4. Resultat och analys
4.3 Främjande verktyg för barns inflytande
På frågan om hur pedagogerna uttrycker att de arbetar med barns inflytande i det demokratiska arbetet i verksamheten så menar pedagogerna att det är av stor innebörd att utgå från barnperspektiv. De menar att barns inflytande till stor del handlar om att pedagogerna måste lyssna och utgå från deras tankar och intressen och därefter
iordningställa både miljö och plats för samtal och lärandeprocesser, detta för att fördjupa lärandet utifrån barnens förutsättningar och önskemål.
I projektarbeten observerar vi barnens intressen. Man vet inte från början var det kommer att leda och det tycker både pedagoger och barn är roligt.
Det viktiga tycker jag är att man utgår från barnens intressen och att man låter dem driva frågorna framåt. Vi pedagoger ska fungera som medforskare.
Pedagogerna menar att när de utgår från barnens intressen och för in “lyssnandet” i verksamheten så gynnas det demokratiska arbetet i förskolan och de enas om att det inte är möjligt att ge barn inflytande om de inte lyssnar och bekräftar barnens tankar och känslor.
Att vara lyhörd är viktigt, man måste lyssna på barnen, vad de vill och deras intressen så de känner att de får sina röster hörda även fast de inte alltid kan bestämma.
Pedagogerna menar att det är viktigt att fånga specifika uttalanden och aktiviteter som barnen gör för att sedan kunna gå vidare i ett visst tema och fördjupa barnens kunskaper, utifrån deras intressen. De lyfter att det krävs att man är en närvarande pedagog, att man observerar, lyssnar och reflekterar tillsammans med barnen och ens arbetskollegor. På så vis utgår man från barnens perspektiv och de får inflytande över verksamheten.
Till exempel om barnen är ute och intresserar sig för spindlar; tillsammans börjar de prata och ställa frågor till varandra och en närvarande pedagog. Då kan man föra detta vidare, samtala, reflektera och fördjupa. Det blir ett meningsfullt lärande för barnen.
Det meningsfulla lärandet som pedagogen talar om hänvisas till att det uppnås genom att lyssna och vara närvarande som pedagog. På detta sätt fördjupas lärandet och samtidigt så ges det utrymme för barns inflytande.
En pedagog beskriver “lyssnande” som följande,
Vi måste vara lyhörda och snappa upp barnens ideer. Då kan vi fånga barnens frågor om hur gör man? Till exempel, hur kommer vattnet genom rören från handfatet? Det kopplade vi till vårt “hus tema” där vi gav barnen inflytande genom dessa frågeställningar och för det vidare. Sen kan man fundera på om
man ska väcka mer funderingar och ideer igen eller om man ska låta det passera. Barnens intressen styr.
Analys
Utifrån intervjusvaren tolkar vi vad inflytande och demokrati är från ett vuxenperspektiv och hur det speglas av de pedagogiska riktlinjer som förskolan indikerar, i detta fall från den Reggio Emilia-inspirerade pedagogiken. Intressant med detta är att pedagogerna använder begreppen som en naturlig del av det aktiva demokratiarbetet och barns inflytande i verksamheten, utan att reflektera över om hur det rör sig inom Reggio Emilia-diskursens ramar. Pedagogerna tycks inte reflektera över om den beroendeställning som kompromissas med och mellan barnen när de uttrycker lyssnande och observationer som en del av inflytande aspekten. Folkman (2017, s.87) menar att “barns intressen” i den Reggio Emilia-inspirerade pedagogiken blir en tolkning som riktas med fokus på bestämda frågeställningar ofta i relation till förskolans läroplansmål och att barnens intressen blir en styrning av vissa barns intressen. Detta kritiska synsätt på lyssnande akten anser vi vara givande i analysen då pedagogerna uttrycker att det är en stor del av hur demokrati och inflytande får sitt uttryck i verksamheten.
Med detta kritiska synsätt kan man också analysera hur pedagogerna arbetar med barns känsla av inflytande och sitt demokratiska tänkande i förskolans kontext. De Reggio Emilia-inspirerade uttalandena kan ses innehålla föreskrivna normer som signalerar till barnen vad och hur barn ska vara och vad som är accepterat och inte accepterat. När barnet skapas in i denna kontext förhåller barnet sig till dessa restriktioner och skapas i förhållande till detta. På samma vis ingår även pedagogerna i ett diskurs nätverk som på samma vis indikerar vad som är möjligt att göra och tänka i förskolans praktik.
Intervjusvaren visar att pedagogerna styr mycket av det de samlar in från observationer och i sitt lyssnande till ett specifikt tema vilket vi tolkar som form av en dold styrning
(Tullgren, 2003; Foucault 2003). Alltså att det förekommer utan att pedagogen är medveten om det. Intentionen att fånga upp något som anses vara viktigt och sätta in det i ett temaarbete med barnen är enligt Folkman (2017) en del av en lyssnande aktivitet som är vanligt förekommande i Reggio Emilia-pedagogiken. Vi tycker oss se att pedagogerna inte har ett medvetet eller tydligt arbetssätt kring det demokratiska arbetet då de istället refererar till verktyg inom en pedagogisk filosofi vilket vi anser borde vara oberoende av pedagogiska riktlinjer. Även om intentionen om att skapa till exempel ett tema om deras inflytande och demokrati i slutändan må gynna barnet (Johansson, 2003).
Med utgångspunkt från Foucaults (2003) diskursanalytiska perspektiv på makt är bland annat olika diskurser en produktion av kunskap genom språk. Från intervjusvaren kan man med denna utgångspunkt se att demokratiarbetet och barns inflytande konstrueras efter pedagogernas påståenden och uttalanden om specifika ämnesområden, i detta fall lyssnande, barns röst, utgå från barnens intressen, tillgänglig miljö, observera och tema. Detta indikerar både för barn och pedagoger om vad som är möjligt att tala om samt hur det talas om. I praktiken hänvisar det även individen till hur hen bör agera i den aktuella diskursen. Detta leder i sin tur till uteslutningar om vad som får sägas eller göras i diskursen (ibid).