Hur kan ekosystemtjänster inspirera och påverka

inspirera och påverka planeringen?

Några konkreta exempel:

– Det finns stödjande EST: som berikar biologisk mångfald. Ett exempel är att på Hovdala 18 av våra svenska 19 fladdermusarter, varav många sällsynta musarter.

– Det finns reglerande EST: t ex att det finns våtmarker så att naturen kan ta hand om näring. En våtmark kan lagra vatten vid översvämningar etc. Jämnar ut vattenflödet och avrinningen.

– Det finns kulturella EST: t ex vandringsleder som gör det lättare för människor att vandra. Att bygga estetiska vindskydd som är vackert placerade i landskapet är ett exempel på hur man kan planera en estetisk vandringsled.

– Det finns producerande EST: där kan skogsproduktion samsas med rekreation och leda till skogsvård.

Kommunekolog

Hur kan EST användas i planeringen?

I det följande ges några tydliga exempel på vad reglerande och kulturella EST i planeringen egentligen innebär:

De reglerande och kulturella EST blir ju kanske mest tydliga i planeringen för de är mycket mer konkreta, det är tydligt att, exempelvis dagvattenhantering, är något man ändå jobbar med, men man kan jobba utifrån ett annat tänk, att det är en ekosystemtjänst. De kulturella blir ju oftast väldigt enkla att ta på, då det är sådant som vi människor känner till och använder, exempelvis att kunna gå en promenad på lunchen i ett naturområde, det är en tydlig ekosystemtjänst och något som uppskattas, en kulturell ekosystemtjänst.

Fysisk planerare

Det är flera av dem som intervjuats som hävdar att de arbetat med EST i planeringen under lång tid men inte haft ett samlande begrepp för arbetet:

Något vi märkt under tiden vi jobbat med det är ju att man har jobbat med ekosys-temtjänster innan, men det har inte hetat det. Det är väldigt bra att ha ett begrepp.

Jag tänker att planering handlar ju om avvägningar av intressen, att se hur man kan

utveckla en plats utifrån olika förutsättningar. Därmed sagt så har inte alla eko-

systemtjänster täckts in, alla de som är mer komplexa som understödjande typ

bio-logisk mångfald är säkert svårare att jobba med. Kulturella är lättare att se, eller de reglerande när man tänker på bullerdämpning eller dagvattenhantering, eller vad det nu kan vara. Så det är ju jättebra att ha det här samlande begreppet.

Fysisk planerare

Fysiska planerare välkomnar begreppet och anser att, åtminstone vissa EST, är mycket användbara då de kan ge en tydlighet i planeringen som inte fun-nits tidigare.

Det finns platser med viktiga samband för ekosystemtjänster, för en biologisk mångfald och om de är utpekade så är det mycket lättare att ta hänsyn till dem, det är lättare om man ser att en promenadstig avbryts än när en biologisk mångfald, typ spridningskorridor avbryts, eller vad man nu kallar det. Därför är det ännu viktigare att ha det kartlagt eller att ha med den kompetensen i planeringen som kan säga:

Stopp, här riskerar vi att drabba den här spridningskorridoren. – I de allra flesta frågor i planering handlar det om utformning, kan vi utforma det annorlunda, kan vi lokalisera det inom en yta?

Fysisk planerare

Begreppet ekosystemtjänster är väldigt bra och pedagogiskt, att det är tjänster som människan får av naturen. Sen vet jag också att det är därför det är lite kritiserat ibland för att naturen finns ju till för naturen också och inte bara för människan.

Fysisk planerare

Det riktas viss kritik mot det ensidigt antropocentriska perspektivet. Det som framstår som gott för människor kanske inte gynnar naturen på samma sätt.

Som planerare idag behöver man arbeta på flera olika plan och nivåer. Men begreppet fyller sin plats som pedagogiskt instrument i planeringen.

Sätter man upp en matris med ekosystemtjänster så är det ju en del som är motstri-diga, allt samverkar inte, det är inte alltid som det är fler som är bättre – exempelvis om man producerar timmer, det kan stå i konflikt med andra ekosystemtjänster.

Försöker man fånga upp andra värden som vattenreglering och biologisk mångfald, så får man en mindre virkesproduktion men en massa andra tjänster. Det visar tydligt att vi missar mycket om vi bara tittar på en tjänst åt gången – Det är svårt för oss att ta till oss komplexa saker och ekosystemen är komplexa. Ekosystemtjänst är ett bra och pedagogiskt begrepp. Det är lite symtomatiskt att biologer har svårare att ta till sig begreppet än vad planerare har – vill gärna ifrågasätta och förenkla – arkitekter och planerare tar till sig det, men biologerna är fortfarande skeptiska.

Fysisk planerare

En anledning till varför biologer är mer skeptiska mot EST än planerare kan vara det företagsekonomiska angreppssättet, som flera vänder sig emot. Att bara arbeta med en EST i taget ökar också sannolikt risken att olika EST hamnar i konflikt med varandra och på så sätt blir ju helheten lidande. EST gör det förvisso lättare att tänka och angripa en fråga i taget – man väljer att analysera den ekosystemtjänst som är mest intressant. Vad som sedan menas med ”intressant” kommer emellertid att bero på vem som tänker och på vad.

I värsta fall kan en politiskt understödd satsning på ett par EST förorsaka irreparabla skador på andra mer svårfångade tjänster. Modellen kanske fram-står som alltför förenklad i förhållande till den komplexa (och delvis dolda) verkligheten som biologerna ser.

Problem med begreppet EST

EST kan ännu inte ge kasualitet. Det är ett tillväxtfilosofiskt begrepp. Bioekonomi är en avknoppning av EST där det monetära inslaget blir tydligt. Monetärt. EST intressant för politiker. Business!

Forskare

Här framskymtar en ideologisk ståndpunkt: Hållbarhet har också en politisk dimension, som inte så gärna vill förknippas med tillväxtfilosofi, med allt vad det innebär. Det monetära inslaget kritiseras i ovanstående citat. Naturen behöver finnas för sin egen skull och inte knytas till mänsklig vinning. Den linjära tillväxten behöver kanske i högre grad styras om mot cirkulär tillväxt.

Biologisk forskning bör kanske vara kunskapssökande – kunskapsforskning – istället för tjänsteforskning baserad på ekonomi.

Den oberoende forskningen är på väg att försvinna för att vi värdesätter den inte och det är kanske västvärldens samhällskollaps, lite som att Kafka är på väg att slå ige-nom, allt blir överbyråkratiskt! Då sätter vi ord och epitet på grejer som vi egentligen inte fattar.

Markägare.

Denne markägare instämmer i kritiken av själva EST-begreppet och bygger under med ett poängfyllt uttalande om nedmonteringen av den fria forsk-ningen. Här handlar det möjligtvis om att hitta på nya ord, där natur- och ekosystem kan inordnas som en del i den tillväxtfilosofiska diskursen. Istället för att försöka ändra själva diskursen mot en annan typ av tänkande, försö-ker man anpassa naturen till det rådande ekonomiska systemet.

Man har fastnat lite i att man vill se realekonomi i ekosystemtjänster, man accepterar

inte bara en ekosystemtjänst utan man försöker värdesätta tjänsten så att den passar

in i ett monetärt tänk, vilket gör att tjänsterna blir begränsande och konkurrerar med varandra. Svårigheter med att prissätta, vi vet att det bidrar till hälsa, men hur får man ner det i faktiska ekonomiska tal? Ekonomisk värdering tenderar ofta till att utesluta och begränsa ett faktiskt värde för att vi skall förstå och det kan jag tänka att ett problem med ekosystemtjänster är att man fastnar lite i prissättning – istället för att förstå att det här är värdefullt för det måste vi ha – vi behöver inte prissätta det.

Markägare

Hur prissätter man hälsa – frågar denne markägare, som ifrågasätter hur man kan värdera EST utan att resultatet blir alltför snävt. Som markägare har man i och för sig möjligheten att överblicka kostnader och sedan välja hur mycket man vill lägga ut på de för honom/henne monetärt olönsamma, men positi-va ekosystemtjänsterna. Det krävs emellertid ett stort mått av altruism för att satsa på de mer olönsamma och ibland osynliga EST. Här ser det ut som om det finns en del att göra för att utveckla instrument för att rättvist värdera olika ekosystemtjänster – så att de inte hamnar i konflikt med varandra. De olönsamma, osynliga EST behöver kanske uppmärksammas ännu mer.

Här framträder EST som ett komplext, kontroversiellt och inte helt

opro-blematiskt begrepp. Det är flera av de intervjuade som uppfattar det

mo-netära inslaget som störande. EST är något som är skapat av människan och utgår från människan. Att mäta naturfenomen i pengar är ett sätt att rädda det ursprungliga, vilda. Därför kan EST motverka sig själva, eftersom de är beroende av människan – dvs ordnad natur som förutsätter ett ekonomiskt system som är byggt på linjär tillväxt. Själva begreppet EST är sammansatt av natur- och ekonomi – en slags tjänsteforskning, således. Dock tycks en något mer entusiastisk hållning utgå från de fysiska planerarna än från biologerna.

Kan man använda ekosystemtjänster inom planeringen mer än vad som görs idag?

Det går inte att bara använda denna modell, man måste också titta på andra faktorer.

Grön infrastruktur, må bra i naturen, man kan inte vara naturmupp (aktivist) om man skall lyckas med att involvera alla i planeringsprocessen.

Biolog

Återigen kommer demokrati- och förankringsaspekter upp. Ingen kan driva en extrem ståndpunkt, genom att vara en ”naturmupp” påpekar denna respondent, utan alla behöver delta i det goda samtalet, där alla röster har ett värde och behöver göra sig hörda – först då kan det kommu-nikativa handlandet uppstå, förankrat hos alla, och reella förändringar kan genomföras.

Respondenten hävdar vidare, i likhet med markägare, att EST-modellen blir för instrumentell och smalspårig om man inte kompletterar med andra faktorer som välmående, grön infrastruktur mm.

Det är bra, det är ett pedagogiskt begrepp, det är det här att vi ska relatera naturvärden till människan. Det kan verka lite konstigt men det är också praktiskt för det är ett väldigt pedagogiskt begrepp att använda – för att jobba med de här viktiga frågorna.

Fysisk planerare

Inte alltid så lätt att översätta allt som har med naturen att göra till pengar men ibland nödvändigt för att få gehör inom kommunalt/politiskt sammanhang. Att översätta till pengar gäller inte alltid! Det är att hårdgöra mjuka värden.

Fysisk planerare

Ett kontroversiellt, men också användbart begrepp, som kanske ytterligare

behöver diskuteras på djupet för att utvecklas vidare som verktyg, börjar

fram-skymta. Biologer har svårare att omfamna det. Men här ovan argumenterar två

fysiska planerare för användandet av EST i planeringen och diskussionen med

politiken.

7.3 Hur kan urbaniseringen bidra till en hållbar