7. Resultatredovisning
7.3 Hur kan urbaniseringen bidra till en hållbar planering
Kan staden inspirera landsbygden?
Man behöver lära sig att miljövärdena inte är självklara ens på landsbygden. Inte minst i helåkerslandskapet kan miljön vara väl så torftig på landsbygden som i staden. Utsikten och horisonten kan glädja, men möjligheten att uppleva något omväxlande under en prome-nad kan vara mera begränsad än i en park. Och ofta är en promeprome-nad inte ens möjlig, om man bor omgiven av andras åkrar. För 100 år sedan fanns stigar och markvägar överallt, även på slätten.
Forskare
De som flyttar ut idag kanske vill ha något annat än de som bor där nu. Läkande stråk.
Kunskapen om att stråken är attraktiva, viktig kunskap om sociala och biologiska aspekter. Att må bra i naturen kommer man långt med. Trygga, säkra, attraktiva och tillgängliga miljöer att vistas i.
Biolog
Urbana miljöer är tärande! Kan inte producera livets nödtorft. Landsbygden är självbä-rande, självförsörjande. Försörjer den urbana miljön. Urban intellektuell miljö ger dock näring åt landsbygden.
Forskare
Helge å. Foto: Kristianstads kommun, Claes Sandén.
Denne respondent tycks mena att den urbana miljön ändå bidrar till att ge landsbygdsborna intellektuell näring. Ett sätt att betala tillbaka för att få tillgång till naturen, måhända? Att urbaniseringen sakta kryper in i lands-bygden, är det flera som påpekar. Folk vill gärna ha skyltade vandringsleder, bekvämt boende och caféer m m inom räckhåll. Övedskloster är ett bra exempel på hur man upplåter mark till olika aktiviteter, som hästsportevent, vandringar och caféverksamhet. Urbana värderingar börjar smyga in och
”mellanlandet”, som är ett slags sammansmältning av land och stad, börjar ta form, på gott och ont. De gamla bondesamhällena börjar koloniseras av före detta stadsbor, anywheres, som är på jakt efter upplevelser, platsens skönhet, vandringsleder, djur och natur och de pendlar gärna till sina jobb i staden. Då kan det vara bra att lära och planera med hjälp av bygdens historia. Var fanns de gamla markvägarna, mötesplatserna (vanningarna sid 57), vägskälen och fädrifterna?
Det finns de som ser möjligheterna i att organisera mark och natur efter urbana principer – natur som skapar välbefinnande och hälsa och dessutom får bygden att bli uppmärksammad och blomstra:
Det tror jag definitivt, jag menar att urbaniseringen sker ute på landsbygden också – för att även människor som bor på landsbygden får urbana värderingar. Inte alla som bor på landsbygden har en nära koppling till naturen och landskapet, utan man bor där mer av socioekonomiska skäl än av andra skäl, eller så har man flytt den urbana miljön för man inser att man mår bra på landet, men man har fortfarande urbana värderingar och ett urbant levnadssätt. Där tänker jag att i stadsmiljöerna är man väldigt duktig på att designa upp upplevelser och hjälpa människor att uppnå önskade beteenden.
Markägare
Urbana värderingar
Då uppstår frågan vad urbana värderingar betyder? Urbana värderingar kan vara en idealiserad syn på hur ett landskap skall se ut, byggd på romantiska och orealistiska föreställningar, långt ifrån den faktiska verkligheten; ett produktionslandskap, där skönheten fått ge företräde för ett rationellt och effektivt jordbruk. Urbana värderingar kan också vara att unna sig tiden att promenera med hunden, vandra, eller bara sitta stilla och njuta av det vackra landskapet. Lantbrukare som sliter hårt från morgon till kväll kan kanske tycka att de inflyttade stadsborna bara är ute och ”fingår” i värsta fall dess-utom på odlad mark eller gräs som skall skördas, och inte, bör trampas ner.
De inflyttade stadsborna ses kanske inte alltid med blida ögon: de framstår
kanske i lantbrukarens ögon emellanåt som fullkomligt okunniga vad gäller jord, odling och mark och ses kanske som ”främmande fåglar” i landskapet, dessutom med tummen mitt i handen! Där lantbrukaren är van att ha långt till affären, att själv ta hand om lösningen på olika praktiska problem – klarar stadsbon, som möts av en mycket tuff och hårdför vardag, inte alltid av den utmaningen.
Landskap är subjektivt uppfattat; En lantbrukare kanske ser på landskapet på ett annat sätt än en boende i stan. En nyplöjd åker gör lantbrukaren nöjd medan stads-bon ser ett hinder för promenaden. Landskapet innehåller ett antal resurser. Synen på landskapet har förändrats. Vad uppfattar vi som vackert? Skönhet är ett subjektivt begrepp. Vi kanske trivs bättre i skogsbryn för att de historiskt sett utgör ett skydd mot faror – ryggen fri. Vad vi matas med som barn påverkar uppfattningen – böcker – uppväxtmiljön.
Fysisk planerare
Denna respondent hävdar att våra egna barndomsupplevelser, medvetet, eller omedvetet påverkar perceptionen av landskapet. Eftersom det skånska land-skapet under de senaste 100 åren genomgått stora och drastiska förändringar är det kanske lätt att nostalgiskt minnas den tid då landskapet präglades av småskalighet, både avseende jordbruk och djurhållning. Dessutom fanns tidigare ett nätverk av småvägar att ta sig fram på. Den tiden kan uppfattas som en autentisk idyll, medan dagens försök – i stordriftens tidevarv – att återskapa delar av den idyllen kan uppfattas som artificiella.
Foto: Staffan Hjalmarsson.
Lars-Erik Williams beskriver Hovdalaområdet, Hässleholms kommun
Hovdala vandringscentrum
– från vandringsled till vandringskoncept
Hässleholms kommun tog i början av 2000-talet över det tidigare militära övningsfältet Hovdala, söder om Finjasjön, samt Garnisonen/Möllerödsområdet, norr om Finjasjön. År 2004 invigdes Finjasjöleden, en 20 km lång vandringsled som sträcker sig runt Finjasjön, strax utanför Hässleholms stad. Detta blev startskottet för en gradvis utveckling mot det som idag är Hovdala vandrings-centrum.
Hovdala naturområde och Finjasjöbygden kännetecknas av ett mycket varierat naturlandskap med skogar av skiftande slag, öppna och halvöppna betesland-skap och åkrar, vatten i form av sjöar, dammar och vattendrag. Naturvärdena har utvecklats genom kommunala projekt där bl.a. betesmarker, strandängar, slåtterängar och bäckar har restaurerats och skyddsvärda träd har lyfts fram.
Att Hovdala naturområde är landets artrikaste område för fladdermöss, 18 av Sveriges 19 arter lever här, är ett kvitto på att här finns natur av yppersta kvalitet.
Hovdala vandringscentrum är ett helt vandringskoncept. Genom fem längre vandringsleder och flera kortare slingor tillgängliggörs naturen i området för såväl lokala invånare som besökare utifrån. Den mångsidigt varierade naturen i området står i fokus. Mycket arbete har lagts ned på att få sträckningarna så optimala som möjligt ur upplevelsesynpunkt. Ledsträckningsarbetet har också utgått mycket från stadsutvecklingsprinciper; stadsväv med centrumpunkter, mötesplatser, siktstråk, landmärken, mm, har varit vägledande i arbetet.
Det har också varit viktigt att knyta befintlig service till ledsystemet; boende i form av hotell, vandrarhem och vindskydd; matställen i form av restauranger, pizzerior och caféer; samt järnvägsstation och busshållplatser. Förhoppningen är att fler näringsidkare i framtiden vill etablera mer serviceverksamhet i anslutning till vandringssystemet.
Alla leder är i form av rundleder, vilket möjliggör start och mål vid samma plats.
Vandringslederna har olika karaktär. Höjdarnas höjdarled är 22 km lång och går som en åtta med Hovdala slott i centrum. Den söker höjder och utsiktspunkter med vida siktlinjer och är lämplig som en heldagsvandring med möjlighet att äta lunch på slottet. Åttans form möjliggör två olika halvdagsvandringar.
Jakten på Gullspira är 21 km och går också som en åtta och möjliggör också hel- och halvdagsvandringar. Denna led söker mer ”det vilda”, stora delar av leden undviker vägar och går istället på stigar.
I Posta-Nillas spår är 26 km och binder ihop Hässleholms stad och järnvägssta-tion med Hovdala slott.
Hovdalaleden har inga egna unika sträckor utan följer ”ytterkurvorna” av de andra lederna. Den är 57 km lång och lämpar sig för t.ex. en tredagars vandring.
Här får man det mesta av det bästa av övriga vandringsleder. Hovdalaleden utgör också en del av Skåneleden Nord-Syd.
Det finns också tre kortare slingor, Alslingan 6 km, Hundslingan 6 km och Dammslingan 4 km.
Stad och landsbygd binds ihop genom ledernas anslutning till järnvägsstationen i Hässleholm. Därigenom är det möjligt att angöra systemet utifrån utan att vara beroende av bil. Med tåg tar det 71 minuter från Kastrup!
Hovdala slott utgör lite av hjärtat i Hovdala vandringscentrum. Slottet har en bred verksamhet med bl.a. utställningar, event, berättaraftnar, konserter, slotts-guidningar, mm. Här passerar de flesta av vandringslederna. Förutom denna gamla sevärdhet har ett antal nyare, platsspecifika installationer uppförts under de senaste femton åren, vilka höjer upplevelsevärdena längs vandringslederna.
– De arkitektritade vindskydden Birk, Birka och Ronja är uppförda 2019.
Utmärkande för dessa är de runda formerna och björkfasaderna vilket får byggnaderna både att sticka ut och samtidigt smälta in i björkdungen de står i. Dessa är bokningsbara och har varit mycket uppskattade av besökare från start.
– Den arkitektritade fågelplattformen Slingra dig utgör ett såväl populärt som pedagogiskt inslag i norra delen av Finjasjön. Genom den sinnrika konstruktionen kan man här uppleva Finjasjöns tidigare vattennivåer
(Finjasjön är sänkt 3 meter i två omgångar under 1800-talet), samt även dagens översvämningssituationer. Här finns också ett utemuseum.
– Alsumpskogspången i Finja
–
förmodligen världens längsta spång genom en alsumpskog, 1,6 km. Den tillgängliggör en naturtyp som få besökare tidigare upplevt. Byggd helt i ek och med brända ekstolpar för ökad håll- barhet. Stor variation av upplevelser under olika årstider.–
Trädhuset är Nordens största i sitt slag. Fem meter upp i luften kan man här ha konferenser, café, bröllop, fester, event mm.–
För tio år sedan restaurerade kommunen tillsammans med länsstyrelsen en bäck i Hovdalaområdet. Vid Hovdala tullkvarns ruin har en broplatt form byggts som tillgängliggör denna plats där både natur och kultur- historia förenas.–
Enkla yogabänkar med mosskuddar har blivit en populär rastplats vid en liten mosse.Syftena med Hovdala vandringscentrum är flera. Vandringslederna ger rika möj-ligheter för rekreation och friskvård. Det innebär också möjlighet för näringslivsut-veckling genom ekoturism och vidhängande verksamheter. Hovdala vandringscen-trum bidrar också till kommunens attraktivitet och identitetsbyggande.
Hässleholms kommun blev utsedd till Årets Skåneledskommun 2018. Året därpå blev Hovdala vandringscentrum nominerat till Skånes arkitekturpris 2019. Juryns motivering är en bra sammanfattning över detta vandringskoncept:
Birk. Foto: Karen Lagercrantz.
”Hovdala Vandringscentrum har skickligt använt design och kommunikation för att göra ett naturområde tillgängligt för den urbana människan. Med små, precisa anläggningar i ett storslaget landskap förstärks upplevelsen av både arkitektur och natur. Besökaren finner sig snabbt tillrätta längs genomtänkta vandringsleder och den höga servicenivån borgar för återvändande besökare.
Det här är ett hälsofrämjande projekt som når långt utanför kommunens grän-ser och där arkitektur och design har varit viktiga verktyg, och förståelsen för nya livsstilar är inspirerande.”
Hovdala. Foto: Karen Lagercrantz.