7. Diskussion och framtida forskning
7.5 Framtida forskning
De undersökningar som har presenterats i uppsatsen visar att det finns goda möjligheter att gå vidare och djupstudera vissa delområden. För ordlistans del skulle man t.ex. kunna utreda avledningar betydligt mer. Verbavledningar kan undersökas med avseende på fler avledningstyper och mer detaljerat i förhål-lande till de verb (exempelvis) som de är avledda från. Förhålförhål-landet mellan fast och löst sammansatta partikelverb och deras participformer skulle kunna stude-ras mer ingående. Tack vare ROhist skulle man också kunna göra intressanta jämförelser mellan svenska och danska.
Med användarstudier kan man t.ex. undersöka i vilken mån utanförtexten lä-ses och vad användarna i så fall får ut av den, och förstås om hur de uppfattar och använder informationen i artikeltexten. Vill de ha mer information om nå-got som rör grammatik i allmänhet? Vill de veta mer om någon del av ordlistan?
Numera kan speciella statistikverktyg på webben och i appar registrera an-vändarnas navigeringsmönster och sökningar i den digitala produkten. Ett ex-empel utgörs av ett statistikverktyg från Flurry Analytics (Yahoo! 2016) som har implementerats i SAOL 13-appen. Data från ett sådant verktyg kan exempelvis kombineras med en enkät (t.ex. med en länk från appen i fråga).
Avslutningsvis kan man fundera över den traditionellt utformade ordboken och dess plats i den digitala världen. I föreliggande uppsats står vad som nu får klassas som äldre ordböcker i fokus. De har undersökts dels med klassisk excer-pering av exempel, dels genom större sökningar i de digitaliserade versionerna. Frågan om utrymmesekonomi har varit närvarande i samtliga upplagor vilket har inverkat på uppsättningen av lemman och på artikeltexten och lett till ett maxi-malt kondenserat presentationssätt. När utrymmesrestriktionerna hävs är frågan i stället hur man bäst förvaltar det elektroniska formatets i princip obegränsade informationsutrymme.
Litteratur
Ordböcker, databaser och övriga referensverk
Afhandling om svenska stafsättet 1801. I: Svenska Akademiens Handlingar. Ifrån År 1796. Första delen. Stockholm.
BSO = Bonniers svenska ordbok 2010. Sjögren P. A., I. Györki och S. Malmström (red.). 10 upplagan. Stockholm: Bonniers.
Dalin = Dalin, A. F. 1850–53[–55]. Ordbok öfver svenska språket. Stockholm.
Dansk Haandordbog Med den af Kulturministeriet anbefalede retskrivning 1872.
Udar-bejdet af Sven Grundtvig. Köpenhamn: C. A. Reitzels Forlag.
Duden 8 = Orthographisches Wörterbuch der deutschen Sprache 1911. 8 auflage. Leip-zig: Bibliographiches Institut.
Duden 26 = Die deutsche Rechtschreibung 2013. 26 auflage. Berlin: Dudenverlag.
Gyldendals retskrivningsordbog. Tillgänglig: http://gyldendal-uddannelse.dk/
ordbog/dansk (augusti 2016).
Lexin Svenska ord – med uttal och förklaringar. 1984. Stockholm: Esselte.
Lundell, J. A. 1893. Svensk ordlista med reformstavning ock uttalsbeteckning. Stock-holm: Hugo Gebers förlag.
Lyttkens, I. A. & F. A. Wulff 1911. Svensk ordlista med uttalsbeteckning i enlighet med
Svenska Akademiens ordbok och med stavning enligt 1906 års cirkulär samt vägledning till riksspråksuttal. Lund: Gleerups.
NEO = Nationalencyklopedins ordbok. 2000 [1995]. Höganäs: Bra Böcker.
NLO = Nordisk Leksikografisk Ordbok 1997. Bergenholtz, H. I. Cantell, R. Vat-vedt Fjeld, D. Gundersen, J. H. Jónsson & B. Svensén (red.). (Skrifter utgitt av Nordisk forening for leksikografi 4.) Oslo: Universitetsforlaget.
Nynorsk ordliste 2012. Hellevik, Alf, Aud Søyland & Margunn Rauset (red.). 11
utg. Oslo: Det Norske Samlaget.
Ordförteckning över svenska språket utgiven av Svenska Akademien. 1916. Stockholm:
Norstedts.
Politikens Retskrivningsordbog 2013. 7 udgave. Köpenhamn: Politiken.
RO = Retskrivningsordbogen 2012. 4 udgave, 2. oplag. Jervelund, A. Ågerup, J. Schack, J. Norby Jensen & M. Heidemann Andersen (red.). Dansk Sprognaevn. Alinea A/S. Köpenhamn.
ROhist = Tillänglig: http://rohist.dsn.dk/ (augusti 2016).
Runeberg = Projekt Runeberg. Svenska Akademiens ordlista. Tillgänglig: http://runeberg.org/saol/ (april 2016).
SAG = Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson 1999. Svenska
Akade-miens grammatik. Band 1–4. Stockholm: Norstedts Ordbok i distribution.
Sahlstedt, Abraham. 1773. Swensk ordbok. Stockholm: C. Stolpe.
SAOB = Ordbok över svenska språket utgiven av Svenska Akademien 1898–. Lund: Gleerups. Tillgänglig: www.saob.se.
SAOL 1 = Ordlista öfver svenska språket utgifven af Svenska Akademien 1874. (första tryckningen). Stockholm: P. A. Norstedt & Söner.
SAOL 6 = Ordlista öfver svenska språket utgifven af Svenska Akademien 1889. 6 uppl. (första tryckningen). Stockholm: P. A. Norstedt & Söners förlag.
SAOL 7 = Ordlista öfver svenska språket utgifven af Svenska Akademien 1903 [1900]. 7 uppl. (andra tryckningen). Stockholm: P. A. Norstedt & Söners förlag. SAOL 8 = Ordlista över svenska språket utgiven av Svenska Akademien 1945 [1923].
8 uppl. (elfte tryckningen). Stockholm: Svenska Bokförlaget P. A. Norstedt & Söner.
SAOL 9 = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 1964 [1950]. 9 uppl. (tionde tryckningen). Stockholm: Svenska Bokförlaget/Norstedts.
SAOL 10 = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 1973, 10 uppl. (första tryckningen). Stockholm: P. A. Norstedt & Söners förlag.
SAOL 11 = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 1991 [1986]. 11 uppl. (sjätte tryckningen). Stockholm: Norstedts förlag.
SAOL 11. Diskett (3.1-tums). Norstedts.
SAOL 12 = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 2000 [1998]. 12 uppl. (femte tryckningen). Stockholm: Norstedts Ordbok i distribution.
SAOL 12. CD-ROM. Norstedts.
SAOL 13 = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 2011 [2006]. 13 uppl. (femte tryckningen). Stockholm: Norstedts i distribution.
SAOL 13 som app. Version 1.2.4 för Android, version 1.1.10 för iOS. Stock-holm: Isolve & Svenska Akademien.
SAOL 14 = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 2015. 14 uppl. (första tryckningen). Stockholm: Norstedts i distribution.
SAOL Plus = SAOL 13 som CD-ROM. Stockholm: Norstedts i distribution. SO = Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien 2009. Stockholm: Norstedts. Spegel, Haqvin 1712. Glossarium – Sveo-Gothicum Eller Swensk-Ordbok. Lund: A.
Habereger.
Språkriktighetsboken 2005. Utarbetad av Svenska Språknämnden. Stockholm:
Norstedts Akademiska förlag.
Stafsetningarorðabókin 2006. Reykjavík: Íslensk Málnefnd.
Svensk ordbok 1986. Utarbetad vid Språkdata, Göteborgs universitet. Stockholm:
Esselte Studium AB.
Svensk skolordlista 2004. 4 uppl. Utarbetad av Svenska Akademien och Svenska
språknämnden. Stockholm: Norstedts.
Svenska Skrivregler 2008. 3 uppl. Språkrådet. Stockholm: Liber.
Tanum = Tanums store rettskrivningsordbok 2015. 10 utgave. Oslo: Kunnskapsfor-laget.
Woordenlijst Nederlandse Taal 2015. Utrecht: Taalunie/Van Dale.
Övrig litteratur
Alfvegren, Lars 1984. Vi gingo och vi gick. Från pluralis till singularis i verbböjningen. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 72.) Arlöv.
Allén, Sture 1973. Tionde upplagan av Svenska Akademiens ordlista. I: Språkvård 4, s. 3–8.
Allén, Sture 1981. The Lemma-Lexeme Model of the Swedish Lexical Data Base. I: Rieger, Burghard B. (ed.), Empirical Semantics II. Bochum, s. 376–387. Allén, Sture 1986. Inför tredje seklet. I: Allén, Sture, Bengt Loman & Bengt
Sigurd (red.), s. 235–275.
Allén, Sture, Bengt Loman & Bengt Sigurd (red.) 1986. Svenska Akademien och
svenska språket. Tre studier. Stockholm.
Atkins, B. T. Sue & Michael Rundell 2008. The Oxford Guide to Practical
Lexicogra-phy. Oxford.
Bauer, Laurie 2006 [2001]. Morphological Productivity. (Cambridge Studies in Lin-guistics 95.) Cambridge.
Berg, Sture 2009. Om ordböjning och SAOL Plus. I: Gellerstam, Martin (red.), s. 139–165.
Berg, Sture, Louise Holmer, Ann-Kristin Hult, Susanne Lindstrand, Christian Sjögreen 2008. Sextiofemårigare? Kring adjektivformer i SAOL Plus. I: Jóhannesson, Kristinn, Hans Landqvist, Aina Lundqvist, Lena Rogström, Emma Sköldberg & Barbro Wallgren Hemlin (red.), Nog ordat? Festskrift till
Sven-Göran Malmgren. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 34.)
Berg, Sture & Yvonne Cederholm 2001. Att hålla på formerna. I: Allén, Sture, Sture Berg, Sven-Göran Malmgren, Kerstin Norén & Bo Ralph (red.), Gäller
stam, suffix och ord. Festskrift till Martin Gellerstam den 15 oktober 2001.
(Meijer-bergs arkiv för svensk ordforskning 29.) Göteborg, s. 58–69.
Berg, Sture, Louise Holmer & Ann-Kristin Hult 2008. SAOL Plus – a new Swe-dish electronic dictionary. I: Bernal, Elisenda & Janet De Cesaris (eds.),
Pro-ceedings of the XIII EURALEX International Congress. Barcelona, s. 291–296.
Bergenholtz, Henning 1995. Grammatik i bilingvale ordbøger. I: LexicoNordica 2, s. 5–18.
Bogaards, Paul & Willem A. Van der Kloot 2001. The use of grammatical in-formation in learner’s dictionaries. I: International Journal of Lexicography 14:2, s. 97–121.
Bolander, Maria 1974. De båda senaste upplagorna av Svenska Akademiens ordlista. En
jämförelse och något om urskiljbara tendenser i modern svenska. (Meddelanden från
avdelningen för nordiska språk vid Umeå universitet. Nr 9.) Umeå.
Chan, Alice Y. W. 2011. Cantonese ESL Learners’ use of Grammatical Infor-mation in a Monolingual Dictionary for Determining the Correct Use of a Target Word. I: International Journal of Lexicography, 25:1, s. 68–94.
Collinder, Björn 1973. Svenska Akademiens ordlista och Skolordlistan. I: Jans-son, Valter (red.), Nusvenska studier 53. Uppsala, s. 200–205.
Cop, Margaret 1989. Linguistic and Encyclopedic Information Not Included in the Dictionary Articles. I: Hausmann, Franz Josef et al.(eds.), s. 761–767. Cowie, A. P. 1983. On specifying grammar. On specifying grammatical form
and function. I: Hartmann, R. R. K. (ed.), Lexicography: Principles and Practice. London, s. 99–107.
Dahl, Östen 2003. Grammatik. Andra upplagan. Lund.
Dansk Sprognævn 2016. Løbende opdatering af RO. Tillgänglig: https.//dsn.dk/retskrivning/om-retskrivningsordbogen/lobende-opdatering-af-ro. (juli 2016).
Diderichsen, Philip, Anna Sofie Hartling, Anne Kjærgaard & Anna Kristiansen 2015. I ulige linje fra Linje til linje. Og andre nedslag i Retskrivningsordbøger gennem historien. I: Duncker, Dorthe, Eva Skafte Jensen & Ole Ravnholt (red.), Rette ord. Festskrift til Sabine Kirschmeier-Andersen i anledning af 60-årsdagen. (Dansk Sprognævns skrifter 46.) Köpenhamn, s. 97–107.
Duden 2016. Bibliographisches Institut GmbH. Tillgänglig: http://www.duden.de/ueber_duden/ueber-den-rechtschreibduden (februari 2016).
Eaker, Birgit, Lennart Larsson & Anki Mattisson (red.), Nordiska studier i
lexi-kografi 11. Lund.
Ellendersen, Jóna 2007. Grammar in dictionaries for special purposes. Cand.ling.merc. (tt) thesis. Aarhus School of Business. Tillgänglig:
http://pure.au.dk/portal-asb-student/files/1462/000161028-161028.pdf. (april 2016).
Falk, Cecilia 1995. Lexikalt kasus i svenskan. I: Arkiv för nordisk filologi 110, s. 199–226.
Fillmore, Charles J., Paul Kay & Mary Catherine O’Connor 1988. Regularity and Idiomaticity in Grammatical Constructions: The Case of Let Alone. I: Language Vol. 64 No. 3, s. 501–538.
Geeraerts, Dirk 1989. Principles of Monolingual Lexicography. I: Hausmann, Franz Josef et al.(eds.), s. 287–296.
Gellerstam, Martin 1999. Lexin - lexikon för invandrare. I: LexicoNordica 6, s. 3– 18.
Gellerstam, Martin 2002. Norm och bruk i SAOL. I: LexicoNordica 9, s. 21–30. Gellerstam, Martin (red.) 2009. SAOL och tidens flykt. Några nedslag i ordlistans
historia. Stockholm.
Gellerstam, Martin. 2009a. SAOL i många upplagor. I: Gellerstam, Martin (red.), s. 53–83.
Gellerstam, Martin 2009b. Vad är Svenska Akademiens ordlista? I: Gellerstam, Martin (red.), s. 11–30.
Goldberg, Adele E. 2013. Constructionist approaches. I: Hoffmann, Thomas, & Graeme Trousdale (red.), The Oxford Handbook of Construction Grammar. Oxford & New York, s. 15–31.
Hannesdóttir, Anna Helga 1998. Lexikografihistorisk spegel. Den enspråkiga svenska
lexikografins utveckling ur den tvåspråkiga. (Meijerbergs arkiv för svensk
ordforsk-ning 23.). Göteborg.
Hannesdóttir, Anna & Bo Ralph 1988. Early dictionaries in Sweden: traditions and influences. I: Hyldgaard-Jensen, Karl & Arne Zettersten (eds.), Symposium
on Lexicography IV. Proceedings of the Fourth International Symposium on Lexicography April 20-22, 1988, University of Copenhagen. (Lexicographica Series Maior 26.)
Tübingen, s. 265–278.
Hannesdóttir, Anna & Bo Ralph 2010. Explicit och implicit information i två-språkig lexikografi. I: Lönnroth, Harry & Kristina Nikula (red.), Nordiska
stu-dier i lexikografi 10. Tammerfors, s. 150–163.
Hausmann, Franz Josef, Oskar Reichmann, Herbert Ernst Wiegand & Ladislav Zgusta (eds.) 1989–1991. Wörterbücher, Dictionaries, Dictionnaires. Ein
internation-ales Handbuch zur Lexikographie / An International Encyclopedia of Lexicography / Encyclopédie internationale de lexicographie I–III. Berlin/New York.
Hellberg, Staffan 2006. Blev det lättare att stava efter 1906? I: Språkvård 2006:2, s. 17–23.
Hene, Birgitta 2006. Akademien normerar mer. I: Språkvård 2006:3, s. 40–44. Herbst, Thomas 1989. Grammar in Dictionaries. I: Tickoo, M. L. (ed.), Learner’s
Dictionaries. State of the Art. (Anthology Series 23.) Singapore, s. 94–111. Till-gänglig: http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED342250.pdf. (april 2016).
Holm, Pelle 1951. Nytt och gammalt i Svenska Akademiens ordlista. (Småskrifter utgivna av nämnden för svensk språkvård 8.) Stockholm.
Holmer, Louise 2009. Passiv och perfekt particip i SAOL Plus. En dokumentation av
den lexikografiska arbetsprocessen. (Meddelanden från Institutionen för svenska
språket 62.) Göteborg.
Holmer, Louise 2012. SAOLHist – alla upplagorna av SAOL i en och samma databas. I: Eaker, Birgit, Lennart Larsson & Anki Mattisson (red.), s. 287– 295.
Holmer, Louise, Ann-Kristin Hult & Emma Sköldberg 2015. Spell-checking on the fly? On the use of a Swedish dictionary app. I: Kosem, I., Jakubíček, M., Kallas, J., Krek, S. (eds.), Electronic lexicography in the 21st century: linking lexical
data in the digital age. Proceedings of the eLex 2015 conference, 11-13 August 2015.
Ljubljana/Brighton: Trojina, Institute for Applied Slovene Studies/Lexical Computing Ltd., s. 356–371.
Holmer, Louise, Sven-Göran Malmgren & Monica von Martens under utg. SAOLhist.se – för allmänt och vetenskapligt bruk. I: Nordiska studier i
lexi-kografi 13.
Hultman, Tor G. 2003. Svenska Akademiens språklära. Stockholm.
af Hällström-Reijonen, Charlotta 2015. Finlandssvenska i SAOL och andra ord-böcker. I: LexicoNordica 22, s. 99–115.
Jackson, Howard 1985. Grammar in the Dictionary. I: Ilson, Robert (ed.),
Dic-tionaries, Lexicography and Language Learning. Oxford, s. 53–59.
Johannisson, Ture 1974. Ordlistans första nio upplagor – en historik. I: Johan-nisson, Ture & Gösta Mattsson (red.), s. 3–54.
Johannisson, Ture & Gösta Mattsson (red.) 1974. Svenska Akademiens ordlista
under 100 år. Stockholm.
Josefsson, Gunlög 2005. Ord. Lund.
Landberg, Joel 2012. SAOL och vardagsspråket – bruklighet i sex upplagor från
1900-talet. Magisteruppsats. Utgiven av Institutionen för svenska språket,
Göte-borgs universitet.
Larsson, Lennart 2014. En ”mer l. mindre” stor ordbok – om variationerna i SAOB:s omfång och ambitionsnivå. I: LexicoNordica 21, s. 61–79.
Loman, Bengt 1986. ”En Inrättning, ägnad endast til Språkets förbättring”. I: Allén, Sture, Bengt Loman & Bengt Sigurd (red.), s.1–141.
Lundbladh, Carl-Erik 1992. Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stock-holm.
Lundbladh, Carl-Erik 1994. Grammatik i SAOB. I: Språkbruk, grammatik och
språkförändring. En festskrift till Ulf Teleman. Lund, s. 189–198.
Lundbladh, Carl-Erik 2000. Ord- och ordledsidentifiering i SAOL 12. I:
Lyngfelt, Benjamin 2015. Grammatik+. Frasstruktur, argumentstruktur och
informat-ionsstruktur. Under arbete. Tillgänglig: http://svenska.gu.se/digitalAssets/1537/1537375_lyngfelt_grammatik_ 150627.pdf. (april 2016).
Malmgren, Sven-Göran 1990 (1984). Adjektiviska funktioner i svenskan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Malmgren, Sven-Göran 2002. Normering i Svenska Akademiens ordlista 1875– 1950: principer och resultat. I: LexicoNordica 9, s. 5–20.
Malmgren, Sven-Göran 2007. SAG som lexikalisk guldgruva: exemplen adjek-tiv/particip. I: Milles, Karin & Anna Vogel (red.), Språkets roll och räckvidd.
Festskrift till Staffan Hellberg den 18 februari 2007. (Stockholm studies in
Scandi-navian Philology 42.), s.179
–
185.Malmgren, Sven-Göran 2009. Tre viktiga språkförändringar speglade i SAOL. I: Gellerstam, Martin (red.), s. 119
–
137.Malmgren, Sven-Göran 2015. När SAOB-chefen var SAOL-redaktör. I: Eaker, Birgit, Birgitta Hedbäck, Lennart Larsson, Pär Nilsson & Christina Persson (red.), Ord och gärning. Festskrift till Anki Mattisson 31 augusti 2015. Stockholm, s. 97–104.
Malmgren, Sven-Göran & Maria Toporowska Gronostaj 2009. Valensbeskriv-ning i svenska ordböcker
–
och några andra. I: LexicoNordica 16, s. 181–
196. Martola, Nina 2007. Den trettonde upplagan av SAOL. I: LexicoNordica 14, s.245–266.
Martola, Nina 2008. SAOL Plus
–
SAOL 13 på cd-rom. I: LexicoNordica 15, s. 261–278.Mattsson, Gösta 1974. Ordlistans tionde upplaga. Riktlinjer och kommentarer. I: Johannisson, Ture & Gösta Mattsson (red.), s. 57–116.
Mugdan, Joachim 1989a. Grammar in Dictionaries of Languages for Special Purposes (LSP). I: Hermes 3. Journal of Language and Communication In Business, s. 125–142.
Mugdan, Joachim 1989b. Information on Inflectional morphology in the Gen-eral Monolingual Dictionary. I: Hausmann, Franz Josef et al. (eds.), s. 518– 525.
Nikula, Kristina 2010. Från normativ hållning till politisk korrekthet? SAOL och normen under ett drygt sekel. I: Lönnroth, Harry & Kristina Nikula (red.),
Nordiska studier i lexikografi 10, s.400–416.
Nilsson, Pär 2012. Språkteoriers avtryck i SAOB. I: Eaker, Birgit, Lennart Lars-son & Anki MattisLars-son (red.), s. 479–487.
Ralph, Bo 2009. När ordboken blev en ordlista. I: Gellerstam, Martin (red.), s. 31–52.
Retsinformation 2016. Lov om dansk retskrivning. Tillgänglig: https.//www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=84769 (juli 2016). Reuter, Mikael 1999. SAOL 12. I: LexicoNordica 6, s. 211–226.
Rosqvist, Bodil 2014. Hårt arbete och sträng vila. Svenska kollokationer i lexikografisk
och lexikologisk belysning. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 40.)
Göte-borg.
Santesson, Lillemor 2000. Leopolds förteckning över främmande ord. I: Språk
och Stil 10. (ny följd), s. 81–128.
Sigurd, Bengt 1986. Ordboken, ordlistan och några andra av Svenska Akademi-ens språkliga insatser under 1900-talet. I: Allén, Sture, Bengt Loman & Bengt Sigurd (red.), s. 143–231.
Språk och folkminnen 2016. Tillgänglig: http://www.sprakochfolkminnen.se/ om-oss/verksamhet/historik.html (juli 2016).
Ståhle, Carl Ivar 1970. Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning. I: Sprog i Norden, s. 5–36.
Svensén, Bo 2004. Handbok i lexikografi. Ordböcker och ordboksarbete i teori och
prak-tik. 2:a uppl. Stockholm.
Svensén, Bo 2009. A Handbook of Lexicography. The Theory and Practice of
Dictionary-Making. Cambridge.
Taalunie 2016. Language and language tools. Tillgänglig: http://taalunie.org/language-and-language-tools (juli 2016).
Tarp, Sven 2006. Leksikografien i grænselandet mellem viden och icke-viden. Generell
leksikografisk teori med særlig henblik på lørnerleksikografi. Århus. Center for
lek-sikografi. 1-2.
Toporowska Gronostaj, Maria 1996. Integrerad valensbeskrivning. Mot ett formaliserat
verbvalenslexikon. Göteborgs universitet. Inst. för svenska språket.
Vikør, Lars 2009. Lexicography and language planning in Scandinavia and the Netherlands. I: Nielsen, Sandro & Sven Tarp (eds.), Lexicography in the 21st
Century. Amsterdam/Philadelphia, s. 123–143.
Vikør, Lars 2010. Rettskrivingsordbøker som normeringsreiskapar i Norden. I: Andersson, Lars-Gunnar, Olle Josephson, Inger Lindberg & Mats Thelander (red.), Språkvård och språkpolitik. Svenska språknämndens forskningskonferens i
Salt-sjöbaden 2008. (Småskrift utarbetad av Språkrådet 2010). Stockholm, s. 304–
322.
Wachal, Robert 1994. The Dictionary as Grammarian: Part-of-Speech Defini-tions and Labels. I: Dictionaries. Journal of the Dictionary Society of North America, 15, s. 159–170.
Wellander, Erik 1973 [1939]. Riktig svenska. 4. uppl. Stockholm.
Wendt, Bo-A. 2002. Prepositionernas grammatik i SAOB. I: Mattisson, Anki, Per Stille, Gunilla Swietlicki & Bo-A. Wendt (red.), Alla ord är lika roliga.
Fest-skrift till Lars Svensson 28 februari 2002. Stockholm, s. 181–192.
Westman, Margareta 1998. Svenska Akademiens ordlista. I: Språkvård 1998:4, s. 11–14.
Yahoo! 2016. Flurry Analytics. Tillgänglig:
Yallop, Colin 1996. Grammatical Information in Dictionaries. How Categorical should it be? I: Gellerstam, Martin, Jerker Järborg, Sven-Göran Malmgren, Kerstin Norén, Lena Rogström & Catarina Röjder Papmehl (red.), Euralex ’96
Proceedings. Göteborg, s. 507–511.
Zgusta, Ladislav 1971. Manual of Lexicography. (Series Maior 39.) Prag/Paris. Zgusta, Ladislav 1989. The Influence of Scripts and Morphological Language
Types on the Structure of Dictionaries. I: Hausmann, Franz Josef et al. (eds.), s. 296–305.
Efterord
Ett ytterligt stort tack riktas härmed till alla som på något sätt har bidragit med råd, synpunkter och kommentarer i anknytning till denna licentiatuppsats. Tack!
Framför allt vill jag förstås tacka mina handledare. Huvudhandledare har varit docent Emma Sköldberg som med stort engagemang, handfasta förslag på in-fallsvinklar och med en mycket god kännedom om det lexikografiska hantverket och den lexikologiska forskningen alltid har något konkret att säga. Biträdande handledare har varit professor Benjamin Lyngfelt som har kommit med ifråga-sättanden av logisk karaktär så att tankearbetet (mitt) har kunnat inriktas mer mot det väsentligt grammatiska och mindre mot lexikografiska kuriositeter. Stort tack till er båda!
Utan finansiering är det svårt att klara sig. Jag vill naturligtvis tacka min eko-nomiska välgörarinna, Svenska Akademien, som har finansierat min licentiatut-bildning.
Ett grupptack går till tidigare och nuvarande kolleger vid Lexikaliska institu-tet, liksom alla övriga kolleger vid institutionen. Ett extra tack går till Daniel Berg och Martin Gellerstam som en gång i tiden engagerade mig i ordboksar-betet. Tack!
Systemutvecklare Monica von Martens har vid behov raskt plockat fram alla möjliga uppgifter som har med det äldre materialet att göra. Även Christian Sjögreen, systemutvecklare, har tjänstvilligt svarat på olika frågor om databaser-na och de tidigare elektroniska versionerdatabaser-na av SAOL. Tack!
Specialtack går till Sture Berg och Sven-Göran Malmgren för roliga arbets-stunder, kloka kommentarer och synpunkter och särskilt för språkliga och inne-hållsmässiga påpekanden i ett sent skede av skrivandet. Elisabet Engdahl och Roger Källström tackas härmed också för allmän uppmuntran i ett tidigt skede av arbetet!
Uppgifter om antal sålda exemplar av SAOL har lämnats av Håkan Nygren, tidigare chef för Norstedts ordbok, samt Madeleine Engström Broberg och Carina Lindqvist vid Svenska Akademien. Stort tack!
Sven Lindström och Linda Sjöström ser till doktorandernas bästa när det gäl-ler skriftproduktion och administrativa teknikaliteter. Tack för ert engagemang!
Sölve Ohlander har granskat uppsatsens engelska abstract och förbättrat språket betydligt. Tack!
Det finns också en speciell grupp, föränderlig och ständig, som verkligen för-tjänar ett extra stort tack, och det är förstås doktorandkollegiet i allra vidaste bemärkelse. Tidigare och senare doktorandkolleger tackas härmed varmt! Ett särskilt stort tack till Anki Hult, Kristian Blensenius, Ricky LaBontee, Malin Sandberg, Filippa Lindahl och Marie Rydenvald för extra pepp och stöttning i slutfasen av skrivandet. Tack!
Tack också till alla vänner utanför institutionen som har engagerat sig på olika sätt. Härmed tackas särskilt Ann-Sofie Andersson, Hanna Andersson, Anna Genell, Emma Nordlund, Stina Otterberg och Fredrik Wenander. Tack!
Slutligen några tacksamhetens ord till mina nära och kära – min mamma Erna Holmer har korrekturläst en hel del text och därtill förtjänstfullt underhållit sina barnbarn. Min käre make Henrik Rydberg fungerar ständigt som inspiration till allt arbete och har med avseende på texten fått mig att öka precisionen och stryka fluff och lull. Våra barn Erik och Emil inspirerar genom sin outsinliga energi och entusiasm inför allt, inte minst ord och kreativa formuleringar. Tack familjen!