Framtida forskning

Efter avslutad uppsats finner vi att det vore inressant att forska vidare inom detta område. En intressant fråga är att se hur pedagoger, manliga och kvinnliga, i svenska mångkulturella skolor ser på arbetet kring jämställdhet och undersöka hur deras medvetenhet angående elever med annan bakgrund och kultur ser ut.

Ytterligare en aspekt som kan vara intressant att fördjupa sig i är att se hur elever med olika bakgrund upplever jämställdheten i klassrummet. Som blivande pedagoger anser vi att det är viktigt att lyssna till elever och deras synpunkter och åsikter om detta område eftersom vi är och arbetar i skolan för elevernas skull.

12. Referenser

Baker, David P. & LeTendre, Gerald K. (2005): National Differences, Global Similarities. World Culture and the Future of Schooling. California: Stanford University Press. Berge, Britt-Marie (1997): Styra eller styras. Att skapa kön i klassrummet. I Gudrun

Nordborg, red: Makt och kön, s. 15-32. Eslöv: Symposion.

Christopher Colclough m.fl. (2003/4). Gender and Education for All. The Leap to Equality. www.unesco.org > Education > Primary Education > Education for All > Global

Monitoring Report, 2005: The Quality Imperative > Gender.

Einarsson, Jan & Hultman, Tor G. (1984): God morgon pojkar och flickor. Om språk och kön i skolan. Malmö: Liber Förlag.

Einarsson, Jan (2004): Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.

Elvin-Nowak, Ylva & Thomson, Helén (2003): Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Bonnier.

Edvaldsson, Ann-Carita, Lindblad, Sverker, Sahlström, Fritjof & Bergqvist, Kerstin (2001): Introduktion och forskningsöversikt. I Sverker Lindblad & Fritjof Sahlström, red: Interaktion i pedagogiska sammanhang, s. 9-35. Stockholm: Liber AB.

Fine, Michelle & Weis, Lois (2003): Silenced Voices and Extraordinary Convercations…Re – Imagining Schools. New York: Teachers College Press.

FN:s konvention om barnets rättigheter (2002). Stockholm: Edita Norstedts Tryckeri AB. Forsberg, Gunnel (2002): Guide till kulturgeografisk förståelse av kön och genus. I Gunnel

Forsberg, Cristina Grenholm & Liselotte Jakobsen, red: Rum – upplevelsevärld –

samhälle, s. 13- 23. Rapport från forskarkursen ´I Genderiserade rum`, 2002:20. Karlstad universitet.

Forsberg, Ulla (1998): Jämställdhetspedagogik- en sammanställning av aktionsforskningsprojekt. Stockholm: Skolverket.

Gannerud, Eva (2001): Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv. Stockholm: Liber AB. Gulbrandsen, Jorun (1994): Är skolan till för Karin eller Erik?. Lund: Studentlitteratur. Hirdman, Yvonne (2001): Genus – om det stabila föränderliga former. Malmö: Liber AB. Karlson, Ingrid (2003): Bussig eller busig – eller både-och? Hur barn gestaltar kön i skolan.

LOCUS.Tidskrift för forskning om barn och ungdomar, 4(03), s. 18-30.

Karlson, Ingrid (2003): Könsgestaltningar i skolan. Om könsrelaterat gränsupprätthållande, gränsuppluckrande och gränsöverskridande. Linköping: Linköping Studies in Education and Psychology, No. 91.

Kellberg, Karin (2004): Genusmaskineriet: om tänkandet kring kön. Stockholm : Utbildningsradion (UR): Lärarförbundet: Jämställdhetsombudsmannen (JämO). Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lundgren, Anna Sofia (2000): Tre år i g. Perspektiv på kropp och kön i skolan. Umeå:

Etnologiska skrifter Nr. 23.

Lundgren, Eva & Sörensdotter, Renita (2004): Ungdomar och genusnormer på skolans arena. DFR-rapport 2004:1. Dalarnas forskningsråd.

Lgr 69, Läroplanen för grundskolan 1969. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget.

Lgr 80, Läroplan för grundskolan 1980. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget.

Lpo 94, Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Myndigheten för skolutveckling (2003): Hur är det ställt? Tack, ojämnt! Erfarenheter av

jämställdhetsarbete i grundskolor och gymnasieskolor. Stockholm: Liber Distribution.

Nationalencyklopedin (2000):ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Supplementbd 2, [Frei-Nest] & 18, [Stren-Uga].

Närman, Anders (1995): Education and Nation Building in Kenya – Perspective on Modernization, Global Dependency and Local Development Alternatives. Göteborg University: Departments of Geography. Series B, No 88.

Odelfors, Birgitta (2001): Olika villkor? Vardagskultur i förskolan för flickor och pojkar. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen. Utvecklingspsykologiska seminariet, skriftserien Nr. 62.

Pepin, Birgit (2004): Comparing notions of social justice in education across borders and cultures. Some methodological considerations. I Lázaro Moreno Herrera & Guadalupe Francia, eds: Educational Policies. Implications for equity, equality and equivalence, s. 221- 235. Reports from the Department of Education, Örebro University, 6.

Persson, Ing-Marie (1998): Jämställdhetsarbetarna organiserar sig. I Annika Baude, Per Hansson, Doris Olsen, Ing-Marie Persson & Hans Robertsson, red: Genus i praktiken – på hans eller hennes villkor? s. 216-233. Författarna och Jämställdhetsarbetares förening. Peterson, V. Spike & Sisson Runyan, Anne (1999): Global Gender Issues. Boulder, Colorado:

Oxford: Westview.

Potter, Robert B., Binns, Tony, Elliott, Jennifer A. & Smith, David (2004): Geographies of Development. England, Edinburgh: Perason Education Limited.

Regeringskansliet (2004): www.manskligarattigheter.gov.se > Mänskliga rättigheter i världens länder > Afrika söder om Sahara > Kenya.

Skollagen (SFS1985:1100).

SOU 2004:115. Den könade förskolan: om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete: delbetänkande/av Delegationen för jämställdhet i förskolan

Stockholm: Fritzes.

Svaleryd, Kajsa (2003): Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm: Liber AB.

Tallberg Broman, Ingegerd (2002): Pedagogiskt arbete och kön. Med historisk och nutida exempel. Stockholm: Studentlitteratur.

Teaching and Learning in the Primary Classroom. Core Module. SPRED, School based Teacher Development (SbTD) 2001. Nairobi: Ministry of Education, Science and Technology.

Thorne, Barrie (1993): Gender play. Girls and Boys in School. Buckingham: Open University Press.

Vallberg Roth, Ann-Christine (1998): Könsdidaktiska mönster i förskloepedagogiska texter. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Wernersson, Inga (1995): Undervisning för flickor – undervisning för pojkar…eller

…undervisning för flickor och pojkar? Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet: Skolverket.

Öhrn, Elisabet (2000): Elevers inflytande i skolan. Om kön, klass och förändring. I Ulla Tebelius & Silwa Claesson, red: Skolan i centrum, s. 98-111. Lund: Studentlitteratur. Öhrn, Elisabet (2002): Könsmönster i förändring?- en kunskapsöversikt om unga i skolan.

Bilaga 1

Intervjuguide

- Vilken årskurs undervisar du i?

- Hur är klassen fördelad mellan båda könen? - Vad betyder jämställdhet för dig?

- Kan du berätta för mig om hur jämställdheten mellan könen ser ut på din skola?

Frågeställningar

• Vad går att utläsa angående genus och jämställdhet i de kenyanska styrdokumenten?

• Hur ser jämställdheten ut och hur behandlas och bemöts pojkar och flickor i de utvalda kenyanska klassrummen?

Intervjufrågor

- Finns det något dokument som behandlar genus och jämställdhet?

- Om det finns, vad står det skrivet? - Hur förhåller du dig till dessa föreskrifter om jämställdhet i ditt dagliga arbete?

- Upplever du att det finns någon skillnad på pojkar och flickors beteende i

klassrummet?

- Kan du ge mig ett exempel på en situation där pojkar och flickor beter sig olika? - Kan du berätta för mig vad du anser vara ett typiskt pojk- respektive flickbeteende? - Anser du att något av könen dominerar i klassrummet?

- I så fall, vad är anledningen till denna dominans?

- Upplever du att det finns någon skillnad i hur pojkar och flickor uttrycker sig i tal? - Ser du någon skillnad i vem som talar mest under en skoldag?

- Känner du att något av könen har mer inflytande i skolan, i så fall på vilket sätt?

• Vilka förhållningssätt och vilken medvetenhet har pedagogerna till jämställdhet i klassrummet?

- Tycker du att pojkar och flickor behandlas olika i skolan?

- Kan du berätta om en situation där detta märks tydligt?

- Bemöter du flickor och pojkar på olika sätt? I så fall hur?

- Anser du att det finns olika förväntningar på pojkar och flickor i skolan?

- Hur fördelar du din tid mellan pojkar och flickor?

- Kan du berätta för mig hur elever reagerar om du spenderar mer tid på något av

könen?

- Anser du att det ibland uppstår situationer där du behandlar pojkar och flickor olika? Kan du beskriva en sådan?

- Gör du någon skillnad på könen? Om, kan du berätta hur?

- Använder du dig av olika röstlägen när du tilltalar flickor och pojkar? Vad är orsaken? - Är jämställdhet i skolan viktigt för dig och i så fall varför?

- Kan du berätta om hur du arbetar för att skapa jämställdhet mellan könen i

klassrummet?

- Hur förhåller sig och arbetar din skola mot jämtställdhet?