Politisk påverkan och inflytande

Även när det gäller möjligheten att påverka och ha inflytande över kommunala beslut står

individen i förgrunden i ungdomarnas utsagor. Var man bor i kommunen spelar ingen roll för hur mycket man som kommuninvånare kan påverka. I detta avseende finns ingen skillnad mellan boende i centralorten Kalmar och Södermöre eller någon annan kommundel. Istället handlar det om hur bra argument man har, (IP 5) hur många man är, (IP 7, 1) hur man lägger fram det (IP 9), hur mycket man anstränger sig (IP 3, 4), kontakter (IP 8) och hur insatt man är (IP 6). ”Det är människan själv som avgör vad hon vill bli.” (IP 9) Ett liknande synsätt bland ungdomar med fokus på individen har statsvetaren Cecilia Eriksson visat på.87

Den enda av ungdomarna som avviker från de andra på just denna fråga tror samtidigt att boendeorten kan spela roll, för hur mycket inflytande man har. Oavsett hur mycket invånarna anstränger sig, kommer det alltid finnas en liten grupp som har ”the final word”, (IP 2) när de kommunala besluten fattas. Även om det går att rösta bort denna grupp personer, kommer det alltid att komma nya som får samma position. Gruppen med ”the final word” är alltså inbyggd i systemet. Människor som utgör denna grupp kännetecknas av centralt och exklusivt boende, högre utbildning och anser sig veta bättre än de vanliga medborgarna. De umgås med ”högt uppsatta män och företagschefer”. (IP 2) Resonemanget påminner om statsvetaren Rune Premfors demokratimodell som han kallar den snabba demokratin, där en maktkonflikt i samhället

86

Ibid., s. 5 – 6.

36 förutsätts.88 Invånarna i Södermöre kan påverka, men fördomar om dem bland boende inne i Kalmar gör det svårt.

IP 2: Så, jag tror inte att vi har lika mycket inflytande och det beror på fördomar, och det borde inte vara så. Och jag är inte säker på att det är så, men jag tror att det är så.

D: Okej. Så att… boende i Södermöre har inte… eller? Hur menar du? Att…? IP 2: Jo, vi…

D: De här fördomarna – hur påverkar de?

IP 2: Ja, det påverkar vårt inflytande att… vi kanske anses ha fel. Eh… när man inte kan ha fel, för det är egna åsikter som spelar in. Vi anses ha fel. Och sen att… folk här inne anser sig vara mer värda än vad vi är.

D: Okej.

IP 2: …och eftersom de anser sig vara mer värda, så har de mer inflytande också. Makt kommer… tillkommer där också. Så det är nog det. Men jo, vi kan nog påverka men jag tror vi kommer få det väldigt svårt. Mm.

Då jag frågade om hur mycket ungdomarna visste om Södermöres kommundelsnämnds arbete, var det ingen som hade någon uppfattning, mer än att de hade hört talas om den. Ungdomar i Södermöre tycks visserligen ha ett lägre intresse för politik och samhällsfrågor än landets ungdomar i genomsnitt,89 men några slutsatser kring detta går inte att dra utifrån underlaget i denna uppsats.

3.5 ”De satsar ju mest i Kalmar”

Här och var dyker kritiska tankegångar upp hos ungdomarna. Vissa av dem funderar, på om Länstrafiken planerar bussförbindelserna utifrån andra grunder än bara strikt, ekonomisk lönsamhet. (IP 2) ”De tänkte: ‟Äh, Påryd ute i skogen‟. De drog en linje sen orkade de inte mer. Vet inte.” (IP 7)

88 _{Premfors, 2000, s. 28 – 29.} 89 _{Kalmar kommun, 2005, s. 21.} 90

I ungdomarnas svar gjordes ingen åtskillnad mellan vilka aktörer som ansvarar för vad. Kalmar kommun och Kalmar Länstrafik blandades ofta samman. Endast vid några tillfällen bröt jag in med sakupplysningar om ägarförhållanden, regler för kommunala bolag och kommunala ansvar gentemot invånarna. Då min undersökning är ute efter upplevelser, såg jag faktiska förhållanden som underordnade intervjupersonernas upplevelser. Därför görs heller inget försök att i resultatet reda ut förhållandena kring kommunens respektive länstrafikens ansvar.

37 D: Hur tror ni att kommunens resurser fördelas? Mellan olika delar av

kommunen, Kalmar kommun, om vi säger…? IP 8: Ojämnt.

IP 9: Ja. Mycket för staden och lite för landsbygden. Jag tror det. Har ingen aning.

Åsikten att Kalmar gynnades av kommunen på Södermöres bekostnad exemplifierades av vissa ungdomar med olika byggprojekt som startats i centralorten den senaste tiden. Olika former av utsmyckning kunde ses som en tydlig gräns mellan staden och landsbygden, där mest omsorg las på staden. (IP 3, 4, 2, 5)

Få av ungdomarna uttalade sig trots allt med någon säkerhet i frågan, om det förelåg någon orättvis fördelning av resurser mellan Kalmar och Södermöre. Följande intervjuutdrag är lite grand symtomatiskt för merparten av ungdomarnas tankar om fördelningen av kommunens resurser:

D: Ja, tror du det är nån skillnad? Hur kommunens resurser fördelas mellan olika delar av Kalmar kommun?

IP 7: Jag vet inte [gäspar]. De lägger nog pengar där det behövs. Som [ort i Södermöre] vill ju ha en konstgräsplan, då lägger de pengar på [ort i Södermöre]. D: Okej. Så det är efter behov?

IP 7: Ja, fast ju längre ifrån desto mindre pengar, känns det som. De kan ju inte ge [ort i Södermöre] så mycket pengar. Kolla [samma ort], liksom.

D: Desto längre från …? IP 7: Va?

D: Du sa ”desto längre från”…?

IP 7: Kalmar. Desto mindre längre ut. Det gör de säkert inte. D: Men har du en känsla av det ändå?

IP 7: Nej. Det var bara… Jag vet inte.

D: Fast… det är ju ingen som vet. Jag vet inte heller. Man kan ju bara… vad man tror…

IP 7: Nej, jag vet inte.

Respondenten börjar med att säga att kommunens resurser satsas, där det behövs, alltså efter behov och inte efter ort. Sedan säger respondenten att delarna som ligger längre från centralorten

38 Kalmar får mindre – alltså inte efter behov utan efter avstånd till centralorten. När jag vill få respondenten att utveckla denna tanke, viftar denne undan saken, och ämnet rinner ut i sanden.

Ytterligare ett tecken på att centralorten Kalmar behandlade Södermöre styvmoderligt var, enligt vissa ungdomar, att politiker och tjänstemän inom kommunens socialpolitiska verksamhet använde orter i Södermöre som en avstjälpningsplats för socialt oönskade personer. Bostäder i Södermöre hade förvärvats för kommunens räkning, dit människor med sociala problem sedan hänvisades till. (IP 8, 5, 2) Fenomenet är beskrivet av Arnstberg som menar att det berörda området får lägre status, och missnöjet hos grannarna kan leda till att dessa flyttar.91

När ungdomarna uttrycker en känsla, av att centralorten Kalmar ändå gynnas på Södermöres bekostnad, understryker de att de inte vet säkert. Denna osäkerhet tolkar jag som att kritiken mot hur Södermöre behandlas av Kalmar inte är särskilt starkt förankrad hos ungdomarna. Samtidigt finns dock en tydlig känsla av att fördelningen av kommunens resurser inte sker rättvist.