Handlingsplan vid frånvaro

Vid upptäckt av problematisk skolfrånvaro tar skolan kontakt med vårdnadshavarna för ett möte där man tillsammans planerar för hur man ska arbeta framöver för att öka skolnärvaron. Även andra instanser som BUP och socialtjänst kan bjudas in för samverkan.

Ja och får vi flagg om att en elev har en ökande frånvaro så bokar vi upp möte med vårdnadshavare och vi startar då upp en utredning för att se om det finns faktorer som vi kan ändra på (specialpedagog 1)

Ja vi går ju efter frånvaro procenten som mentorerna uppmärksammar. Skolsköterskan tar kontakt. Om inte det hjälper så kallar delar av elevhälsan tillsammans med mentor vårdnadshavare till möte där vi försöker se hur vi tillsammans kan finna en väg framåt. Efter det kan det också bli aktuellt att se om det är fler aktörer som ska in såsom socialtjänst eller BUP (specialpedagog 2).

Att man i ett tidigt fångar upp om det skulle vara något och involverar eleven i alla analyser man gör (specialpedagog 6).

Vid upptäckt av problematisk skolfrånvaro genomför alla skolor en kartläggning. Genom att intervjua elev och vårdnadshavare kartläggs framgångsfaktorer som ligger till grund för en handlingsplan och samverkan mellan hem och skola.

Då kartlägger vi dem. Försöker hitta framgångsfaktorer, hitta stunder där det fungerar, hitta lektioner där man märker att eleven är närvarande. Vi intervjuar föräldrar, vi intervjuar eleven. Elevintervjuer är viktig då, hur vill eleven bli bemött i skolan. Vad kan vi göra för att underlätta för dig, hur kan dina föräldrar underlätta för dig och hur vill du att mottagandet i klassen ska vara, alltså varenda detalj hur det ska se ut, vill man komma lite tidigare, vill man komma lite senare, vilken plats vill man sitta på så att man verkligen får elevens syn på hur hen tycker att det ska vara så att det blir så bra som möjligt och sen så sammanställer vi det och sen går vi ut i arbetslaget och pratar om hur vi ska bemöta eleven (specialpedagog 5).

Om vi sedan går vidare så gör vi en intervju med föräldrarna och eleven. Det är ganska ytliga frågor, men sedan har vi ett annat kartläggningsmaterial där man försöker se mer på djupet mer utifrån individ, grupp och organisation: Det är ganska nytt, kom i januari. Men först görs en anmälan och om vi inte får bukt med det så får vi ta till denna nya blanketten… Det är jurister i kommunen ihop med det centrala elevhälsoteamet som har arbetat fram detta kartläggningsmaterialet (specialpedagog 8).

Ett tydligt sätt att kartlägga och få syn på hur omfattande frånvaron är för eleven är som en av specialpedagogerna lyfter att göra en färganalys av närvaro och frånvaron i frånvaro

rapporteringssystemet.

I Schoolsoft kan man gå in och få en färganalys av närvaro och frånvaro. Vi utgår mycket från den när vi pratar med eleverna i ett första skede kring att så här ser det ut och så har vi märkt att när de ser sina dagar i färger med det röda, gula och gröna att de funderar mycket själva kring och shit är jag borta så mycket från hemkunskapen. Så kan de sätta ord på varför och vi kan hitta insatser för det

(specialpedagog 6).

Några specialpedagoger berättar att de inleder kartläggningen med att använda den

pedagogiska kartläggningen som de använder vid kartläggning på skolan. I vissa fall anpassas den till syftet.

Vi har ju en pedagogisk kartläggning som kan fyllas i. Det är ett kartläggningsmaterial som är utarbetat på den skola jag arbetar på (specialpedagog 7).

Vi har utgått från vårt vanliga kartläggningsmaterial som vi har då vi gör en pedagogisk kartläggning och så har vi vinklar vi dessa frågor lite mer mot skolnärvaro. Vi har i detta materialet försökt fånga framgångsfaktorer alltså vad är det som funkar och vad kan vi göra mer av (specialpedagog 2).

Nu har vi en pedagogisk kartläggning helt enkelt med en fördjupad del på individnivå och elevens tankar och där har vi även fått in föräldrarna för att få deras bild och vad de tror att deras barn behöver bli bemött i skolan, vad de kan göra hemma för att kunna hjälpas åt (specialpedagog 5).

På några skolor har de plockat delar från olika kartläggningsmaterial och sammanställt ett eget för kartläggning av problematisk skolfrånvaro.

Vi plockar lite från olika och har gjort ett eget (specialpedagog 1).

Jag har plockat ihop så att det blir en mishmash av olika. Man kanske använder sig av Aspeflos SEP för att få syn på nåt sen kanske man använder något annat för att få syn på nåt annat. Det beror helt på vad det handlar om för problematik med eleven. Om det finns en psykisk ohälsa i det hela så är det ännu svårare tycker jag (specialpedagog 3).

De kartläggningsmaterial som vi använder är lite hemmasnickrat med inspiration från ett

kartläggningsmaterial. Hemmasnickrat är alltid bra för då kan man alltid anpassa efter behovet som är just där man är och då (specialpedagog 6).

När man efter kartläggning lyckas få eleven med problematisk skolfrånvaro tillbaka till skolan är det viktigt att det finns en välplanerad handlingsplan som lärare, elev och vårdnadshavare

kommit överens om. Det handlar om att ha tät kontakt och kontinuerligt ha möten där eleven är delaktig i besluten.

Tät kontakt, att locka och pocka, styra upp, att de är delaktiga i samtalen. Jag har alltid med eleverna på mina möten om det är från 6:an (specialpedagog 4).

Täta möteskontakter. Tätt samarbete mellan hem och skola (specialpedagog 5).

Det behöver tydligt framgå vilka förväntningar och mål som eleven arbetar emot. Måendet är till en början högsta prioritet.

Sen när eleven kommer tillbaka är det otroligt viktigt att det är måendet som är prioritet och att man lägger det andra vid sidan (specialpedagog 5).

Eleverna som vi märker har svårt att komma till skolan behöver man ha extra koll på och att man hjälper dem extra mycket med strukturen, att prioritera uppgifterna, känna att du är färdig, och då är det paus (specialpedagog 5).