Från vanilj till kink – BDSM och sexualitet

Inledningsvis i mina forskningsstudier såg jag BDSM som ett sexuellt beteende och uttryckssätt men allteftersom jag intervjuat personer och tillbringat tid i BDSM- miljöer har jag insett att sexualiteten endast utgör en del av en hel uppsättning av erfarenheter, upplevelser, emotioner och sensationer. Som jag tidigare har beskrivit benämns BDSM till övervägande del som sexuellt, i såväl forskning som populärvetenskap. När detta diskuteras bland utövarna blir det tydligt att det råder olika meningar. För vissa är utövandet centrerat kring sexualitet medan andra anser att BDSM och sex över huvud taget inte hör ihop. Uppfattningarna skiljer sig även vad sexualitet innebär. När jag har frågat om BDSM i relation till sexualitet har många haft svårt att svara. Ibland har jag fått motfrågan vad jag menar med sexualitet, vilket genererar frågor om när aktiviteter egentligen är sexuella. Blir en aktivitet sexuell för att genitalier vidrörs? Om de involverade blir upphetsade? Om aktiviteten ger orgasm? I ordet sexualitet finns såväl normativa som subjektiva hållningar och värderingar och det råder inte en entydig förklaring av begreppet. I Världsorganisationens (WHO) definition av sexualitet kan vi se att sexualiteten är mångfacetterad och innefattar många dimensioner och aspekter:

Sexuality is a central aspect of being human throughout life encompasses sex, gender identities and roles, sexual orientation, eroticism, pleasure, intimacy and reproduction. Sexuality is experienced and expressed in thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes, values, behaviours, practices, roles and relationships. While sexuality can include all of these dimensions, not all of them are always experienced or expressed. Sexuality is influenced by the interaction of biological, psychological, social, economic, political, cultural, legal, historical, religious

and spiritual factors59_.

Neurologen Per Olov Lundgren och sexologiforskaren Lotta Löfgren-Mårtensson (2010) ser sexualiteten som ett tvärvetenskapligt område. De visar hur det på senare tid har lyfts fram fler aspekter av sexualitet än fysiologiska, som exempelvis emotionella, mentala och sociala. Beroende på från vilket perspektiv vi närmar oss begreppet kommer olika delar i fokus. Men det blir också tydligt att de olika aspekterna och perspektiven är nära sammanlänkade och interagerar och påverkar varandra. Ur ett biologiskt perspektiv får till exempel reproduktion, fysiologi, drifter och hormoner centrala betydelser medan ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv kommer normer, lagar, interaktion och uttryckssätt i fokus. Ser man sexualiteten som en social konstruktion blir det tydligt hur begrepp som normalt/ onormalt, naturligt/onaturligt förändras över tid och är beroende av sin kontext.

Min utgångspunkt för begreppet har sin grund i utövarnas beskrivningar och deras förståelse av det sexuella i BDSM. I detta avsnitt vill jag diskutera vad som gör att en aktivitet, inom ramen för ett BDSM-utövande, upplevs som sexuell. Utövare skiljer ofta mellan BDSM och så kallat vaniljsex som syftar till praktiker som upplevs som sexuella men som inte innehåller BDSM. Jag frågar Josef om han har ett vaniljsexbehov och han svarar: ”Det vaniljigaste sexet jag har, det är när jag onanerar. Jag ser självsex som en fullgod del av sexlivet och det är väl det vaniljbehov som jag har.” Adam poängterar: ”Många definierar BDSM som sex men det gör inte jag. Jag behöver inte ha sex, jag är ute efter andra grejer, jag är ute efter endorfinerna.” Likaså beskriver Minna att BDSM inte har med sex att göra för henne:

Jag har lärt mig att få orgasmer men det är inget som jag behöver själv. Jag är ointresserad av vanligt sex och jag är rätt kass på sex. Jag tycker jag är rätt bra på att låta som man ska och åma mig som man ska (skrattar). Har man sett ett antal vanliga filmer så vet man ju på ett ungefär hur man ska bete sig men inuti så kan jag vara helt kall.

Det är tydligt att Minna, liksom flera av de andra informanterna har ägnat tid till att såväl utforska som reflektera över vad sexualitet innebär för dem. Det finns en medvetenhet omkring sexuella normer, uttryckssätt och variationer. Många vill tydliggöra vad sex innebär för dem, vilket ofta betyder ett avståndstagande till ”vaniljsex” och en positionering emot de hegemoniska diskurserna om sexualitet. Magnus reflekterar över vad sexualitet innebär:

Sen kan man ju fundera på det här hur man ska definiera sex. Jag har ju träffat på några tjejer som kan få orgasm genom piskning. Alltså du behöver inte stimulera deras kön överhuvudtaget utan de får orgasm genom piskning. Och jag har förstått att det finns män som fungerar likadant. Och vad är sex då? Det blir ju en orgasm av det men det är ingen som har rört något kön, så det går att vränga till de här definitionerna ganska bra.

I den dominerande diskursen om sexualitet är orgasm centrerat till penetration och/eller beröring av könsorganen. Magnus ord såväl vidgar som utmanar den traditionella hållningen där orgasm endast kan nås genom stimulans av genitalierna. Även Annie och jag diskuterar sexualitet i relation till BDSM under en intervju:

Annie: Jag hade några kompisar som sa att det här vill jag göra, så då hade vi lite utlevnad tillsammans. Väldigt lite sexuellt i de situationerna faktiskt, trots att det är en sexuell situation så är det inte en sexig situation om man säger så, det är inte kåthet som är social. Om någon blir kåt så håller man det för sig själv, det är tillåtet men man håller det för sig själv.

Charlotta: Men är det en sexuell situation för dig?

Annie: Ja och nej. Vi har pratat ganska mycket om det, för det är så viktigt. Om man ska hålla på och göra saker, som från samhällets sida tänks som sexuella, så måste man ju vara så tydlig med att definiera vad är sexuellt för mig; hur definierar jag det här? Om man ska kunna leka med varandra och tjejen som jag binder fast blir jättekåt, vill hon då att jag ska göra något sexuellt och tvärtom. Så vi har pratat mycket om det och för mig är det väl sexuellt när jag tar en bottomroll eller som undergiven, men inte särskilt sexuellt när jag är i top- situation eller ska var dominant mot någon. Några gånger har det varit sexuellt men oftast är det inte det. Då är det mer för att det är kul eller för att var schysst.

Annie reflekterar över om det som ses som sexuellt i samhället är sexuellt även för henne. Hennes tankar ligger nära det perspektiv på sexualitet som vi förknippar med Foucaults historiska analyser. I dessa ses sexualiteten som ett historiskt konstruerat fenomen, format genom moraliska föreställningar, diskurser och makttekniker. När Annie säger att det som ”från samhällets sida tänks som sexuella” betyder det att hon själv inte per automatik accepterar samhällets hållning utan måste istället vara ”tydlig med att definiera vad (som) är sexuellt för mig”. Detta kan ses som ett sätt att positionera sig emot den dominerande diskursen om sexualitet. Bauer (2014, s. 26), som har gjort etnografiskt fältarbete i queera BDSM-miljöer, påpekar:

Even in a community that prides itself on possessing a high degree of reflection about sexual norms, this only applies to certain groups of people, while others remain sexualized or desexualized according to hegemonic discourse and are not given spaces to reinvent their sexuality on their own terms.

Det Bauer lyfter kan jag enkelt relatera till mina informanters utsagor. Även om många har ett behov av att positionera sig emot rådande diskurser är det också flera som har svårt att få det individuella BDSM-utövandet att gå ihop med exempelvis feministiska värderingar, vilket jag diskuterar längre fram i texten. Foucault gör en skillnad mellan ”sex” och ”sexualitet” där sex står för den fysiska akten medan sexualitet handlar om betydligt mer än kroppsliga njutningar och reproduktion:

Sexualitet är det namn man kan ge ett historiskt mönster: inte någon underliggande verklighet som man skulle ha svårt att få grepp om, utan ett stort nätverk på ytan, där stimuleringen av kropparna, intensifieringen av lustupplevelserna, eggelsen till tal, förvärvandet av kunskaper, förstärkningen av kontrollerna och motstånden länkas samman med varandra i enlighet med några stora vetande- och maktstrategier (Foucault, 1976/2002a, s. 114).

Då sexualitet, för Foucault, är något som är förbundet med såväl meningsskapande processer som former av makt, innefattar den så mycket mer än bara den fysiska akten. Den är en produktiv kraft som ger möjligheter att skapa nya förhållningssätt till livet och vägar att leva (Nilsson, 2008). Istället för att göra oss fria från ett påhittat förtryck av sexualitet borde vi istället, menar Foucault, glädjas åt dess diversifiering och uppdelning i olika praktiker och diskurser. På så sätt, kan sexualitet brytas ner till en myriad av uttryck där det inte längre finns något förenande band mellan uttrycken som gör att det går att tala om sexualitet i generella termer (Foucault, 1976/2002a). Det finns en styrka och kraft i vetskapen om vad som går att göra med sin kropp bland BDSM-utövare, att kunna åstadkomma praktiker och upplevelser som man aldrig trodde att man skulle klara av. Linn, som definierar sig som undergiven, säger: ”Jag tror att jag har en mycket bättre relation till min kropp nu än innan.” Jag frågar om det har med utövandet att göra och hon svarar:

Ja (tänker), dels för att jag på något sätt är så väldigt glad för allt jag kan få uppleva genom min kropp, allt som finns i utövandet. Att det sker så fantastiska saker genom det jag gör med min kropp och det som andra gör med min kropp. Att det blir liksom sådana, det händer ju väldigt, väldigt mycket i utövandet. Och dels också, jag tror att jag är generellt mindre ängslig och rädd nu än förut och det kan nog också hänga ihop med alla de här utmaningarna som man möter i utövandet.

Genom Linns citat kan BDSM förstås som det Foucault (1976/2002a) kallar en produktiv kraft. Linn beskriver att hon både har en bättre relation till sin kropp och är mindre ängslig och rädd nu och att det har en koppling till utövandet.

BDSM och den goda sexualiteten

Enligt Foucault har sexualiteten, historiskt sett, isolerats till en biologisk och psykisk drift som antingen betecknats som normal eller som patologisk. Det här perspektivet lever, som vi kan se, fortfarande kvar. Herburt (2009, s. 426) beskriver hur sadism och masochism har skildrats som problematiska sexualiteter i svenska uppslagsböcker:

Där möjligheterna av dem (sadism och masochism, min anm.) inom en frivillig och samtyckande kontext inte självklart framgick, utan underkommunicerades. Det vanligaste ordet för att beskriva dem var misshandel – ett ord som även är synonymt med ett brottsligt övergrepp och förknippas med fysisk skada. Det fanns en klart markerad oro för samhällsfarliga följder av sadismen.

Herburt (2009, s. 428) sammanfattar med att konstatera: ”Den sadomasochistiska sexualiteten konstrueras som den normativt goda sexualitetens motbild. Där den goda sexualiteten blir till en ömsint, kärleksfull och jämlik sexualitet utan inslag av våld och aggressivitet.” Samuel reflekterar över hur BDSM framställs i samhället:

BDSM-världen tillhör inte direkt normen i hur man tänker ett bra svenskt västerländskt samhälle och kultur. Det är inget som man talar om i sexualundervisningen i skolan. Det är inget som pratas om i nyheterna. Förutom skräckhistorierna, de får exponering, vilket är väldigt olyckligt eftersom det ger en väldigt skev bild av vad det är. Det är så mycket mer komplext och nyanserat.

Som vi kunnat se har samhälleliga strömningar, politiska och feministiska rörelser varit ambivalenta i frågor som rör BDSM. Denna ambivalens finns kvar än idag, och det pågår ständigt debatter och diskussioner såväl inom som utanför BDSM- nätverken om hur kön, makt och feminism ska förstås i relation till BDSM. Personer och praktiker definieras i förhållande till vad de inte är (jfr Becker 1963/2006), där den normativa sexualiteten kan sägas definieras och upprätthållas genom exkluderingen av den ”onormala och perversa” sexualiteten, vars syfte är att avskräcka. Exkluderingen sker genom olika tekniker som till exempel osynliggörande, obegripliggörande och tillskrivande av negativa egenskaper. Flera typer av sexuella uttryck som avviker från den stereotypa normen har under de senare årtiondena uppnått olika grader av acceptans. Det anses inte längre vara lika viktigt att vara gift med den man har sex med och toleransen för samkönad sexualitet och personer som tillhör sexuella minoriteter har ökat60_{. Plummer}

(1995, s. 19) beskriver hur: ”The perspective has shifted from one which viewed deviance as a simple pathology in need of correction, to another which views it as complex diversity we should appreciate.” Men en stor del av det som faller utanför normen är fortfarande föremål för olika grader av stigmatisering (Rubin, 1982; Ambjörnsson, 2006).

Genom Gayle Rubins sexuella värdehierarki (1984) kan vi förstå hur heteronormativitet osynliggör den mångfald av sexuella uttryck som existerar.

60 Det bör dock påpekas att detta inte gäller alla samhällen; i många delar av världen hårdnar klimatet för homosexuella och andra sexuella minoriteter.

Rubin menar att sexuella handlingar och beteende har olika status i samhället och visar detta genom värdehierarkin som består av två cirklar där de ”goda” och socialt accepterade sexuella handlingarna placeras i innercirkeln och de ”dåliga” och ”onormala” handlingarna finns i den yttre cirkeln. Den sexualitet som sker mellan en man och kvinna, ur samma generation, i ett monogamt förhållande är den sexualitet som är mest önskvärd. Om de sexuella handlingarna är samkönade, inbegriper mer än två personer, har inslag av pornografi, rollekar, sexleksaker eller pengar ses de som dåliga. Den goda sexualiteten belönas, medan de mindre accepterade utsätts för osynliggörande eller utpekande. De personer som utför de mindre privilegierade handlingarna placeras långt ner i hierarkin. Genom att särskilja god och dålig sexualitet skapas inte bara en polarisering, utan vidmakthåller även en föreställning om vad som är normalt. För att kunna ringa in vad som är den normala och förväntade sexualiteten behövs en motpol som representerar den felaktiga sexualiteten. Vilka sexuella handlingar som ses som goda respektive dåliga är beroende av när, var, hur och vem som utför handlingarna. Värderingar är inte fasta, gränser flyttas över tid och rum. Borttagandet av sadomasochism som diagnos kan ses som ett sätt att vidga normer för beteenden som tidigare klassats som avvikande och sjuka. Det bör dock påpekas att samhället på många sätt har förändrats sedan Rubin formulerade värdehierarkin år 1984. De kulturella aspekterna mellan det högkristna amerikanska samhället (som Rubin utgick ifrån) och det svenska bör också vägas in. Värdehierarkin kan te sig gammalmodig i vårt samhälle idag, men med detta sagt, anser jag ändå att värdehierarkin kan vara ett verktyg i att förstå varför utövare letar förklaringsmodeller till sitt utövande. Om en praktik har blivit klassad som pervers, sjuklig och socialt oacceptabel under en lång tid är dessa synsätt införlivade i våra tanke- och handlingsmönster. De anses avvikande och kräver en förklaring till varför de utförs.

Det kan vidare vara viktigt att lyfta frågan om relevansen att undersöka BDSM- praktikernas relation till sexualitet. Kan inte BDSM låtas vara en subjektiv upplevelse; sexuell för vissa men inte för andra? Det enkla svaret är ja men det finns situationer där dessa gränser kan behöva tydliggöras. En sådan är frågan som rör köpandet av BDSM-tjänster. Flera av de intervjuade utövarna träffar regelbundet så kallade professionella dominor. Adam reflekterar över BDSM i relation till prostitution och säger: ”Jag förstår ju varför man har lagarna men jag köper inte sex. Jag köper inte penetration. Jag vill inte bli avsugen, jag är ute efter andra grejer. Och jag säger inte att det är bättre eller sämre, jag bara gör den distinktionen.” Det är inte lagligt att köpa sexuella tjänster i Sverige men vad som gäller vid köp av BDSM-tjänster är fortfarande osäkert då det inte blivit prövat i domstol. Ytterligare en reflektion om BDSM:s relation till sex hör samman med

frihet. I en kultur som är starkt präglad av monogama ideal kan utlevande och utövande där BDSM inte ses som sex innebära större frihet då aktiviteterna inte ses som otrohet.

I detta avsnitt har jag diskuterat sexualitetens innebörder och betydelser i BDSM- utövandet. Genom att förstå sexualitet genom begreppen tillstånd, skeende och lust blir det tydligt att sexualitet utgör en av många delar av BDSM. BDSM och sexualitet är således inte samma sak men inte heller oberoende av varandra. BDSM kan innebära nya och andra vägar till njutning där det finns en tydlig koppling till makt och maktrelationer vilket jag vill fokusera på i nästa avsnitt.