Några av de övergripande frågeställningar som vi har arbetat utifrån är; Vilka målsättningar finns för den särskilda undervisningsgruppen? Kan det specialpedagogiska stödet till elever som går i SUG organiserats på ett annorlunda sätt? Varför väljer skolor att arbeta utifrån antingen ett inkluderande eller ett segregerande arbetssätt? Kan SUG bida till ett eventuellt utanförskap av eleverna som får sin undervisning där?
Förhoppningen med vår undersökning är att få ta del av olika perspektiv och arbetssätt för den särskilda undervisningsgruppen. Vi vill också undersöka hur skolledarna ser på
specialpedagogens roll och uppdrag på respektive skola, och även skolledarnas syn på det specialpedagogiska uppdraget i stort.
Utifrån syftet och våra frågeställningar så var några av de direkta frågorna till skolledarna; Vad är målet med den särskilda undervisningsgruppen för respektive skolor, och vilken motivering finns till den målsättningen? Vilka elever går i SUG och vilka beslut ligger bakom att just dessa elever får stöd via den ”lilla gruppen”. Kunde stödet till elever som får sin undervisning via den särskilda undervisningsgruppen sätt ut på ett annorlunda sätt på respektive skolor? Upplever skolledarna något utanförskap från eleverna i SUG?
Metod
I denna del kommer vi att presentera de metodval vi gjort för vår undersökning. Vi kommer också beskriva vårt urval av undersökningsgrupp. Vi lyfter fram de etiska dilemman vi tagit hänsyn till i undersökningen. Vi kommer även att beskriva undersökningens genomförande, svagheter/styrkor och vilken ansats vi antagit.
Val av metod
Utifrån syftet för vår undersökning har vi i ett inledande skede valt att använda oss av en enkätundersökning. Enkäten (se bilaga 2) har vi skickat ut tillsammans med en presentation av vår undersökning (se bilaga 1). Detta gjordes via e-mail till skolledarna på 26 högstadie skolor (årskurs 6-9). Valet av skolor som ingick i vår enkätundersökning gjordes med utgångspunkt från att vi skulle skicka till alla 6-9 skolor i en storstad i södra Sverige med undantag från de skolor som vi har en personlig anknytning till, detta för att inte de svar vi får ska påverkas av vår personliga relation till skolan, och för att inte gå in i studien med någon förkunskap om skolans organisation. Syftet med enkäten var att få en uppfattning om hur skolornas organisation kring elever i behov av särskilt stöd ser ut och framförallt få en uppfattning om hur många skolor som använder sig av en särskild undervisningsgrupp. Vår förhoppning var att genom enkäten kunna få en bred bild av hur det specialpedagogiska arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut i vår undersökningsgrupp. Vi ville också undersöka vilken yrkesgrupp som var knuten till SUG, detta för att se om det fanns en variation på hur SUG är organiserad. Utifrån de svar som vi fick in från enkäterna var vårt mål att göra ett urval av 5-6 skolledare som skulle ingå i ett mer fördjupat samtal kring den särskilda undervisningsgruppen. I detta fördjupade samtal har vi använt oss av en
halvstrukturerad kvalitativ intervjuform med en intervjuguide som underlag (se bilaga 3) (Kvale 2009). De frågor som vi har valt att ta med i vår intervjuguide har som syfte att användas som ett hjälpmedel så att samtliga intervjuer undersöker det som vi har som mål med vår studie, och att vi håller oss inom det begränsade undersökningsområdet. Men eftersom vi använde oss av en halvstrukturerad intervjuform så var vår förhoppning att de frågor som vi tog med i vår intervjuguide skulle leda till ett mer fördjupat samtal kring ämnet och inte bara resultera i svar på de förutbestämda frågorna.
Urval
Det urval som vi valde att göra till vår enkätundersökning grundas på att vi ville får en bred bild över hur det specialpedagogiska stödet till elever i behov av särskilt stöd i vår
undersökningsgrupp, med fokus på den särskilda undervisningsgruppen. Vår
undersökningsgrupp har vi valt att begränsa till högstadieskolor, vilket resulterade i totalt 26 stycken. Vi har valt att inte ta med friskolor i vår undersökning, detta för att begränsa antalet skolor i undersökningen utifrån den tidsperiod som var angivet. Eftersom vår fokus i
undersökningen ligger på skolledares syn och tankar på SUG, valde vi att kontakta rektorerna på respektive skolor.
Det urval som vi senare gjorde till de intervjuer som genomfördes med skolledarna i vår undersökningsgrupp baserades på de svar som vi fick in från enkätundersökningen. Eftersom svarsfrekvensen från enkäterna var relativt låg (ungefär 42 % lämnade svar på enkäten) så valde vi att göra ett så representativt urval som möjligt genom att välja 6 skolor utifrån den information som vi fick in från enkäterna. Antalet skolor till vår andra urvalsgrupp baserades på en uppskattning av tid för att genomföra intervjuer och till ett senare analysarbete. Valet av intervjupersoner/skolor grundades på en variation i organisationen av SUG på respektive skolor och även på en variation av den yrkesgrupp som var knuten till SUG. De yrkesgrupper som var knutna till SUG på skolorna i vår undersökningsgrupp var av varierande karaktär. På tre av skolorna var det endast specialpedagoger. På två av skolorna var det specialpedagog + speciallärare. På två skolor arbetade ”vanliga” lärare med den särskilda
undervisningsgruppen, och tre skolor hade andra lösningar med yrkesgrupper som var knutna till SUG, bland annat: specialpedagog + elevassistent, specialpedagog + speciallärare + ”vanlig” lärare. Och den sista skolan hade som vi nämnde tidigare ingen särskild undervisningsgrupp och därför ingen yrkesgrupp knuten till den.
Syftet med detta urval var att utifrån det material som vi fått in via enkäterna, få en så varierad och bred urvalsgrupp som möjligt, och genom detta var vår förhoppning att kunna se en variation av bakomliggande tankar och motiveringar till den egna organisationen kring SUG och det specialpedagogiska uppdraget.
Etik
Ett etiskt dilemma som vi hade när vi bestämde vilket geografiskt område och vilken undersökningsgrupp vi skulle arbeta utifrån, var att en av oss hade sin verksamhetsförlagda tid inom undersökningsområdet. Vi valde att inte inkludera den aktuella skolan i vår
undersökning med motivering att det finns ett hot mot undersökningens tillförlitlighet om vi går in i den med en redan förutbestämd utgångspunkt genom vår kunskap om skolans organisation kring SUG. Vi ansåg även att det fanns en för stor personlig relation till skolan som även detta utgjorde en risk för undersökningens tillförlitlighet. Vi tyckte inte att vårt val av att utesluta skolan från vår undersökning skulle få någon överhängande påverkan av undersökningens tillförlitlighet och resultat.
Alla som har medverkat i undersökningen har blivit informerade om att medverkan är frivillig och att allt deltagande sker anonymt, och att all behandling av information och
resultatredovisningen sker anonymt och avidentifierat.
Genomförande
I ett första skede i vår undersökning skickade den enkät, vars syfte var att få en bred uppfattning om arbetet med SUG, ut till 26 skolledare på 26 högstadieskolor inom vår
undersökningsgrupp. Enkäten skickades ut via e-mail tillsammans med en presentation av oss själva och vår undersökning. Efter en skriftlig påminnelse så resulterade det i att vi fick in svar från 11 skolledare. Målet med enkäten var framförallt att undersöka hur många skolor som har en särskild undervisningsgrupp och vilken yrkesgrupp som är knuten till den. Svaren visade att 10 av 11 skolor hade särskildundervisningsgrupp. Vår förhoppning var att få en betydligt högre svarsfrekvens för att kunna presentera en bredare bild över hur arbetet med SUG ser ut i undersökningsgruppen. Men eftersom vårt huvudsyfte med denna undersökning var att undersöka skolledares syn och bakomliggande tankar kring SUG, vilket enkäterna inte gav svar på, och vårt mål var att i ett senare skede göra fördjupade intervjuer med 5-6
rektorer, avsåg vi att vi fick in det underlag som behövdes för att gå vidare i undersökningen. I enkäten kunde skolledarna välja att kryssa för om man kunde tänka sig att medverka i ett fördjupat samtal kring SUG. 7 av 11 svarade ja på den frågan och vi gjorde vårt urval till intervjuerna utifrån dessa 7.
I ett andra skede i undersökningen gjorde vi ett urval av 6 skolledare som visat intresse till att medverka i ett fördjupat samtal kring SUG. Vi skickade en förfrågan om att medverka i en intervju och den tillfrågade fick bestämma tid och plats. Detta gjordes via e-mail. Vi fick svar via e-mail från en av skolledarna och vi tog senare kontakt via telefon med dem fem övriga. En av skolledarna fick vi trots många försök inte kontakt med och bestämde utifrån detta,
Mötena med rektorerna skedde vid samtliga tillfällen på respektive skolor och mötesplatsen var på rektorns kontor. Vid tre av tillfällena var vi båda två plus rektorn medverkande. Vid ett tillfälle var vi båda plus en rektor och en biträdande rektor medverkande. Och vi ett tillfälle var en av oss plus en rektor medverkande. Vid alla tillfällena använde vi oss av diktafon för att spela in samtalen.
Samtalen med skolledarna transkriberades efter varje intervjutillfälle. När alla intervjuerna var genomförda så gjordes utskrifter, och för att underlätta vårt analysarbete gjorde vi
färgkodningar i dokumenten för att kunna hitta mönster i de svar vi fått. Färgkodningarna gjordes när vi såg en liknelse i svaren från de olika skolledarna, eller kunde kategoriseras utifrån våra frågeställningar.Detta val av analysarbete gjorde vi för att få en tydlighet i vårt resultat.
Svagheter/Styrkor
Den största svaghet som vi kan se med vår undersökning är att svarsfrekvensen från enkäterna är relativt låg. Vi hade en förhoppning på en högre svarsfrekvens som hade gjort att vi hade haft en eventuellt större urvalsmöjlighet till våra intervjuer. Det hade också gett oss möjlighet att redovisa en bredare bild över hur skolorna i vår undersökningsgrupp arbetar med SUG. En styrka i vår undersökning är att eftersom vi gav en valmöjlighet i enkäten till ett fortsatt deltagande i en eventuell intervju, så kunde vi välja ut intervjupersoner som visat intresse för vår undersökning och ville dela med sig av sina tankar och motiveringar kring SUG. Detta har resulterat i att alla intervjuerna har varit mycket givande och gjort att undersökningens syfte fått en tydlighet.
Ansats
Eftersom vår fokus i denna undersökning är att ta reda på skolledares tankar och motiveringar till den särskilda undervisningsgruppen, kommer vi att i resultat och analysdelen anta en fenomenologisk ansats. En fenomenologisk ansats pekar på att beskriva och inte hitta förklaringar till människors uppfattningar och beskrivningar av ett fenomen, eller som i vårt fall skolledare, den särskilda undervisningsgruppen och det specialpedagogiska uppdraget (Kvale 2009, Stukat 2005). Utifrån de intervjuade skolledarnas egna perspektiv kommer vi därför att redogöra för deras uppfattningar, egna beskrivningar, tankar, motiveringar och hur man upplever det egna arbetet kring SUG och det specialpedagogiska uppdraget. I analysen kommer vi att koppla detta till den litteratur och den tidigare forskning som vi har behandlat i vår litteraturgenomgång. Som vi nämnde i vår beskrivning av undersökningens
genomförande, kommer vi i analysarbetet försöka hitta mönster och teman i de samtal och i svar som vi fått genom intervjuerna. Vi kommer i resultat och analysdelen inte att gå djupare in på att hitta förklaringar till dessa svar, och därigenom de bakomliggande tankar och motiveringar till SUG som intervjupersonerna låtit oss ta del av. I den avslutande diskussionsdelen kommer vi däremot att föra en mer bred diskussion, som bland annat kommer att behandla våra egna teorier och tankar om skolledarnas motiveringar kring SUG, och därigenom spekulera i förklaringar till dessa motiveringar, vilket betyder att vi i
Resultat
I denna del kommer vi att presentera resultatet utifrån den undersökning vi gjort.
Inledning
Utifrån den information vi fick fram från enkäter gjorde vi vårt urval till intervjuerna som vi baserar vårt resultat på. Vi har valt att dela in vårt resultat del i fyra olika delar. Dessa delar baseras på de ”mönster” vi har hittat i vårt analysarbete. Delarna har vi valt att kalla:
”Organisation”, ”Normalitet/avvikelse”, ”Delaktighet/utanförskap” och ”Vision”. Dessa fyra delar var de ämnesområden som skolledarna gemensamt lyfte fram tydligast i intervjuerna, och är de områden där vi kunde se en tydlig koppling till den litteratur och tidigare forskning som vi behandlat. I alla delarna är det skolledarnas egna tankar och motiveringar kring det specialpedagogiska arbetet, med fokus på den särskilda undervisningsgruppen som beskrivs, och vi kommer att avsluta varje del med en analys där vi kopplar skolledarnas ”röster” till vår litteraturgenomgång.
Organisation
Variationen var stor kring hur skolorna i vår undersökningsgrupp organiserade sitt arbete med den särskilda undervisningsgruppen. Gemensamt för skolorna var att alla hade minst en SUG. Tre av skolorna hade två grupper. I det ena fallet var den ena gruppen till för elever med högfungerande autism och i den andra gruppen ingick elever med beteendestörningar. Den andra skolan som hade två grupper, hade organiserat det så att i den ena gruppen ingick elever med beteendestörningar och i den andra ingick elever med endast inlärningssvårigheter. Och i den tredje skolan hade eleverna liknande problematik i båda grupperna.
Gemensamt för samtliga fem skolor, vare sig om man hade en eller två SUG, var att eleverna som gick i gruppen hade alla någon form av ”beteendestörning” eller
”uppmärksamhetsstörning”, man hade alltså valt att särskilja på elevernas problematik. I en av skolorna där det fanns två grupper hade man valt att ha en grupp för elever med
beteendestörning och en för elever med inlärningssvårigheter. I en av skolorna hade man en uttalad strategi att elever med en inlärningsproblematik, som till exempel dyslexi, inte skulle gå i SUG utan få sin undervisning i den ordinarie klassen. Den särskilda
undervisningsgruppen på skolan gav stöd till elever med koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter som var en följd av att eleven hade någon form av
”bokstavskombination” som orsakade problematiken.
På fyra av dem fem skolorna så fick eleverna all sin undervisning i den särskilda
undervisningsgruppen med undantag av vissa praktisk estetiska ämnen. I samtliga fyra fall fanns en grundtanke att eleverna bara skulle få delar av sin undervisning i SUG och övrig undervisning i den ordinarie klassen, men så ser det alltså inte ut idag. En skolledare beskriver det så här:
Till och börja med gick de bara vissa lektioner i den här gruppen, men sen har vi satsat på att de ska gå helt och hållet i den här gruppen, därför att det blir halvdant alltihopa…
En annan beskriver det så här:
… och de flesta eleverna har gått i den här lilla gruppen hela läsåret. Men det är egentligen mot den tanke som vi har. I och med att vi dragit ner på resurser så har vi
särskilda undervisningsgrupper särskilt länge, utan de ska ut i sina vanliga klasser så fort som möjligt.
I en av skolorna såg organisationen lite annorlunda ut. Man arbetade utifrån olika nivåer kring elevernas problematik och SUG var den sista av dessa nivåer. Den första nivån var att den undervisande läraren i ordinarie klass ger stöd till eleven. Nivå två blir att arbetslaget tar ett gemensamt ansvar för eleven och man tar hjälp av varandras erfarenhet och kompetens. Det tredje steget är att eleven får stöd av specialpedagog och/eller speciallärare. Om dessa tre steg inte fungerar så får eleverna sin undervisning i SUG. På denna skola så var stödet som
eleverna fick via SUG flexibelt. Den biträdande rektorn på skolan beskriver det så här:
… man prövar beslutet mellan varje läsår men kontinuerligt ser man vilka ämnen och lektioner som man ska vara i den lilla gruppen eller i klassen, så det kan skifta. För en del skiftar det mycket och… även om man är inskriven i SUG, så är en del mer i den stora klassen än i SUG.
Det som framförallt skiljer skolledarna åt i vår undersökning är tankarna kring varför man egentligen väljer att arbeta med en särskild undervisningsgrupp. Några menar att det är en konsekvens av att skolan inte kan erbjuda någon annan hjälp, och även att det är en konsekvens av att skolan arbetar åldersgrupperat. Andra anser att det är privilegium för eleverna att kunna få den hjälp som SUG kan ge. Och någon har en önskan om att kunna erbjuda fler särskilda undervisningsgrupper på skolan. Det finns även en särskiljningi det egna resonemanget kring SUG. Trots att några skolledare vill erbjuda utökade resurser till den särskilda undervisningsgruppen så är man medvetna om den problematik som finns när man exkluderar elever från den ordinarie undervisningen. Skolledarna lyfter fram forskning och rapporter som pekar på att elever gynnas i den vanliga klassen men tycker ändå att SUG är en väl fungerande stödåtgärd:
… Trots att vi sitter här och säger att elever mår bra i den här ”lilla världen” och i grupper, så ser man ändå att i det stora hela så är det för dem flesta mest
framgångsrikt att få hjälp i den vanliga klassen. Det har man ju sett… och på all forskning. Men det behövs som ett komplement.
När det gäller målet för den särskilda undervisningsgruppen så var det att eleverna som får stöd via SUG ska bli godkända i sina ämnen som var det övervägande målet. En av
skolledarna menade att godkänt var huvudmålet, men även att eleverna skulle återvända till sin klass, men att detta är en svår process och att det sällan sker att eleverna återvänder till sin
ordinarie klass. En skolledare hade som huvudmål att eleverna skulle få en framtidstro och att de inte skulle ”krokna i den här skolbranschen… och bli bra människor”.
I skolledarnas syn på det specialpedagogiska uppdraget och då framförallt specialpedagogens roll i organisationen på den egna skolan, fanns det ett tydligt gemensamt synsätt och
arbetssätt. Specialpedagogens arbetsuppgift på skolorna var främst att ge eleverna enskilt stöd i de ämnen som behövdes. Några specialpedagoger var även knutna till den särskilda
undervisningsgruppen eller till andra mindre och tillfälligt sammansatta grupper av elever i behov av stöd. Gemensamt för alla skolledarna var att man hade önskat att specialpedagogen hade en mera konsultativ roll. Man önskade att specialpedagogens arbetsfält kunde inkludera mer handledning. Handledning skedde i något enstaka fall i begränsad utformning, och några av skolledarna lyfte fram en problematik med handledning av ”de vanliga” lärarna. Man menade att många lärare är rädda för att erkänna att man inte bemästrar allt, och därför möter man ett motstånd till handledning. Däremot såg vi en tydlighet från skolledarna att det var självklarhet att ta hjälp i sitt eget arbete, och konsultera till exempel specialpedagog, kuratorer och elevhälsoteam.
Analys
Skolledarna beskriver detsom att man hade valt den organisation de hade utifrån de resurser och utifrån det kunskapsmässiga och sociala ”klimat” som finns på skolan. Utifrån att ha erbjudit eleverna varierande stödåtgärder innan man erbjöd stöd via SUG, ansåg man att en särskild undervisningsgrupp var det bästa alternativet för att ge stöd till dessa elever som har svårigheter. Detta gjordes också trots att skolledarna i samtliga fall hade en grundtanke och en förkunskap om att en exkluderande undervisningsform som SUG är, inte alltid är det som är mest gynnsamt för dessa elever, men man ansåg att det var en avvägningsfråga och hade utifrån de egna resurserna och kompetensen valt den organisation man hade. De stödåtgärder som erbjöds innan eleven placerades i SUG skiftade som vi nämnt tidigare mellan skolorna. I grundskoleförordningen (Skollagen & Grundskoleförordningen 1998) står det att
specialpedagogisk hjälp i första hand ska ges inom den ordinarie klassen, och om särskilda fall finns, kan detta stöd ges i en särskild undervisningsgrupp. I läroplanen (Lpo 94) står det också att undervisningen ska anpassas efter varje elevs egna förutsättningar och behov. Man ska alltså individualisera undervisningen för att kunna möta eleverna på de olika nivåer de