Min uppsats är inspirerad av ett kritiskteoretiskt forskningsperspektiv utifrån Mats Alvessons och Stanley Deetz bok, Kritisk samhällsvetenskaplig metod. All forskning är i viss mån kritisk - man godtar inte några påståenden utan en bra kontroll av skälen och andra former av stöd för dem. Att kritiskt granska brister och felaktigheter är centralt i varje forskningsprojekt och utvärdering som genomförs inom forskarsamhället. Den kritiska samhällsvetenskapen är dock betydligt djupare än så. En hel del kritisk forskning är emellertid mera avgränsad i sina ambitioner och lyfter främst fram brister i rationaliteten i sociala institutioners sätt att fungera, men den forskning som här omtalas innebär en specifik form av kritiskt tänkande:
Det kan handla om 1) att identifiera och ifrågasätta de antaganden som ligger bakom vanliga sätt att varsebli, förstå och handla; 2) att erkänna det inflytande som historia, kultur och social position har över uppfattningar och handlingar; 3) att föreställa sig och utforska ovanliga alternativ som kan rubba rutiner och en etablerad ordning; 4) att uppmärksamma olika, inte minst subtila former för social dominans; och 5) vara tillbörligt kritisk till varje kunskap eller lösning som påstår sig vara den enda sanningen eller det enda alternativet.135
Kritisk forskning har tre huvudsakliga uppgifter vilka går under benämningarna insikt, kritik och transformativ omvärdering.
Insikt handlar om engagemanget för de hermeneutiska, tolkande och etnografiska målen att uppnå lokal förståelse som är i nära anknytning med och känslig för människors verklighet i olika situationer. Den kritiska uppgiften handlar om ett erkännande av möjligheten av
dominans i lokala formeringar och förbinder lokala former och betydelser med större sociala,
134 Carlson 1991, s
43
historiska och politiska processer. Den dominans som är rådande och grunden för min studie är, om det inte redan har framgått tydligt, att tidigt födda på året i stor utsträckning premieras i svensk fotbolls centraliserade talangutveckling, vilket jag dessutom anser vara ineffektivt ur talangutvecklingssynpunkt.
Den transformativa omvärderingens uppgift innefattar de pragmatiska aspekterna av kritiskt tänkande. Insikt och kritik utan stöd för socialt handlande gör forskningen ganska ihålig. Det är också på denna punkt jag anser att min studie har mycket tyngd - till skillnad från tidigare forskning inom “relative age effect” som istället oftast haft mer fokus på problematiken och mindre tyngd på diskussioner kring hur den skall lösas. Vidare kan sägas att den kritiska forskningen jag blivit inspirerad av är präglad av dissensus. Det som är mest tydligt under dissensus-begreppet för mitt vidkommande är att studien är inriktad på omprövning och ifrågasättande, insikt och praxis är centrala frågor, endast till viss mån teoristyrd, politiskt präglad, och min roll är tydlig med en terapeutisk och vägledande berättarstil.
Slutligen kan sägas att jag delar Alvessons och Deetz uppfattning om objektivitet kontra subjektivitet. Det är ett oerhört komplext förhållande som lätt kan leda till missförstånd, men det är svårt att anse att objektivitet är ett centralt värde hos forskning. Samtidigt erkänner de existensen och betydelsen av en yttre verklighet. Liksom normativa forskares förmåga att få fram reproducerbara resultat om de tillräckligt mycket begränsar antingen den yttre världen eller sin uppmärksamhet till delar av den. Men som de själva beskriver det:
“Världen i sig är obestämd; den bestäms på ett specifikt sätt genom människors intressen för och sätt att förhålla sig till den. Fakta och data skapas och får bara mening i ett särskilt sammanhang, som låter och får oss att se vissa saker och bortse från andra. (...) Forskaren är del av en socialt konstruerad värld . Det som uppfattas som en neutral och distanserad
ståndpunkt är en särskild delad social ståndpunkt: ´Vems ståndpunkt är det?´, ´Vad låter den oss att se?´, ´Vad bortser den från?´. Det betyder inte att all forskning är subjektiv på något enkelt sätt.136”
Intervjun med Thomas Lyth görs med utgångspunkt från den forskningsgenomgång i min
44
uppsats som berör ämnet. Det forskningsmaterial som har använts har jag kommit i kontakt med genom sökningar i olika databaser, genom tidningen svensk idrottsforskning (nr.1 2007), genom min B- och C-uppsats, genom den idrottsvetenskapliga forskningsportalen
www.idrottsforum.org, genom kurslitteratur som varit en del av utbildningen på
Idrottsvetenskap vid Malmö Högskola och förslag från Tomas Peterson. De studier som varit mest omfattande och närmast berört mitt ämne har jag också lagt mest tyngd på.
Talangutveckling är en komplex företeelse och därför skickades en grundstruktur för intervjun till Thomas Lyth några dagar innan intervjutillfället (se bilaga 4). Det gör att han i viss mån har kunnat förbereda sig inför den kritiska diskussionsintervjun vilket ökar chanserna för bra konstruktiva resonemang kring frågorna.
Med vid intervjutillfället var också Claes Eriksson, tidigare A-lagstränare för
Brommapojkarna, som vid årsskiftet (2008) tillträdde tjänsten som Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsansvarig för pojkar efter Lyth som gick i pension (men ändå har uppgifter kvar inom Svenska Fotbollförbundet). Han hade en passiv roll under diskussionen, lyssnade mestadels, men kom med en del instick. Det kändes logiskt eftersom intresset var att få reda på hur SvFF har resonerat och tänkt kring talangutvecklingsfrågorna, vilket gör Lyth till den naturliga representanten. Att Claes Erikson skulle vara med var inget planerat från min sida, jag blev överraskad när Lyth hade honom vid sin sida, men såg det enbart som positivt att han var intresserad.
Thomas Lyth var mest aktiv under samtalet. Det kan lite hårddraget beskrivas som en föreläsning där Thomas Lyth, utefter frågorna i grundstrukturen, berättade om hur de tänker, resonerar och agerar kring problematiken, medan jag med följdfrågor och påståenden styrde och fördjupade ”föreläsningen” i en för studien intressant riktning. Mina åsikter kring problematiken framkom och utvecklades inte i lika stor utsträckning under samtalet, men de framkommer däremot tydligt i min C-uppsats som han hade läst och hade med sig. Detta upplägg fungerade bra eftersom Lyth visade sig vara väl insatt i forskningen, i
problemområdet, vilket innebar att jag inte behövde lägga tid och kraft på att skapa insikt. Det kan emellertid uppfattas som att jag blev styrd. Det skall erkännas att jag blev det i viss mån och det var en negativ aspekt med att skicka ut grundstrukturen i förväg. Intervjupersonen hade väldigt mycket att säga kring alla mina frågor och kom även in på en del sidospår. Eftersom jag anser att jag fick bra svar på mina frågor, ett bra underlag för analys, ser jag
45
emellertid inte detta som något större problem.
De tre distrikten som intervjuats har valts utifrån geografísk närhet och storlek. Tanken med detta är att jag ville ha så stor likhet som möjligt mellan distrikten gällande yttre
förutsättningar. Intervjuerna har delvis gjorts utifrån det som framkommer av samtalet med Thomas Lyth. Samtidigt är tanken att ta reda på hur de resonerar kring
talangutveckling/utbildning av spelare i stort, hur deras upplägg kring detta ser ut och hur de väljer att förhålla sig till RAE och tidig selektering. En grundstruktur med frågor skickades ut till dem; att ha en viss fingervisning om vad en diskussion skall handla om skapar
förutsättningar för bra resonemang.
De som intervjuades var i turordning Ulf Carlsson på Göteborgs Fotbollförbund, Calle Andersson på Smålands Fotbollförbund och Lars Eiswohld på Skånes Fotbollförbund. Denna turordning var slumpmässig eftersom den baserades på när respektive person inklusive jag själv hade tid. Utgångspunkten för de respektive intervjuerna var likadan. Däremot kan inte sägas att intervjuerna var identiska. Semistrukturerade intervjuer inbjuder till frihet för intervjupersonerna om hur mycket de vill resonera kring frågorna, vad de vill lyfta fram samt vilka eventuella närkopplade sidospår de väljer att gå in på. Min roll var att styra
intervjudiskussionen i en för studien intressant riktning och hålla resonemangen inom ramen för vad som kunde tänkas vara vitalt för analysen. Ulf Carlsson var den av de tre personerna som pratade och resonerade mest. En tanke kring anledningen till detta är, förutom
personligheten, att han kände igen problematiken, hade mycket åsikter om den och ville berätta hur mycket de jobbar för att motverka den. I intervjun med Calle Andersson och Lars Eiswohld var jag mer aktiv för att få dem till att resonera kring problematiken. Sägas skall också att intervjun med Eiswohld var betydligt kortare än de två andra vilket dock inte har någon negativ påverkan eftersom jag sedan tidigare varit i kontakt med hur dem jobbar med talangutveckling.
De citat som presenteras är inte exakta utan till viss del omskrivna för att göra det läsvänligare och presentera åsikterna på ett bra sätt. De valda citaten är de som ansågs viktigast i deras resonemang och tankar, samtidigt som en kombination av indirekt och direkt anförande gör texten läsvänligare. Claes Eriksson har fått ta del av den presenterade intervjun med Thomas Lyth, liksom distriktens representanter har fått ta del av sin respektive presenterade intervju.
46
Syftet, att skapa insikt och förståelse kring hur Svenska Fotbollförbundet tänker och resonerar kring sina vägval för talangutveckling av svenska fotbollsungdomar, infriades på ett
tillfredsställande sätt anser jag.