7. Resultatredovisning
7.4 Hur kan man då främja god planering av grönytor och
av grönytor och läkande stråk i lantliga tätorter?
Ta vara på det som redan finns. Mycket skog i tätorterna och strax utanför. Inte byg-ga bort naturvärden! Det kan dock vara svårt. Planera in bebyggelse där den passar;
intill eller insprängt. Det kan dock vara problematiskt. Ett exempel från Sösdala: en fantastisk gammal ek. Räknade ut hur mycket det skulle kosta att ersätta den med hjälp av en modell från Alnarp. Hur mycket skulle ett likvärdigt träd kosta? Trädet blev kvar! Bra exempel på nytänkande i planeringen med hjälp av EST!
Kommunekolog
Att behålla delar av den områdesspecifika naturen, träd, betesmark, fägator och spridningskorridorer, så att EST bevaras, omnämns här som ett nytt sätt att tänka i planeringsfrågor. Nedanstående citat illustrerar hur planerare och ekologer tänkt kring ett helt nytt bostadsområde men med delar av de ursprungliga markerna kvar. Ett intressant exempel på hur man tar tillvara det gamla kulturlandskapet men ändå bygger nytt:
Viktigt att tänka på planering av grönytor och stråk från början! Så att man inte för-söker trycka in det efteråt, då blir det problem! Helt nytt område av jordbruksmark,
Stattena, Hörby.
Stattenaområdet, där ekosystemtjänster har bakats in. Även tittat på befintliga EST och hur de kan förstärkas. Titta på stråk, förbindelser mellan skyddsvärda områden, spridningskorridorer; möjlighet att förflytta sig utan att behöva korsa vägar! Möjlighet för människor och djur att slippa gå på asfalt. Stengärdesgårdar gör spridningskorri-dorer för mindre djur men även växter. På Stattena finns gammal fägata, brukad mark, obruten mark med betesmark. Ska fortsätta ha betesdjur i nära anslutning till bostäderna, många tar sina promenader bland djuren. Områdena utökas successivt.
Planen är att restaurera och plocka bort träd. Kulturhistoriskt perspektiv!
Kommunekolog
Jag tror på terapiträdgårdar och hälsoträdgårdar, vi har andra förutsättningar på landsbygden för att skapa kvalitet, vi behöver de här perifera miljöerna för att skapa kvalitet.. Det har skapats ett helt nytt landskap, ett upplevelselandskap och inte ett produktionslandskap. Det är ganska stora arealer idag i sydöstra Skåne som framförallt brukas som upplevelselandskap, golfbanor, naturreservat, hästgårdar, där det framförallt är upplevelse istället för produktion. Ett nytt förhållningssätt där stadsbon kommer ut, vilket kan skapa en konflikt mellan de som brukar och de som konsumerar marken. Jag tror att det finns många kvaliteter för stadsborna att besöka landsbygden, men det är också viktigt att hitta möjligheterna för en inkomst för de som äger marken. Kolonisation av landsbygden, man nyttjar men man betalar inte för det,
Stattena, Hörby.
man sliter och stör betes- och vilt … hur får man tillbaka för att skapa ett incitament?
Fysisk planerare
Det är en viktig fråga som också markägare berör – att landsbygden koloni-seras av stadsbor på jakt efter en meningsfull och hälsobefrämjande fritid.
Turism innebär hårt slitage på natur, på skog och mark, men markägaren får oftast inte tillräckligt tillbaka av allmänna medel. Här har stadsbor annekterat och koloniserat landskapet och det kan tillfoga oerhörda skador som tar gene-rationer att reparera. Är det så att staden bidrar med intellektuell och kultu-rell stimulans? Det blir en slags mental kolonisation när medelklassen flyttar ut. Men det finns sannolikt andra grupper som ger upphov till problem på landsbygden. Det är inget bekvämt liv, inget är serverat, landsbygdsbon ställs inför ständiga utmaningar och problem att lösa. Återigen ser det ut att vara en god lösning på många problem för både lantbrukare och de som flyttat ut på landsbygden från staden att leva och verka i ett slags ”mellanland”. En plats mellan land och stad – med utökad service, som lanthandlare, bykrogar och skyltade vandringsleder.
Möjligheter och problem utifrån den framtida vackra och läkande, hållbart planerade tätorten
Grönområden
Alla tätorter har växt fram under lång tid. Vi behöver se och läsa landskapet histo-riskt. Den optimala tätorten bygger på gamla traditioner. Samhällena utgick från den gående och cyklande människan och långsamma transporter; häst och vagn. Nu tvingas vi välja, parkering eller grönområde. Man skall planera en tätort efter en 8-åring och en 80-åring. Blandning av funktioner, nära säker tätort. Man skall kunna gå och cykla på gatorna. Människan skall vara i centrum!
Fysisk planerare
Nu är den täta staden norm, det är det vi ska bygga, även ute på landsbygden vilket jag tog upp själv. Samtidigt så försvinner ju oftast det gröna då, vilket är ett problem, vi vill ju ha det grönt omkring oss. Bygger vi för tätt försvinner kanske biologisk mångfald och vandringslederna stryker kanske med i viss mån.
Fysisk planerare
Mångfunktionalitet och nya funktioner för grönområden ses som viktiga, inte minst för att gynna eksosystemen:
Vad gäller grönområden tror jag på mångfunktionalitet – vi har levt i en
funktiona-listisk period där vi delar upp allt i funktioner och det fungerar inte – grönområdena
behöver ha fler funktioner så jag ser en större mångfald, att man inte bara klipper allt på en höjd utan fler funktioner, många ekosystemtjänster.
Fysisk planerare
Här förekommer mycket kritik mot den förhärskande förtätningsnormen.
Att bygga tätt hör också till funktionalismens era, fast i slutfasen handlade det mest om miljonprogrammets höghusmoduler med mycket mark och luft emellan, medan tät-låg principen gjorde inträde på 1970-talet som lösningen på alla 60-talets problem. Det framstår också som viktigt att analysera och lära av historien.
Gångstråk, leder
Beträdor
I en mindre tätort på slätten, som ändå är för liten för kommunalt parkinitiativ, finns ofta inga rörelsemöjligheter alls, varken parkytor eller något annat än åker runtom-kring, möjligen litet privat skräpmark mellan trädgårdarna och åkern. I sådan miljö kan beträda (Regnell 1994, 2018) runt bebyggelsegränsen betyda väldigt mycket, särskilt om det går mycket biltrafik genom byn. Då får man en tryggare möjlighet om barnen ska springa till kompisar. I anslutning till en sådan kan man sedan bygga på med träd, vatten m m, om man har möjlighet. Men det är väldigt svårt att planera fram uppifrån, eftersom det blir så många markägare inblandade. Det måste komma underifrån, som något markägarna kan testa genom en överenskommelse.
Forskare
Återigen betonas demokratiaspekten – att förändringsinitiativ måste byg-gas underifrån genom det goda samtalet, dialog och inflytande för många olika röster.
Beträdan som en förhållandevis enkel lösning för promenader och vandring-ar på landsbygden nämns också här.
I sin ursprungliga form (Regnéll 1994) handlar det om en cirka 4 meter bred grässträng som får ligga i träda på åkermark, så att man kan beträda den.
Det ger då en kommunikationsmöjlighet för gående och eventuellt även för ridande, med minimalt skötselbehov. Men för att fungera ordentligt behö-ver den klippas några gånger per år. Ändå bör många byar kunna ha större glädje av en sådan trafikskyddad gångmöjlighet än av många andra dyrbarare satsningar.
Markväg/beträda med många funktioner, Hörby. Foto: Karen Lagercrantz.
Kollektivtrafik
Man bör binda ihop leder med kollektivtrafik mm. Bra förbindelser ger tillgänglighet.
Det behövs bättre förbindelser till Hovdala. Där finns mycket att utveckla! T ex gäl-lande rörelsebegränsningar.
Kommunekolog
En annan grej, jag tänker på kommunikationer, kollektivtrafik men även gång och cykel att det är ju staden bättre på än landsbygden. Men man har ju samma behov att ta sig till olika platser på ett säkert sätt utan att behöva åka bil.
Fysisk planerare
Landsbygden kan inspireras till att planera kollektivtrafik och cykelstråk efter urbana principer. En självklarhet kan tyckas, i och med att landsbygden så väl behöver transportmöjligheter. Det ser ut som om bilen tas som mer självklar på landet än i stan. Välfungerande och trafikseparerade cykel- och gångstråk, i/runt tätorter och på landsbygden, nämns här som viktiga. Anläggning av beträdor skulle kunna vara en nyskapande framtida lösning.
Trygghet
Buskar är bra för fåglar och insekter men man måste också tänka på trygghet och säkerhet – många är rädda för buskage nära promenadstråken – upplever dessa som gömställen för hotfulla individer. Rädslan fortplantar sig när om man känner otrygg-het. Till slut är bara träden kvar och det blir pelarsal! Kan lösas genom att man läg-ger buskagen och växtligheten längre ifrån stigarna. Man kan också planera belysning som tänds när någon kommer. Belysning kan lösas med dagens teknik men man bör vara varsam så att det inte blir en störande ljusnedskräpning.
Kommunekolog
Platsens skönhet kan bli lidande när ett alltför omfattande trygghetstänkande
tar över. Trygghet och säkerhet är förhållandevis nya aspekter som
behö-ver läggas till i dagens planering. Kanske har detta uppstått på grund av en
tilltagande rädsla för det okända – för främlingar – anywheres, som inte passar
in som somewheres – i rollen som nya innevånare i landsbygdens tätorter och
parker. Det kan naturligtvis också vara så att reell rädsla uppstår när två,
eller flera väsensskilda kulturer tvingas mötas. Om man blickar bakåt i tiden
fanns det nog ibland anledning att vara orolig och rädd för grannar och
an-dra då också. På den tiden fanns dock sannolikt en starkare social kontroll,
och kanske även flera anledningar att besöka varandra för att umgås.
Träd
Träd är ett väsentligt inslag, främst för trivsel, dock Inte så luftrenande som man tror och gör gällande. Förtätningspolicyn
arter som insekter kan nyttja. Bättre samarbete mellan planerare och utförare efterlyses.
Alltså mellan plankontoret och gatukontoret. Träd ökar i värde med ålder. Man bör sköta träden och inte fälla dem för tidigt! Inte vara rädd för att ta risker. De kan läka ut vid olika sjukdomar. Ekarna har hämtat sig. Upplevelsevärden!
Kommunekolog
Stora arealer i landskapet med gammal skog ger också ett stort bundet kolka-pital, samt positiva effekter på den biologiska mångfalden, som kulturmiljöer, bär- och svampproduktion, förebyggande av betesskador samt vattenkvalitet.
Kolinlagring är en viktig EST som skogen ger. I tätorter, behöver möjligtvis trädens huvuduppgift vara ”social”. Det är kanske inte helt optimalt att ha stora träd överallt, även soliga platser behöver ju finnas.
Vatten
Vi pratade ju mycket om dagvattenhantering innan, om hur dagvattenhantering inte behöver vara under marken – behöver inte ses som ett problem som ska transporteras bort utan något som ska integreras – mångfunktionalitet. Vi kommer behöva ställa oss in på att vatten är en mer ändlig resurs vissa delar av året. Andra delar av året då det inte kommer mycket regn, kan en fotbollsplan eller lekyta också användas som översvämningsyta några timmar vid skyfall.
Fysisk planerare
För mycket vatten kan bli problem, fördröjningsmagasin, inventera var det kan bli problem och åtgärda innan problemen uppstår. Se över dagvattenhanteringen. Det finns naturligt vatten som går igenom Hörby-ån. Tidigare var ån meanderande (den slingrade sig), borde gå att återmeandera. Man kan också bygga ett tvåstegsdike i landskapet, även tätortsnära. Det vore ett billigt sätt att lösa översvämningar!
Kommunekolog
Vattnet – lokal synlig dagvattenhantering – lugnande och berikar miljön. Våtmark inne i byn, grönområden, samlingsplatser lokaliserade där man rör sig. Inte så mycket hårdgjord markyta, gröna tak, solceller.
Fysisk planerare
Idéer om att anlägga våtmarker även inne i byarna är nyskapande. Likaså väcks kreativa tankar om multifunktionella fotbollsplaner, gröna tak och solceller. Det talas också om att återmeandra uträtade åar och bygga två-stegsdiken, för att förebygga översvämningar.
Samlingsplatser/torg
Man måste naturligtvis utgå från förutsättningarna i varje enskilt fall. Handlar det om en liten by med några hus i äldre läge, där strukturer finns kvar sedan gammalt, är det viktigt att försöka bevara det historiska djupet och ge det ett nytt innehåll som passar dagen. Har det t ex funnits en vanning: (vanning /skånsk dialekt/ – en damm, där byns kreatur kunde dricka (vattnas), när de kom hem på kvällen från betesmarkerna) eller en öppen plats runt en liten korsväg inne mellan gårdarna i en liten by, kan den kanske restaureras och bli en ny samlingsplats för barn och vuxna.
Forskare
Att ta vara på äldre tiders mötesplatser, som vanningar och vägkorsningar inne i byarna, förefaller viktigt och kräver också en viss kulturhistorisk kännedom.
Vollsjö å. Foto: Karen Lagercrantz.
Foto: Kristianstads kommun. Cecilia Sandén.
Samlingsplatser, torg, jag tror det är jätteviktigt – stadens demokratiska arena, det är där demokratin skapas, i de offentliga platserna – just nu är jag besviken – det finns inga bra offentliga platser, särskilt i vissa stadsdelar, vi behöver samlingsplatser och torg i hela staden. De kräver en viss täthet för att de ska kännas trygga – istället bygger vi shoppingcenter, inbyggda torg som är privata, man stänger på kvällen. Vi behöver återvända till det klassiska, öppna torg i staden som alla har tillgång till. Jag tror att det är en renässans för torget som begrepp. Och kanske lite mer gröna torg istället för hårdgjorda ytor. Vill man profilera sig som stad så vill man ha vackra, befolkade torg.
Fysisk planerare
Torg är stadens demokratiska arena, enligt denne respondent. Möjligen fyllde vanningar i gamla tiders byar samma funktion: en mötesplats, där även vik-tiga frågor avhandlades och gemensamma beslut kunde fattas.
Parkering
Ytkrävande inne i tätorten. Lösningar genom P-hus är platseffektivt. Men P-husen bör se trevliga och estetiska ut. Det planeras ett P-hus med integrerade träd och bus-kar. Samt bostäder på översta våningen! Idén är att kombinera bostäder, parkering, grönt och träd.
Kommunekolog
I framtida städer har vi kanske ingen egen bil utan man beställer kanske en bil i en app – då kommer det att finnas mindre behov av parkeringsplatser – tänk så mycket yta det skulle frigöra – eller om fler åker kollektivt.
Alla kommer inte att äga en bil, alla äger inte en bil idag, men kommer lika många äga en bil eller kommer det vara något annat transportsystem, eller kommer det vara ännu fler bilar för att fler lever på landsbygden? Jag har inget svar, tycker bara det är intressant.
Ja, reflektionen är att det är väldigt mycket fokus för parkering – många andra frågor är viktiga men parkering är en högljudd parameter i planeringen! Parkering är en het potatis. Stora delar av vårt samhälle är byggda med bilen som ideal… Man åker med bil till köpcenter, ska bli spännande att se i framtiden. Svårt att skilja på vad man tror och vad man hoppas. Man tänker ju att allt fler kan åka kollektivt samtidigt så kommer elbilar – men det är fortfarande ytkrävande. Det tar fortfarande plats.
Kanske att det kommer bli den utökade bilpoolen, samutnyttjande – att vi inte be-höver planera för så mycket parkering i våra städer. Vi slipper buller – det finns mycket negativt med bilismen – samtidigt vill vi ha frihet att kunna åka ut till grön-områden. Tror inte att bilar kommer försvinna helt, det tror jag inte att jag själv vill.
Fysisk planerare
Stadsbyggnadsidealet idag är väldigt främmande mot det som har varit de senaste 70 åren, det har skett stor omsvängning från funktionalismen till dagens ideal. Dagens ideal är en strävan efter hållbarhet – både social, ekonomisk och ekologisk
hållbar-Foto: Kristianstads kommun. Claes Sandén.
het och då måste vi få bort bilen – den tar för mycket utrymme för att få en levande stad. Bilen tar tyvärr över, den är i centrum istället för människan vilket är ett stort problem!
Fysisk planerare
Inte någon tycks tro att bilen kommer att försvinna helt, även om det vore önskvärt för många. Parkering kommer att fortsätta vara en högljudd plane-ringsparameter, men flera nyskapande alternativ presenteras, både avseende bilar och parkering. Det är i dagsläget svårt att förutspå vilken totallösning av bil- och parkeringsproblemet som långsiktigt kommer att vinna gehör.
Det förefaller även svårt att ge framtidsprognoser från samhällets sida, då
ovisshet råder kring vilken politisk lösning som kommer att förordas.
Nils Ekelund skriver om urbaniseringens effekter
Spridning av urbana miljöer
och dess effekter på ekosystemtjänster
Inledning
I dagens Sverige lever större delen av befolkningen i eller i närhet till stadsmil-jöer, vilket är ett fenomen som förekommer i flertalet av världens länder. För närvarande så bor mer än hälften av världens befolkning i stadsområden och år 2050 beräknas cirka 66 procent av världens befolkning leva i urbana områden.
Att människor bor och lever alltmer tätt inpå varandra innebär att de kommer att utsättas för stora samhällsutmaningar. De utmaningar som det framförallt gäller är hur bland annat bostäder, vägar, vatten och avlopp skall byggas och planeras för att hållbara samhällen skall kunna utvecklas. Dessutom pågår det samtidigt markanta klimatförändringar som till stora delar beror på mänsklig påverkan, vilket måste tas i beaktande när en ökad urbanisering pågår. Den kraftiga urba-niseringen som pågår gör att framförallt stora delar av god åkermark försvinner.
Eftersom urbaniseringen sker relativt snabbt så blir behovet av att säkerhets-ställa markanvändningen alltmer akut. Idag arbetar endast cirka 1 procent av befolkningen i industrialiserade länder med matproduktion, vilket innebär att i dagens Tyskland så producerar bönderna mat för cirka 131 personer medan de på 1950-talet producerade mat för endast cirka 10 personer. Urbanise-ringen sker delvis genom ett nätverk av transportvägar som sprids till områden utanför städer inom pendlingsavstånd och till ekonomiskt starka handelscentra.
I förlängningen sker ytterligare en spridning av nya områden som på så sätt erövrar och bebygger tidigare jordbruks- och naturområden. Följderna av denna utveckling blir att det sker en fragmentering av markområden, vilket innebär att gröna urbana områden isoleras och förlorar kontakten med gröna områden på landsbygden. Dessutom påverkas den biologiska mångfalden negativt av dessa förändringar, vilket får till följd att även ekosystemen utsätts för en negativ påverkan.
Begreppet ekosystemtjänster som omfattar de mänskliga fördelarna som härrör från ekosystemfunktioner som genereras av naturen och ekosystemen, har där-för börjat att tillämpats vid planering av grönområden i städerna. Detta där-för att hantera och upprätthålla biologisk mångfald och ekosystem. Gränserna mellan olika ekosystem är inte alltid tydliga, som till exempel när jordbruks- och skogs-marker ligger i nära anslutning till eller tränger in i stadsmiljöer. Ibland definieras städer som ett enda ekosystem, men det bör nog snarare uppfattas som att städerna består av en mångfald av flera ekosystem bestående av t ex sjöar, dammar, ängar, stränder och parker.
Ekosystemtjänster i urbana miljöer
Urbaniseringen innebär stora utmaningar på att bevara och förbättra den fysiska planeringen av städerna så att den så kallade gröna infrastrukturen förstärks och utvecklas. I stadsområden är skapandet av ekosystemtjänster avgörande för bevarandet av biologisk mångfald och av dessa ekosystemtjänster är bland annat luftrening, vatten- och klimatreglering, lagring av kol och reglering av dag-vatten av stor betydelse. Ekosystemtjänstkonceptet kan idag uppfattas vara en lovande strategi för beslutsfattande myndigheter vid planering av urbana miljöer där hälsosamma levnadsförhållanden av god livskvalitet måste förstärkas. De samhällsvinster som med stor sannolikhet uppstår om städernas naturområden expanderar är bland annat att växter och träd kommer att reducera smog och marknära ozon, att växter och träd reglerar och reducerar temperaturen, att grönområden förbättrar ljudmiljön, att växtlighet tar upp näringsutsläpp, binder koldioxid och minskar stress och att det i förlängningen ger ett ökat välmående hos människor.
Naturupplevelser och människors hälsa
Ett flertal studier visar idag att naturupplevelser bidrar till människors hälsa och välbefinnande, därför är det viktigt att försöka upprätthålla naturupplevelser i städerna när dessa växer. Dessutom innebär en hållbar stadsplanering
Ett flertal studier visar idag att naturupplevelser bidrar till människors hälsa och välbefinnande, därför är det viktigt att försöka upprätthålla naturupplevelser i städerna när dessa växer. Dessutom innebär en hållbar stadsplanering