherz 1986; Langer, Kalk & Searls 1984 I Musch & Grondin 2001, s 148 56 Musch & Grondin 2001, s 148
57 Russel & Startup 1986 i Musch och Grondin 2001, s 148 58 Allan Svensson, Har åldern någon betydelse?, 1993
26
RAE har undersökts i många olika sporter.60 Det har främst gjorts genom att se på skillnaden
mellan det förväntade och observerade antalet av spelare födda per månad eller kvartal. Det förväntade värdet är baserat på det som har observerats från populationen i stort varifrån spelarna har plockats ifrån. En stor majoritet av RAE undersökningar har koncentrerat sig på manliga idrottsutövare.
Två idrotter, foboll och ishockey, har fått störst uppmärksamhet. I fotboll är fenomenet världsspritt. Verhulst rapporterade om signifikant RAE i de två högsta fotbollsdivisionerna i Belgien (55/45), Holland (60/40) och Frankrike (58/42).61 Dudink visade att effekten också är närvarande i de fyra högsta divisionerna i England (62/38).62 Musch och Hay rapporterade om RAE i Brasilien (57-43), Australien (58/42 1.e januari 1988/89, 60/40 1995/96 1.e augusti), Japan (66/34) och Tyskland (56/44).63 Många studier påvisar även RAE inom
ungdomsfotboll. 64 Vad som framkommer i hans statistik, men som lämnas utan
kommentar/reflektion är att RAE är betydligt större i ungdomseliten än i vuxeneliten. I såväl U17 som U20 VM 1990 var förhållandet 79/21vilket kan jämföras med förhållandet för senior VM samma år, 55/45. Övriga undersökningar på ungdomseliter inom fotboll uppvisar samma mönster; RAE är betydligt tydligare än i senioreliten.
Det har även gjorts undersökningar kring tidsförloppet av RAE. Musch observerade 1998 att RAE i Teennesse fotbollsprogram för ungdomar ökade i takt med fotbollsspelarnas stigande ålder (7-18 år)65 och Helsen rapporterade att RAE bland vanliga ungdomsspelare inte uppstod
före tolvårsålder66. Å andra sidan visar Bäumlers undersökning av den högsta professionella
fotbollsligan i Tyskland att RAE gradvis minskar från 18-22 års ålder där 68% var födda det första halvåret, för att slutligen nå en jämn fördelning (49%) bland 33-35 åringarna. Bäumler tolkar detta resultat som bevis för en gradvis minskning av det fysiska övertag spelare födda första halvåret av tävlingsåret har och ett motsvarande skifte emot spelare med bättre tekniska förmågor som bara inledningsvis led av ett relative age underläge.67
60 Thomson & Barnsley 1996 i Musch & Grondin 2001, s 149 61 Verhulst 1992 i Musch & Grondin 2001, s 149-151 62 Dudink 1994 i Musch & Grondin 2001, s 149-151 63 Musch & Hay 1999 i Musch & Grondin 2001, s 149-151
64 Barnsley, Thomson & Legault 1992; Baxter-Jones 1995; Brewer, Balsom & Davis 1995; Brewer, Balsom,
Davis & Ekblom 1992; Helsen, Starkes & van Winckel 1998 i Musch & Grondin 2001, s 149-151
65 Musch 1998 i Musch & Grondin 2001, s 149 66 Helsen m fl 1998 i Musch & Grondin 2001, s 149 67 Bäumler 1996 i Musch & Grondin 2001, s 151-152
27
RAE existerar även inom ishockey i NHL och i ungdomshockeyn i delar av Kanada påvisar flera studier.68 I NHL är det idag en stor RAE men Daniel och Janssen ha frambringat bevis
på att ingen RAE var befintlig under 1960- och 1970-talet.69 Andra sporter, inkluderat,
baseball, cricket och tennis visar på RAE. I simning, volleyboll och handboll beror effekten på ålder och kategorier. För basket, gymnastik och amerikansk fotboll har ingen signifikant RAE påvisats. I college fotboll kunde emellertid RAE skönjas.
3.1 Alternativa förklaringar till RAE
Trots de genomgripande bevisen för RAE i många sporter måste påståendet att datumet för brytpunkt i ungdomsidrotten är den enda eller huvudsakliga anledningen till den ojämna födelsefördelningen, försvaras mot möjliga alternativa förklaringar. Det finns ett antal konkurrerande förklaringar till RAE som hänvisar till klimatmässiga, miljömässiga, sociokulturella och biologiska influenser.70
Wendt har slagit fast att signifikanta faser i barns utveckling, såsom först sitta upp, gå, etc., uppstår vid en ganska beständig tid efter födelsen. Därför, istället för födelsetid, är kanske vissa säsongsrelaterade omständigheter under en senare känslig fas signifikant. Eftersom allt som är igångsatt under en sådan period efter födelsen automatiskt relateras till födelsedatumet kan en tidsförskjuten konstprodukt vara resultatet som falskt visar sig vara orsakad av
brytpunkten för datumet i ungdomsidrott. Exempelvis, om varmt väder under viktiga faser av motorisk inlärning och de första utomhusaktiviteterna gynnar viktiga sportrelaterade
färdigheter, kommer barn födda vissa månader av året ha fördel av det faktum att deras viktiga känsliga faser är under sommaren istället för vintern.71
Det finns emellertid ett flertal studier som visar att säsongsrelaterade influenser inte kan vara orsaken till den observerade RAE. Inom ishockey, exempelvis, är december och januari två motsatta ändar av tävlingsåret med väldigt liknande klimat. Trots det finns det många studier som visar på stor RAE inom ishockey72, vilket visar att det är datumet för brytpunkten som är
68 Barnsley m fl 1985; Barnsley & Thomson 1988; Boucher & Halliwell 1991; Boucher & Mutimer 1994;
Grondin m fl 1984; Grondin & Turdeau 1991; Kruose 1995 i Musch & Grondin 2001, s 152
69 Daniel & Janssen 1987
70 Musch & Grondin 2001, s152-153
71 Wendt 1974, 1978 i Musch & Grondin 2001, s 153
28
orsaken, inte säsongsrelaterade influenser. Även fotboll visar en RAE som är väldigt lik ishockeyns, även när de båda sporterna använder olika datum som brytpunkt.73
Mush och Hay gjorde 1999 en jämförelse av RAE i fotboll mellan olika kulturer för att bedöma förklaringar i termer av klimatmässiga och sociokulturella faktorer som kan sammanträffa med brytpunkten för datum i fotboll. De undersökte först RAE i de högsta ligorna av Tyskland och Brasilien, två länder med ett väl utvecklat fotbollssystem och med 1.e augusti som brytpunkt för juniorer. Eftersom periodiciteten av födelsedatum i den södra hemispheren är exakt det motsatta av den norra, skulle en parallell mellan de motsatta säsongerna och klimaten, med en 6 månaders skiftning i mönstret av födelsedatum på fotbollsspelare i Brasilien, indikerat säsongs- och klimatmässiga faktorer. Emellertid var uppdelningen av de professionella spelarnas födelsedatum likadan i båda länderna. Beståndet av en skiftande topp efter Japans brytpunkt, 1.e april, stödjer också uppfattningen av en universell RAE förbunden med respektive brytpunkt oberoende av sociokulturella effekter.74
Mush och Hay konstruerade också ett test av hypotesen kring brytpunkten för datum genom att direkt observera konsekvenserna av en förändrad brytpunkt i Australiens system för ungdomsfotboll, där den traditionella brytpunkten, 1.e januari, byttes ut mot 1.e augusti på förslag från världens fotbollförbund FIFA 1988. Ett motsvarande byte i födelsefördelningen av professionella spelare 10 år efter förändringen tillhandahöll starka bevis på att brytpunkten för datum är den underliggande faktorn till RAE.75
Samtidigt visar flera studier att RAE, logiskt nog, blir tydligare ju snävare selektion och desto större konkurrens det är om platserna i en grupp. Om det bara finns 15 intresserade spelare av 15 möjliga platser är en RAE inte att förvänta, medan om det finns 150 spelare som
konkurrerar om 15 platser är en RAE att förvänta.76 Mina tidigare studier visar emellertid att även när endast intresset hos spelarna får styra, som i IFK Göteborgs fotbollsakademi, kan RAE skönjas i ungdomssatsningar. Det kan kanske bero på att de som uppfattas som bra i större utsträckning också har ett större intresse för att delta i ungdomssatsningar.
Boucher & Mutimer 1994; Grondin m fl 1984; Grondin & Turdeau 1991; Kruose; 1995 i Musch & Grondin 2001, s 153
73 Barnsley, Thomson & Legault 1992; Dudink 1994; Verhulst 1992 i Musch & Grondin 2001, s 153 74 Musch & Hay 1999 i Musch & Grondin 2001, s 153
75 Musch & Hay 1999 i Musch & Grondin 2001, s 153-154 76 Musch & Grondin 2001, s 154
29
3.2 Fysisk utveckling
I Musch och Grondins översikt av forskning kring RAE framkommer flera studier som hävdar att det fysiska övertaget för de äldre spelarna är den enda anledningen till RAE.77 Den
centrala tendensen i fysisk utveckling är också åtföljd av stor variation. För vikt och längd är den individuella variationen som störst mellan 13 och 15 år för pojkar och något tidigare för flickor, slår många studier fast.78 Det verkar därför rimligt anta att ett relative age underläge, tillsammans med sen utveckling, kan göra det omöjligt för en ung spelare att konkurrera.79
Trots det uppenbara viktiga med fysisk utveckling har förvånansvärt lite arbete gjorts för att underbygga relationen mellan fysisk utveckling och RAE genom att mäta de kroppsliga egenskaperna och styrkan hos unga spelare.80 Brewer visade emellertid 1992 att spelare i ett svenskt U17 elitfotbollslag hade högre nivåer än genomsnittet gällande fysisk utveckling i termer av kroppsvikt och längd i komparation med den totala populationen.81 Garganta, Maia och Natal bekräftade 1993 signifikanta skillnader i längd och massa mellan nationella
ungdomsspelare och regionala ungdomsspelare i Portugal.82
Förklaringar enbart baserade på fysisk utveckling förväntar sig en stark RAE väldigt tidigt under grundskolan. Detta eftersom skillnaderna i relative age i jämförelse med den totala åldern, och sålunda det fysiska övertaget för de äldre, är störst vid de yngsta åldrarna och sedan minskar gradvis. Därför kan förväntan av en mycket tidig RAE användas för att testa huruvida fysisk utveckling är den enda eller huvudsakliga faktorn som underligger den ojämna födelsefördelningen som kan observeras bland professionella idrottsutövare. Som ett tillägg kan sägas att om den fysiska utvecklingen är den enda anledningen till RAE, skulle en minskning istället för en ökning av den ojämna födelsefördelningen ha observerats de
följande åren eftersom skillnader i relative age i jämförelse med den totala åldern minskar.83 Emellertid fanns det ingen RAE bland de yngsta spelarna i studierna av Barnsley och
77 Baxter-Jones & Helms 1994; Baxter-Jones, Helms, Baines-Preece & Preece 1994; Brewer m fl 1992;
Verhulst 1992 i Musch & Grondin 2001, s 155
78 Bouchard, Hollmann & Herkenrath 1968; Dimerjian, Janicek & Dubuc 1972; Tudenham & Snyder 1954;
Twiesselmann 1969 i Musch & Grondin 2001, s 155
79 Musch & Grondin 2001, s 155 80 Musch & Grondin 2001, s 156
81 Brewer m fl i Musch & Grondin 2001, s 156
82 Garganta, Maia, Silva & Natal 1993 i Musch & Grondin 2001, s 156 83 Musch & Grondin 2001, s 157
30
Thomson 198884 samt Musch 1998. Och omfattningen av RAE ökade istället för att minska i
takt med den ökande åldern i dessa studier. Detta mönster av resultat tyder på att RAE inte enbart kan förklaras av fysiska variabler.
3.3 Psykologiska faktorer
Som ett resultat av åldern särskiljer sig barnen inte bara i fysisk utveckling utan också i psykologisk utveckling. Uppfattad kompetens är starkt bestämmande för deltagande i sport. Enligt Harters teori85 om kompetensbaerad motivation deltar de med hög uppfattad fysisk, akademisk eller social kompetens i större utsträckning i sina respektive aktiviteter. Smiths kognitiv-påverkande modell86 av stress tyder på att en situation som är karakteriserad av en obalans mellan situationella begär (exempelvis behovet av att demonstrera förmåga i en konkurrenskraftig kontext) och resurser (exempelvis brist på fysisk förmåga), kan barn uppfatta deltagande i sport som för stressande och som en konsekvens slutar med aktiviteter.
Korrelationer mellan uppfattad kompetens och faktisk kompetens, som är mätt av tränares värdering av prestation, avslöjar att barn blir mer precis i sin uppfattade kompetens í takt med åldern. Barn mellan 8-9 år är mindre precisa än de som är 10-13 år. Eftersom barn med hög uppfattad kompetens visar en mer inneboende orienterad motivation och i flera studier
rapporteras tycka om sitt deltagande i aktiviteter mer än barn med låg uppfattad kompetens87,
är det troligt att de relativt äldre barnen med ett RAE övertag i större utsträckning fortsätter sitt deltagande när alla barn har förmåga att precist bedöma sin kompetens. Utifrån detta kognitiva utvecklingsperspektiv är en ökad snedfördelning i födelsefördelningen att förvänta i takt med den ökade åldern. Förklaringar grundade på fysisk utveckling, å andra sidan, skulle förvänta sig en stark effekt redan vid grundskolans början när skillnaden i relative age i jämförelse med den totala åldern är som störst.88
Trots den stora tillväxten av forskning kring RAE har översikter av sociologiska och
psykologiska faktors inverkan på avhoppsfrekvensen i ungdomssport inte ens nämnt RAE.89
84 Barnsley & Thomson 1988; Musch 1998 i Musch & Grondin 2001, s 157 85 Harter 1978 i Musch & Grondin, s 157
86 Smith 1986 i Musch & Grondon, s 157
87 Feltz & Petlichkoff 1983; Roberts, Kleiber & Duda 1981; Vallerand, Deci & Ryan 1988 i Musch & Grondin
2001, s 157
88 Musch & Grondin 2001, s 158
31
Det är förvånande eftersom många psykologiska teorier är kapabla att förklara RAE. Exempelvis kan en Pygmalion effect90 användas.91 I traditionell forskning inom kontexten prestationer i klassrummet, förutspår Pygmalion effekten att förväntningar av förmåga hos student utlöser en serie av verbala och icke-verbala interaktioner som oavsiktligt kontrollerar studentens påföljande prestationsbeteende vilket kan benämnas som en självuppfyllande profetia. Barn som mest drar nytta av ett begynnande övertag av relative age är troligtvis uppfattade som mest talangfulla i deras åldersgrupp. Pygmalion effekten kan förstärka och stabilisera detta övertag i relative age om beteenden hos föräldrar, tränare och jämlikar stämmer överens med denna begynnande förväntan av barns förmågor.92 Det är därför viktigt att föräldrar och tränare fullt ut förstår den potentiella påverkan av RAE. Med åtanke på de förödande effekter av lågt självförtroende som kanske kan drabba relativt yngre barn bör framtida forskning undersöka mer noggrant påverkansfaktorer, kognitiva och motivationella effekter av ett underläge i relative age.93
3.4 Erfarenhet
Utöver fysiska och psykologiska faktorer involverade i åldersdifferens finns det en annan enkel, men viktig, faktor som medverkar till RAE. Det är erfarenhet och kan illustreras med hjälp av ett exempel. Bland barn i 10 års ålder representerar 11 månaders skillnad i ålder, naturligtvis, betydande övertag i längd, vikt, styrka och kognitiv utveckling. Emellertid, utöver dessa faktorer, representerar denna åldersskillnad nästan 10% av totala
livserfarenheten. Kanske ännu viktigare representerar denna skillnad ett extra år av erfarenhet i en sport, vilket innebär mycket mer träning. Denna träningseffekt höjer troligtvis chansen att delta mer aktivt under säsongen. Skillnaden i träningstid bland barn kanske också kan vara större genom det faktum att relativt äldre spelare sannolikt väjs ut i bra lag och i grupper med stor förmåga. Sådan selektion är inte bara associerad med att få bättre tränare och få möta bättre motståndare; att vara involverad på större tävlingsnivåer är i sig själv mer prestigefullt och höjer sannolikt också motivationen.94
Om två barn anses ha samma ålder för att de är födda samma år, har barnet som är fött i
158
90 Rosenthal & Jacobson 1968; Rosenthal 1974 i Musch & Grondin 2001, s 158 91 Barnsley m fl 1985; Thomson m fl 1991 i Musch & Grondin 2001, s 158
92 Rejeski, Darracott & Hutslar 1979; Landers & Fine 1996 i Musch & Grondin 2001. s 158 93 Musch &Grondin 2001, s 158
