Generaliserbarhet, reliabilitet och validitet

Kvale och Brinkman (2017) hävdar att antalet personer i kvalitativa studier tenderar att vara antingen för litet eller för stort. De menar att om antalet är för litet blir det svårt att

generalisera och omöjligt att pröva hypoteser om skillnader mellan grupper. Om antalet är för stort går det inte att göra några mer ingående tolkningar av intervjuerna. För att få ett bra underlag för analys har vi valt att genomföra åtta intervjuer med specialpedagoger. Kvale och Brinkmann menar att en studies generaliserbarhet avgörs huruvida resultaten av en studie skulle bli desamma om de genomförs med andra undersökningsgrupper och i andra kontexter. De menar att istället för att fråga om resultaten kan generaliseras bör frågan ställas om den kunskap som framkommit i en särskild intervju kan användas och överföras till andra liknande situationer. I studien görs inga anspråk på att vara en sanning som talar om hur det är. Kunskapen som framkommer i materialet kan dock ge en inblick i några

specialpedagogers upplevelser om komplexiteten kring problematisk skolfrånvaro gällande förebyggande, främjande och åtgärdande insatser.

5.5.2 Reliabilitet

För att nå hög pålitlighet i studien har en strävan att följa de forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet (2010) förespråkar funnits. Denscombe (2016) menar att vid intervjuer ansikte mot ansikte så innebär direktkontakten under intervjun att data kan kontrolleras beträffande riktighet och relevans under tiden som data samlas in. Dock krävs medvetenhet om att data från intervjuer baseras på vad människor säger snarare än vad de gör. Denscombe påpekar att uttryck och handling inte alltid stämmer överens. Vi har i studien försökt fånga intervjupersonernas erfarenheter av problematisk skolfrånvaro.

5.5.3 Validitet

När det handlar om trovärdighet visar Fejes och Thornberg (2016b) att det i kvalitativ

forskning är forskaren som är det primära instrumentet för att samla in och analysera data och det ställer krav på oss i rollen som forskare. Kvale och Brinkman (2017) hävdar att om man gör klargörande av innebörden av de uttalande som görs under intervjun ökar möjligheten att göra en mer välgrundad analys. Under intervjuerna gjordes sammanfattningar efter varje fråga för att kontrollera att informanten uppfattats på rätt sätt. Kontrollfrågor ställdes i de fall där osäkerhet om vad specialpedagogen avsåg fanns. Kontrollfrågorna och sammanfattningarna underlättade valideringen av tolkningarna under analysen av intervjusvaren. En transparent redogörelse för tillvägagångssätt vid urval av informanter och genomförande av intervjuer har eftersträvats, vilket bidrar till att öka studiens evidens (Kvale & Brinkman, 2017). Vi har fått kontakt med våra intervjupersoner utifrån olika specialpedagogiska nätverk som vi är

delaktiga i.

5.6 Forskningsetiska aspekter

I studien tillämpas Dataskyddsförordningens (GDPR) grundläggande principer för bearbetning av personuppgifter. Principerna för behandling av personuppgifter avser att åstadkomma en rättvis och laglig hantering av personuppgifter (Datainspektionen, 2016).I Vetenskapsrådet presenteras fyra huvudkrav som berör forskningsetik vilka innefattar: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet, 2010). I vår studie innebar det att deras person och kontaktuppgifter enbart delades med oss. Informanternas namn har fingerats och ålder ansågs icke relevant för denna studie. Samtyckeskravet genomfördes då samtliga informanter ombads godkänna intervjun och att den kom att spelas in. De var även medvetna om att de när som helst fick avsäga sig sin medverkan. Innan medverkan vid intervju frågades informanterna om det gick bra att spela in samtalet. Informanterna informerades så de förstod syftet med arbetet och att deras information endast skulle användas för detta arbete. Utöver detta erbjöds de även det färdigställda materialet, därmed anses nyttjandekravet har tagits hänsyn till. Ingen av

specialpedagogerna kände ett behov av att läsa igenom transkriberingen av intervjun. Fyra av specialpedagogerna bad om att få tillgång till det färdiga arbetet.

6 Resultat

Syftet med denna studie är att sett utifrån en specialpedagogisk roll belysa komplexiteten kring problematisk skolfrånvaro gällande förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Resultatet i vår analys har därmed delats in i kategorierna: förebyggande för närvaro, främjande för närvaro, åtgärdande för närvaro samt yttre påverkan. I kommande kapitel presenteras resultatet av de intervjuer vi genomfört. Citaten är valda för att tydliggöra det centrala i resultatet i vad specialpedagogerna gav uttryck för. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

Samtliga specialpedagoger uppger att det finns elever med problematisk skolfrånvaro på skolan där de arbetar och attden problematiska skolfrånvaron har ökat över tid.

6.1 Förebyggande för närvaro

I analysen i vad specialpedagogerna gav uttryck för under intervjuerna kring det

förebyggande arbetet kring elever med problematisk skolfrånvaro identifierades två aspekter som centrala i att nå framgång kring elever. De här aspekterna är: rutiner för tidig upptäckt av problematisk skolfrånvaro och rutiner vid stadieövergångar kring elever vid problematisk skolfrånvaro.

6.1.1 Rutiner för tidig upptäckt av problematisk skolfrånvaro

Resultatet visar att samtliga skolor har rutiner kring att registrera närvaro. Detta kan ske i varierande former av digitala plattformar. Därefter såg det olika ut kring vilka rutiner olika skolor hade för att arbeta vidare kring uppmärksammad frånvaro som första steg. Vid vissa skolor är det skolans administratör som kontaktar vårdnadshavarna, på andra är det skolans mentor.

Det här följs då upp av våran administratör som ringer upp vårdnadshavare och kollar varför de inte dykt upp eller är anmälda frånvaro på. Sen går det över på mentorn (specialpedagog 7).

Vi har en person på expeditionen så när lärarna har gått igenom sina klasser och gått igenom närvaron så går han runt och kontrollerar. Om någon inte är inrapporterad så ringer han föräldrarna

(specialpedagog 3).

På alla skolor vi valt att genomföra intervjuer på framgår att det finns rutiner kring att koppla in elevhälsans professioner ifall skolfrånvaron fortgår trots att skolan påtalat det för elev och vårdnadshavare.

Sen är det skolans rektor och kurator som har ansvar för att se över denna frånvaro (specialpedagog 8).

Första onsdagen i varje månad går varje mentor igenom sina mentorselever och kollar tillbaka på hur närvaron ser ut. Ser man då att det är ströfrånvaro och ligger på sådär 15% frånvaro lite hit och dit så tar man kontakt med hemmet och undrar lite hur ser det ut. Är det så att det fortsätter och går upp emot 20% då kontaktas EHT-teamet. Det gör de varje månad på arbetslagsmötet. Sen kontaktar defamiljen

igen och säger att vi ser att det har inte blivit någon bättring och säger att vi behöver ta ett möte på skolan. Är det över 20% och det håller i sig blir det en skolpliktsanmälan, att vi får träffas här och erbjuder en medicinsk utredning om det inte finns någonting runt omkring (specialpedagog 4).

Ja vi ser ju regelbundet över frånvaron. Om den överstiger 20% så ska mentorerna signalera till elevhälsoteamet och vårdnadshavare. Då har vi rutinen att skolsköterskan alltid ringer till vårdnadshavare också. ja det är ju viktigt att man fångar upp så det inte är något medicinskt (specialpedagog 2).

En gång per period har vi heldagar i elevhälsoteamet där vi kollar av vilka elever som har 20% eller mer och är det någon vi funderar kring så får ansvarspedagogen reflektera kring vad det handlar om (specialpedagog 6).

När vi märker att en elev är borta mycket, vi har gemensamma EHG elevhälsogemensamma möten då möter vi en klass i taget regelbundet, cirka en gång i månaden….Då går vi igenom närvaron och när vi ser att det skenar iväg så är det mentorn som ringer hem, vid behov sammankallar ett möte antingen med hela EHT eller med mig eller skolsyster beroende på vad det gäller (specialpedagog 5).

De specialpedagoger vi intervjuat beskriver att de har god inblick i vilka elever som har problematisk skolfrånvaro, men anger att det kan vara olika professioner i elevhälsan som arbetar aktivt gentemot elever och vårdnadshavare. En vanligt förekommande profession är skolkurator och skolsköterska. Det kan enligt de intervjuade specialpedagogerna finnas olika anledningar till att olika professioner i elevhälsan väljer att ha en mer framträdande roll i olika fall.

Ibland är det jag som arbetar kring eleven och ibland kopplar jag in kuratorn för det är mer den vägen det bör gå till exempel om man har barn som bestämmer för mycket hemma om det handlar om ett bristande föräldraskap (specialpedagog 3).

Då har vi rutinen att skolsköterskan alltid ringer till vårdnadshavare också. Ja det är ju viktigt att man fångar upp så det inte är något medicinskt (specialpedagog 2).

Vad som även blir tydligt i analysen av de intervjuer vi genomfört är att på alla de skolor vi valt ut finns rutiner kring hur elevers skolnärvaro följs upp på den egna skolan. Endast en specialpedagog angav att det fanns gemensamma rutiner för att rapportera in till kommunen.

Vi har ju i kommunen tre avstämnings tillfällen då vi ska rapportera in till kommunen om vi har elever med hög frånvaro. Sen har jag mindre avstämningar mellan det med arbetslagen (specialpedagog 8).

Vad detta beror på framkommer inte i intervjuerna men i analysen av intervjuerna

framkommer det att denna skola är den enda skola som ingår i en verksamhet där det finns ett centralt team i kommunen som arbetar mot elever med problematisk skolfrånvaro.

Flera specialpedagoger menar att frånvaron räknas som problematisk på skolorna när den överstiger 20%. Dock menar de flesta av specialpedagogerna att de försöker hitta mönster för den problematiska frånvaron om det är något speciellt skolämne eller vid någon tidpunkt under skoldagen?

Det är 20% men när vi tittar på procenten så försöker vi också se till om vi kan hitta mönster är det till exempel någon speciell veckodag eller något speciellt ämne? (specialpedagog 2).

Om man ser att det alltid är måndag och torsdag eftermiddag då det är modernt språkundervisning (specialpedagog 4).

Två av specialpedagogerna menar att när frånvaron räknas som problematisk måste vara beroende på vad orsaken till frånvaron är. Det framkommer att det blivit svårare att dra gränsen för vad som är problematisk frånvaro under pandemin.

Det kan ju vara att en elev är sjuk i influensa en vecka och då drar ju frånvaron iväg. Sen tittar vi ju och försöker se mönster är det något speciellt ämne eller någon dag. Det kan vara att en elev har svårt att komma på morgonen, men sen inte orkar hela dagen utan smiter iväg (specialpedagog 7).

Ibland kan det handla om gränsen mellan att det finns en sjukdom, men det kan också finnas något annat som gör att man inte vet vad som är vad. Vi försöker tänka procent och det har helt kullkastats nu när det har varit Covid (specialpedagog 3).

6.1.2 Rutiner vid stadieövergångar kring elever vid problematisk skolfrånvaro I analysen av intervjuerna tar flera specialpedagoger upp att elever med problematisk skolfrånvaro har en tendens att öka med åldern. Några av intervjupersonerna beskriver att detta kan hänga ihop med ökade krav både sett ur ett kunskapsmässigt perspektiv men även sett utifrån kraven på att förhålla sig till fler relationer.

Det beror på flera saker, skolan har ju förändrats. Många elever möter fler lärare i ett ämneslärarsystem, kraven har ökat ja ökat för den här typen av elever och då tänker jag främst på elever med autism som har en känslighet för krav och förändringar. Man delar klasser och går i grupper, det blir en ångest (specialpedagog 1).

...när kraven ökar, börjar på högstadiet med fler ämnen och fler pedagoger då blir det tufft och där tänker jag att vi måste jobba jättemycket för att inte fler ska bli hemma. Det glappet mellan årskurs 5 och 6 när de börjar högstadiet är stort (specialpedagog 6).

Endast en av de åtta intervjuade specialpedagogerna lyfter fram att det finns tydliga rutiner gällande stadieövergångar kring elever med problematisk skolfrånvaro. Detta är den skola som ingår i en kommun där det finns ett centralt team gällande elever med problematisk skolfrånvaro.

...sen finns det ett centralt team i kommunen men de arbetar mer mot högstadiet men de tar in information från f-6 skolor (specialpedagog 8).

Huruvida detta arbete med rutiner vid stadieövergångar gynnar eleven eller inte framgår inte. Två av skolorna som vi intervjuat specialpedagoger på är 6-9 skolor och de beskriver att de haft elever med problematisk skolfrånvaro redan vid start i åk 6.