Främjande för närvaro

I analysen av vad specialpedagogerna gav uttryck för under intervjuerna kring det främjande arbetet kring elever med problematisk skolfrånvaro identifierades tre aspekter som centrala i att nå framgång kring elever. Dessa aspekter är: elevhälsokompetens på skolan, tillgänglig lärmiljö samt flexibel organisation.

6.2.1 Elevhälsokompetens på skolan

Resultatet visar att specialpedagogerna är eniga om att det är viktigt att man jobbar tillsammans i elevhälsoteam. Styrkan som alla specialpedagoger upplever med

elevhälsoteamen är att alla teamets olika yrkesprofessioner kan delge sina tankar utifrån sin profession och ta tillvara alla professioners kompetenser i elevhälsan. Resultatet visar att samtliga skolor har ett elevhälsoteam där skolsköterska, skolläkare kurator, skolpsykolog, rektorer och specialpedagogisk kompetens ingår. Samtliga skolors elevhälsoteam har rutinen att träffas regelbundet en gång i veckan. Hur många procent skolpsykolog, kurator och skolläkare arbetar på skolan och hur ofta de deltar på elevhälsoteam mötena varierar mellan skolorna från varje vecka till någon gång per termin. På en av skolorna ingår även en socialpedagog.

Vi jobbar tillsamman, det är vår styrka. Man har en kommunikation med sina kollegor. Någon kanske får prata om måendet medan någon annan får prata om det pedagogiska så att man kanske får dela på det (specialpedagog 5).

Samarbete mellan elevhälsoteamet och pedagogerna består av både av handledning och att samarbeta kring elev och föräldrakontakter.

Vi arbetar med att de pedagoger som står nära eleverna och handleder dem i hur de kan tänka och arbeta med eleverna (specialpedagog 1).

Mentorn är den som känner eleven bäst som har bäst relation med sina mentorselever och att den i största möjliga mån ska ha kontakt med sin elev och föräldrarna med stöd av EHT. Behöver man tips och lite coaching så finns vi där för att prata med dem och är det så att en elev får mycket stöd av specialpedagogen så är man lite prestigelös i det så vi tar det den som har tid och relation, är närvarande för eleven (specialpedagog 5).

Man använder sig av de kompetenser som elevhälsan har, den är ju ganska självklar. Sen där läraren har en väldigt god relation med en elev då försöker jag istället att handleda läraren att göra mycket av det arbetet. Jag blandar inte in mig som en ytterligare person som eleven ska ha relation till om det är arbetsamt för eleven att ha en relation. Då har jag kanske föräldrakontakten (specialpedagog 3).

Specialpedagogerna beskriver att den specialpedagogiska kompetensen i elevhälsoteamet handlar om fingertoppskänslan i mötet med eleven. Specialpedagogerna upplever att de behöver ha en lyhördhet där de känner om man ska pusha, backa eller gå vidare. Detta upplevs betydelsefullt eftersom om man skulle göra fel i något moment, om man har lite för bråttom eller om man har en idé som man kör för hårt åt ett håll kan kosta oerhört mycket för eleven att komma tillbaka. Den specialpedagogiska kompetensen handlar om

relationsskapandet och att ha förmågan att skynda långsamt. En av specialpedagogerna menar att specialpedagogen skulle behöva ha mer kunskap kring barns mående och hur man möter elever med psykisk ohälsa.

Funktionsnedsättning det kan vi, men när det blir hemmasittare då blir det ofta psykisk ohälsa också. Depression, ångest, tvångssyndrom det kan vi inte mer än det vi lär oss av erfarenhet det skulle kunna vara en inriktning under utbildningen (specialpedagog 5).

6.2.2 Tillgänglig lärmiljö

Resultatet visar att samtliga specialpedagoger anser att det är viktigt med trygghet, rutiner samt att det finns en känsla av gemenskap på skolan där eleverna känner att de blir sedda och accepterade när de kommer till skolan. En tillgänglig lärmiljö kan ses ur ett främjande

perspektiv. De pedagoger som står nära eleverna behöver stötta eleverna.

Det handlar ju om att det är ett klimat i skolan som man vill vara i och som man trivs i och vill vara här. Vi är en liten skola så man blir sedd av fler än bara sin lärare på dagen det är ju fördelen med det lilla formatet (specialpedagog 3).

Att dom känner att dom kan komma till skolan och känna att dom blir sedda och accepterade för dom de är (specialpedagog 2).

De elever som uppmärksammar försöker vi ha tätare kontakt med för att se till att man lyckas och mäktar med sina skoluppgifter (specialpedagog 5).

Det finns en familjär känsla på skolan. Eleverna är trygga med väldigt många vuxna (specialpedagog 6).

Att det finns vuxna som bryr sig. Att det finns vuxna som tror på en. Att man hjälper till att lyfta eleven så att den får känna sig lyckad när den är här så att det är lättare att komma hit. Att man pratar mycket och inte bara pratar skola (specialpedagog 6).

Trygghet, rutiner, struktur, en känsla av gemenskap, en känsla av att bli sedd, en känsla av bli förstådd, att man känner att man är omtyckt, att läraren litar på en, att man har en relation, man jobbar med värdegrund, man lägger ner mycket energi i början på att sätta ihop gruppen, alla ska få vara hörda, alla ska få enskilda samtal och få säga hur de tycker och tänker hur de vill ha det (specialpedagog 5).

Tydlig struktur i undervisningen och förberedelser är betydelsefullt i det främjande arbetet för en tillgänglig lärmiljö. Eleverna behöver känna att de har kontroll på vad som ska hända och vad som förväntas av dem.

Det här med strukturen, så igenkännande som möjligt och inkluderande så att alla elever känner att de kan vara med i klassrummet och har koll på vad som gäller. Tydlig information hem. Vi jobbar med förberedelse inför en vecka så att de vet vad som gäller. Inför utflykter förberedelse så att de vet vad som gäller i tid, de barn som behöver det. Vi försöker undvika spontana utflykter för vi vet att det fungerar inte för alla (specialpedagog 5).

6.2.3 Flexibel organisation

Skolorna arbetar främjande mot problematisk skolfrånvaro genom att erbjuda alternativa lösningar inom organisationen där elever undervisas enskilt, i mindre sammanhang, med anpassad studiegång i både ämne och tid i skolan samt att delta i undervisningen på distans.

Möjligheten till att individanpassa och ha små grupper i skolan inom den stora organisationen (specialpedagog 8).

Vi har ju flera alternativa lösningar här på vår skola. Vi har ju elever som går i ett mindre sammanhang med anpassad studiegång (specialpedagog 1).

Nu har vi gjort en anpassad studiegång, men där lärarna hälsa på flera gånger varje vecka kommer in, om det så bara är 10 minuter så att eleven fattar att läraren som ska sätta betyg ser vad eleven gör och att man gör formativ bedömning med små kommentarer (specialpedagog 4).

Man kanske börjar fokusera på några ämnen som de har lite extra motivation till och så lägger man fokus på dem (specialpedagog 6).

Det har varit jätte lyckosamt för den eleven som har kunnat vara med på distans (specialpedagog 5).

Har det varit så att ska en elev mötas upp till exempel hämtas i hemmet eller mötas upp på skolgården då har vi löst det med att den person som har närmast relation med eleven har gjort det (specialpedagog 7).

Det handlar även om att skynda långsamt och att vara nöjd med de stunder som eleverna med problematisk skolfrånvaro kommer till skolan.

Ja det handlar om att skynda långsamt. Man får ibland vara nöjd med de timmar de kommer (specialpedagog 1).

Samtliga specialpedagoger talar om vikten av goda relationer i det främjande arbete.

Relationer, relationer, relationer...det är så viktigt (specialpedagog 2).

Jag tror det är relationer. Nu gör vi detta tillsammans, jag tror på dig, vi hjälps åt, du gör det där hemma, mamma och pappa hjälper dig med det, sen när vi kommer hit då kör vi detta, man visar på tydliga mål så att de har en plan framför sig (specialpedagog 4).

Det handlar om goda relationer mellan läraren och eleverna, mellan eleverna och mellan lärare och vårdnadshavaren. Specialpedagogerna lyfter vikten av ett tätt och direkt samarbete med vårdnadshavare.

Goda relationer. Eleven och kompisarna. Eleven och lärarna. Lärarna och föräldrarna tror jag är jätteviktigt (specialpedagog 3).

Att ha en tät kontakt både med eleven och med hemmet och att man direkt, och har uppföljningar varje månad så att man tar tag i det på en gång (specialpedagog 4).

Nära kontakt med vårdnadshavare är avgörande (specialpedagog 6).

Samarbetet med hemmet är jätteviktigt. Ibland får vi nog inte vara så rädda för att byta en mentor kring en elev om det inte funkar ibland kan det ju vara så att mentorn inte heller klickar med vårdnadshavaren. Det är så viktigt att eleven har en person på skolan som den klickar med och att man kan få till ett bra samarbete med hemmet (specialpedagog 7).