Under denna rubrik ska ungdomarnas upplevelse av förhållandet mellan Södermöre och Kalmar jämföras med centrum – periferi-teori. Resultatet ska visa om man kan tala om ett centrum – periferi-förhållande mellan Kalmar och Södermöre. I och med detta återvänder jag till den uppdelning av centrum – periferi-teorin som forskarna Rokkan och Urwin använde och som min intervjuplan utformades efter: kultur, ekonomi och politik. Om centrum dominerade över periferin på något av dessa tre områden, menade Rokkan och Urwin att ett centrum – periferi-förhållande var identifierat. På den kommunnivå jag befinner mig blir centrum liktydigt med centralorten Kalmar, och kommundelen Södermöre får representera periferin. Rokkan och Urwins teori säger i så fall att om centralorten dominerar över kommundelen på något av områdena kultur, ekonomi och politik råder det ett centrum – periferi-förhållande. Dessutom ställs intervjuresultatet mot Deutsch teori om samhörigheten mellan centrum och periferi.
Då min undersökning sker med intervjuer, är det ungdomarnas upplevelse av förhållandet till centralorten som bildar underlag för analysen om centrum – periferi. Frågan blir då: pekar ungdomarnas förhållande till centralorten på ett centrum – periferi-förhållande?
4.1 Kultur
Ungdomarna ansåg inte att det fanns några större skillnader mellan jämnåriga från Södermöre och från centralorten Kalmar. Boendeorten spelade inte någon roll i relationerna till
centralortens ungdomar. Enligt Deutsch skulle känslan av gemenskap med centrum vara låg i periferin, eftersom invånarna träffades mindre. Även om ungdomarna var missnöjda med bussförbindelserna, hade de ändå kunnat bygga upp sociala relationer till centralorten. Ungdomarna visade sig ha kompisar både i Södermöre och i Kalmar, vilket talar för att Deutsch teori inte gäller för Södermöre.
Gymnasieungdomarna åkte dagligen till centralorten Kalmar, där deras skolor låg. Utbudet av kultur-, fritids- och nöjesaktiviteter var större i Kalmar, och för att ta del av detta fick
ungdomarna åka dit. Uppenbarligen var Kalmar överlägset på denna punkt, men inget tydde på att ungdomarna upplevde detta som ett problem. Södermöre visade sig kunna erbjuda ett tillfredsställande utbud, när det gällde idrottsaktiviteter, vilket torde balansera Kalmars
45 dominans. Ungdomarna uppgav dessutom att de på det stora hela var nöjda med sin fritid, även om bussförbindelserna försvårade en del. Kalmar visade sig alltså ha en särställning i fråga om utbudet av fritidsaktiviteter, men det är inte klart, om man kan tala om en dominans, såsom Rokkan och Urwin menar. Min tolkning är att intervjuerna inte visar på att Södermöre domineras av centralorten Kalmar på kulturområdet. Dock finns ett missnöje med
bussförbindelserna som det inte går att bortse ifrån.
4.2 Ekonomi
Rokkan och Urwin menade att en dåligt utvecklad ekonomi kännetecknade periferin,
samtidigt som periferin ekonomiskt dominerades av centrum. Intervjuerna gav en tydlig bild av att Södermöre upplevdes ha färre yrkesmöjligheter och en ensidig och svag ekonomi. Orsakerna till detta tillskrevs emellertid aldrig centralorten som enligt Rokkan och Urwins teori var den hämmande faktorn. Istället angavs orsakerna vara marknadsekonomiska hänsyn som liten efterfrågan, lönsamhet och individernas olika preferenser, och arbetstillfällen försvann på grund av dålig lönsamhet. Den orättvisa resursfördelning som dök upp i
intervjuerna kopplades aldrig av ungdomarna samman med Södermöres ekonomiska situation. Något stöd för att centralorten Kalmar skulle dominera Södermöre på området ekonomi återfinns inte i intervjuerna. Däremot tycks Södermöre domineras av allmänna,
marknadsekonomiska principer.
4.3 Politik
Som vi såg i avsnitt 3 utgick intervjupersonerna från individen, när de diskuterade
möjligheterna att påverka kommunala beslut. Som en av ungdomarna sa: ”Det är människan själv som avgör vad hon vill bli.” Kritiska röster fanns, men totalt sett rådde enligt
ungdomarna ingen geografisk ojämlikhet i inflytande över kommunala beslut. Var invånarna bodde spelade alltså ingen roll i detta avseende. Rokkan och Urwins teori sa att periferin har litet inflytande över sin situation och liten möjlighet att påverka sitt eget öde. Något som pekar åt det hållet framkommer över huvud taget inte i intervjuerna. Fördelningen av kommunens resurser sågs dock av många som ojämn, men uppenbarligen var den inte
tillräckligt ojämn för att invånarna i Södermöre skulle vända sig emot den. Allt hänger som vi sett på individerna. Alltså domineras inte Södermöre av centralorten Kalmar vad gäller området politik.
46
5 Diskussion
Jag har funnit att det inte finns några upplevelser av centrum – periferi-förhållandet hos ungdomarna från Södermöre. På ekonomi- och politikområdena framkommer detta tydligt, medan kulturområdet inte är lika enkelt att bedöma.
Att många av ungdomarna tog upp en ojämn fördelning av kommunens resurser står i motsättning, till att de ändå inte trodde att invånare i Södermöre hade mindre möjligheter att påverka politiskt. Även om det fanns en viss förståelse för att Kalmar fick mer, var det ändå ett missnöje som visade sig. Ska det tolkas som att majoriteten av invånarna i Södermöre accepterade den ojämna fördelningen och därför inte försökte ändra på något? Eller ska det tolkas som att missnöjet endast fanns hos ungdomarna och inte bland de som hade större möjlighet att påverka, det vill säga de röstberättigade över 18 år?
Fritids-, nöjes- och kulturaktiviteter är koncentrerade till centralorten Kalmar, och för att kunna ta del av aktiviteterna måste ungdomarna åka buss – bussar som går dåligt. Några ungdomar säger att utan föräldrar som kan skjutsa med bil hade de inte kunnat bo i Södermöre. Även om alla ungdomar sa sig vara nöjda med sin fritid, sa en del att de hade avstått från aktiviteter inne i Kalmar just på grund av svårigheten att ta sig in. Om de ville ta del av kvällsaktiviteter som bio och liknande, var det svårt att komma hem med buss. Även om ingen nämnde det specifikt, kan det rimligen antas att ungdomarna också tvingats avstå från nöjesaktiviteter på kvällstid på grund av svårigheter att ta sig hem. Ungdomsstyrelsens slutsatser från Fokus 06, om snedfördelning av fritidsaktiviteter i landet, förefaller bekräftas i fallet med Södermöre. Bussförbindelserna i Södermöre kritiserades i Ung i Södermöre, och inget tycks ha ändrats på den punkten jämfört med mina intervjuer. Detta borde ge Kalmar Länstrafik anledning att se över busstiderna mellan Södermöre och Kalmar.
Nu vet vi inte hur ungdomarna i centralorten Kalmar ser på sina mjöligheter att ta del av fritids-, nöjes- och kulturaktiviteter, men eftersom avstånden är mindre och bussarna går oftare, borde deras möjligheter vara större än ungdomarna i Södermöre. I fallet med
fritidsaktiviteter skulle man alltså kunna tala om ett centrum – periferi-förhållande. Däremot är det inte säkert att en liknande intervjuundersökning med medelålders respondenter skulle ge samma bild, då umgänget med kompisar och sociala aktiviteter är särskilt betydelsefullt under ungdomsåren. Istället skulle kanske ekonomi- och politikområdena stå i fokus för äldre
47 intervjupersoner från Södermöre. Intervjuerna tydde på att ungdomarna egentligen inte vill flytta ut fritidsaktiviteter till Södermöre utan istället ha bättre bussförbindelser. Några intervjupersoner föreslog billigare busspriser eller gratis busskort. Med tanke på den stora betydelse som kompisar och sociala aktiviteter har under uppväxtåren, kan det ses som ett problem, om ungdomar blir avskurna från jämnåriga och sociala aktiviteter. Att ytterligare subventioner ungdomars bussbiljetter99 kanske borde övervägas av Kalmar kommun.
Är centrum – periferi-teorin användbar för att upptäcka klyftor mellan invånare i en kommun? Som vi såg i teorigenomgången utvecklades teorin centrum – periferi i första hand med
avseende på statsnivå. Detta innebär att teorin kan framstå som alltför grov för att mäta skillnader på kommunnivå. Nielsen fann inte heller något stöd för centrum – periferi-teorin i sin forskning. Min undersökning ger inte heller något stöd för teorin, men skillnader finns beroende på var man bor. Ju längre från centrumet Kalmar, desto svårare att ta del av det bredare utbudet av fritidsaktiviteter som finns i centralorten. Detta förefaller vara ett klart kommunalt ungdomsexempel på centrum – periferi. Framtida undersökningar borde försöka ta reda på hur Södermöre upplevs av boende i tätorten Kalmar. Dessutom kunde materialet utökas till att även gälla andra delar av Kalmar kommun utanför tätorten Kalmar. En
undersökning som försöker fastställa Södermöres ekonomiska förhållande till Kalmar skulle också bidra till centrum – periferi-analysen inom Kalmar kommun.
Denna uppsats inleddes med en rad ur folksångaren Bob Dylans tidiga sång Hard Times In
New York Town. Staden speglas här av en storstadsimmigrant som ett centrum dit människor
söker sig i jakt på arbete och lycka – och i Dylans fall skivkontrakt. Upplevelsen i en av verserna får avsluta denna uppsats om centrum periferi.
Old New York city is a friendly old town, from Washington Heights to Harlem on down There’s a-mighty many people an’ their millin’ all around, they’ll kick you when you’re up an’ knock you when you’re down
It’s hard times in the country livin’ down in New York town
48
6 Sammanfattning
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilket förhållande ungdomar från
kommundelen Södermöre i Kalmar kommun har till centralorten Kalmar. Dessutom har teorin om centrum – periferin prövats på det resultatet av intervjuerna. Intervjuerna genomfördes januari – april 2008, och intervjupersonerna var ungdomar i åldern 15 – 18 år bosatta i
Södermöre. Teorin om centrum – periferin har hämtats från arbeten av Rokkan och Urwin och Deutsch.
Ungdomarnas förhållande till centralorten Kalmar kan formuleras i fyra kategorier. En stor del av ungdomarnas fritid bestod av resor mellan Södermöre och Kalmar. De åkte in till Kalmar för att gå i skola (gymnasieungdomarna), för att handla och för att ta del av fritids-, nöjes- och kulturaktiviteter. Bussförbindelserna ansågs vara dåliga och till en del ett hinder för att kunna ta del av det större utbudet av aktiviteter i Kalmar. Bilden av en orättvis
fördelning av kommunens resurser framträdde under intervjuerna. Centralorten Kalmar
uppfattades gynnas på bekostnad av Södermöre, men osäkerheten var hög bland ungdomarna.
Politisk jämlikhet råder mellan Södermöre och Kalmar. Enligt ungdomarna har invånare i
Södermöre och invånare i Kalmar samma möjligheter till inflytande. Allt avgörs av hur aktiv och kunnig individen är. Mellan Södermöre och Kalmar råder även social jämlikhet, då inga större skillnader mellan människorna eller deras ekonomi framkom. Slutligen är alla
ungdomar medvetna om att Kalmar med sitt större utbud är ett centrum för fritids-, nöjes- och kulturaktiviteter, har fler och bredare yrkesmöjligheter och en mer diversifierad ekonomi. Som en intervjuperson uttryckte det: ”Det är ju i Kalmar allt finns.”
Vid en jämförelse mellan ungdomarnas förhållande till centralorten Kalmar och teorin om centrum – periferi syns i stora drag inget samband. Av de områden som Rokkan och Urwin anger som intressanta i frågan om centrum – periferi finns inget samband alls för områdena politik och ekonomi. Det tredje området kultur är däremot mer svårbedömt. Här kan ett centrum – periferi-förhållande föreligga.
49
Litteratur
Andersson, Bengt-Erik, 1994: Som man frågar får man svar. Stockholm: Rabén Prisma.
Andersson, Bengt-Erik, 1999: Spräng skolan! Jönköping: Brain Books.
Arnstberg, Karl-Olov, 2000: Miljonprogrammet. Stockholm: Carlsson.
Arnstberg, Karl-Olov, 2005: Sprawl. Eslöv: Symposium.
Berggren, Inger, 2001: Identitet, kön och klass. Avhandling. Göteborgs universitet.
Brantgärde, Lennart, 1974: Kommunerna och kommunblocksbildningen. Avhandling. Göteborgs universitet.
Bryman, Alan, 2002: Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Bäck, Henry; Johansson, Folke; Jonsson, Ernst; Samuelsson, Lars, 2001: Stadsdelsnämnder i
Stockholm. IKE vid Stockholms universitet.
Denscombe, Martyn, 2000: Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
Deutsch, Karl, 1972: Politik och styrelse. Lund: Gleerup.
”Elupproret ställer krav på Sydkraft” i Dagens Nyheter 2005-04-05.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=399216 Avläst 2008-05-14.
Eriksson, Cecilia, 2006: ”Det borde vara folket som bestämmer.” Avhandling vid Örebro universitet.
Erlingsson, Gissur, 2001: ”Kommundelningseffekter – en inventering av 1990-talets nya kommuners lokaldemokratiska erfarenheter” i SOU 2001:48. Bilagor till utredningen. Stockholm: Fritzes.
50 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena 2005:
Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts Juridik
Eythórsson, Grétar Thór, 1998: Kommunindelningspolitik i Island. Göteborg: CEFOS.
Gidlund, Janerik, 1994: ”Demos och makten i den politiska demokratin.” Ingår i Den
moderna demokratins problem, (red.) Sannerstedt, Anders; Jerneck, Magnus (s. 187 – 213).
Lund: Studentlitteratur.
Glesbygdsverket, 2006: Sveriges gles- och landsbygder 2006.
Holm, Ann-Sofie, 2008: Relationer i skolan. Avhandling. Göteborgs universitet.
Ivarsson, Tore, 1992: Kommunernas släktträd. Älvsjö: Kommentus.
Jonsson, Britta, 2001: ”Upplevelser av framtidshot och ansvar i ett föränderligt samhälle.” Ingår i Ungdomarna, skolan och livet, (red.) Andersson, Bengt-Erik (s. 121 – 142).
Stockholm: HLS Förlag.
Kalmar kommun, 2001: Fakta om Kalmar kommun.
Kalmar kommun, 2005: Ung i Södermöre. Södermöre kommundelsförvaltning.
Kalmar kommuns hemsida a: http://www.kalmar.se/t/page.aspx?id=29798 Avläst 20080613.
Kalmar kommuns hemsida b: http://www.kalmar.se/t/page.aspx?id=29598 Avläst 20080613.
Lundqvist, Lennart J; Pierre, Jon, 1995: ”Kommunpolitikens dilemma: Lösningar skapar nya problem.” Ingår i Kommunal förvaltningspolitik, (red.) Lundqvist, Lennart J; Pierre, Jon (sid. 135 – 159). Lund: Studentlitteratur.
51 Löfgren, Anders; Norell, Margareta, (red.) 1994: Att förstå ungdom. Stockholm: Symposium.
Medierådet, 2007: Att leva i World of Warcraft.
Montin, Stig; Olsson, Jan; Petersson, Henry, 1996: Ingår i Förändringsmodeller och
förändringsprocesser i kommuner och landsting, SOU 1996:169, bilaga V, (red.) Montin, Stig
(s. 79–128). Stockholm: Fritzes.
Nielsen, Peder, 2003: Kommunindelning och demokrati. Avhandling. Uppsala universitet.
Premfors, Rune, 2000: Den starka demokratin. Stockholm: Atlas.
Rokkan, Stein; Urwin, Derek, 1983: Economy, territory, identity. London: SAGE Publications.
SOU 2000:1. ”En uthållig demokrati!” Stockholm: Fritzes.
SOU 2007:10: ”Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft.”
http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/75/20/a50fe36e.pdf
Trost, Jan, 2001: Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan, 2005: Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Ungdomsstyrelsen, 2006: Fokus 06.
http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/fokus06.pdf. Avläst 20071220.
Wallerstein, Immanuel, 2005: Världssystemanalysen. Stockholm: Tankekraft.
Vetenskapsrådet, 2002: ”Forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.” http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf Avläst 2008-05-06.
52 Wångmar, Erik, 1997: Aspekter på förändrad kommunal indelning inom nuvarande Kalmar,
Mönsterås och Torsås kommuner under tiden 1863–1974. Seminarieuppsats vid Växjö
universitet.
Wångmar, Erik, 2003: Från sockenkommun till storkommun. Avhandling. Växjö universitet.
Öhrn, Elisabet, 2005: Att göra skillnad. Rapport vid Göteborgs universitet.
Østerud, Øjvind, 2002: Statsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
53