Liknande rättskrivningsordböcker

Flera nordiska språk, och även t.ex. tyskan, har rättskrivningsordböcker. Vilket språk och vilket verk som var direkt inspiration till den första upplagan av SAOL är dock inte känt (Gellerstam 2009b:15).21 En fyllig översikt över nor-diska rättskrivningsordböcker ges i Vikør (2010).

I avsikt att placera in SAOL i ett sammanhang av rättskrivningsordböcker presenteras i följande avsnitt sådana ordböcker från Danmark, Norge och Is-land. Därefter presenteras i korthet Dudens Die deutsche Rechtschreibung som be-handlar tyskan, och något nämns också om en nederländsk motsvarighet,

Woor-denlijst Nederlandse taal.

2.5.1 Norden

I Danmark finns Retskrivningsordbogen, hädanefter RO, vilken är en lagstadgad stavningsordbok över danska språket. Att den är lagstadgad innebär att den är påbjuden av staten och ska följas av bl.a. alla delar av den offentliga förvaltning-en, av Folketinget och myndigheter med anknytning till dessa, samt av domsto-larna. Dessutom är den stavningsnorm i skolorna (Retsinformation 2016). RO redigeras och utges av Dansk Sprognævn sedan 1955 och har publicerats i tryckt form år 1955, 1986, 1996, 2001 och 2012. Även tidigare utgavs ett flertal

skrivningsordböcker i Danmark, med Dansk Haandordbok från 1872 som den första.

Sedan år 2014 finns RO-upplagorna från 1955 och framåt samlade på nätet under projektnamnet ROhist, tillgänglig på <rohist.dsn.dk>. Där finns också en översikt över äldre rättskrivningsläror och vad som kännetecknar de olika utgå-vorna. Sedan år 2014 uppdateras också den aktuella RO årligen på nätet (Dansk Sprognævn 2016).

RO:s senaste upplaga har haft Anita Ågerup Jervelund som huvudredaktör. Ordboken innehåller ca 64 000 uppslagsord och dessutom en separat avdelning med rättskrivningsregler om ca 150 sidor. I förordet ges exempel på principiella stavningsändringar, godkända av kulturministern i samråd med undervisnings-ministern. Det ordförråd som upptas ”daekker rigssprogets almindelige ordfor-råd, herunder en del fagord med en vis almen utbredelse” (RO 2012:11). Sam-mansättningar tas med i den mån de är mycket allmänna eller om de kan vålla problem med avseende på stavning, böjning eller ordbildning.

I användarvägledningen noteras vilka avledningar och förkortningar som RO innehåller, hur RO förhåller sig till namn m.m. Några särskilt intressanta upp-lysningar gäller ordledsindelning, ordklassangivelse och böjningsuppupp-lysningar. De förslag som ges angående ordledsindelning är just förslag, och det anges att det är fullt möjligt att dela in orden på andra grunder än de av RO föreslagna. Ordklassangivelsen följer direkt efter uppslagsordet. Proprier och ord som bara förekommer som oböjliga i fasta förbindelser saknar dock ordklassangivelse. Inne i artikeltexten förekommer vid vissa ord hänvisningar till rättskrivningsde-len:

bag|i præp., adv.; bagi el. bag i bogen (jf. § 19.1.a); et klask bagi (jf. § 19.1.b) re|for|ma|tion sb., -en, -er, -erne (jf. § 12.13.c) (RO 2012)

I exemplen ovan hänvisas till § 19.1.a och b som behandlar stavning eller skriv-sätt som är avhängigt av uttal (hop- och särskrivning, RO 2012:953f.) samt §12.13c, vilken redogör för inledande versal eller gemen initialbokstav vid histo-riska begivenheter som uppfattas som proprier (reformationen el. Reformationen, RO 2012:938).

Förutom RO finns också privata initiativ till dansk rättskrivning i form av Gyldendals Retskrivningsordbog (andra utgåvan 2001, numera på nätet) och

Politi-kens Retskrivningsordbog (7 utgåvan 2013). Båda böckerna bygger på Dansk

Sprog-nævns normering. De behandlas inte mer här (se vidare Vikør 2010:307ff.). I Norge finns en rättskrivningsordbok för bokmål, Tanums store

rettskrivnings-ordbok (hädanefter Tanum, senaste utgåvan 2015), och en ordlista för nynorsk, Nynorskordlista. Tanum ges ut av Kunnskapsforlaget i samarbete med Språkrådet.

senaste upplagan är den tionde i ordningen. Huvudredaktör för upplaga 8, 9 och 10 är Boye Wangensteen.

Den senaste upplagan av Tanum innehåller 210 000 artiklar. En framträdande nyhet är att alla sammansättningar har fått artikelstatus i stället för att vara sam-lade under huvudordet. De har också försetts med ordklassuppgift (Tanum 2015:VII). Tanum innehåller en inledande, kortfattad brukarvägledning och ett appendix om knappt 30 sidor som behandlar ordklassindelning, ordbildning, rättskrivningsregler och bokmålsrättskrivning. Exempel på artikelutseende följer här med uppslagsorden kirkerom och svinge:

kirke|rom3 S n. (-met, -rom, -ma/-mene)

svinge ② V (svinger, svang, svingt/svinget/svunget, svingning), (sterk bøyning er nå sjelden)

Det sammansatta ordet kirkerom är avdelat med helt lodstreck i fogen. Ordklass markeras med versal i fetstil. Snedstrecket visar att det är fritt val mellan de lis-tade böjningsformerna. Den upphöjda trean i slutet av kirkerom betyder att efter-ledet rom är homograft och att det är det tredje uppslagsordet rom som avses. Homografa lemman i lemmauppsättningen markeras med siffra inuti cirkel, som

svinge.

Den enligt Vikør (2010:315) mest använda ordlistan för nynorska,

Nynorskord-lista, har givits ut av Det Norske Samlaget sedan 1938 (då som en vanlig

skol-ordlista). Den har hittills kommit ut i 11 upplagor med den senaste 2012. Den hänvisas ofta till som ”Hellevik” efter Alf Hellevik som gav ut flera av uppla-gorna som ensam redaktör. Det finns dessutom flera andra ordlistor på ny-norska, men Hellevik har varit dominerande.

För isländska språket finns sedan år 2006 Stafsetningarorðabókin, med Dóra Hafsteinsdóttir som redaktör, en ren rättskrivningsordbok med ca 65 000 upp-slagsord och därtill ca 8 000 sublemman. Till skillnad från RO är den inte lagstadgad som skrivnorm, men har ändå en starkt normativ ställning. Den är normerande inte bara med avseende på stavning och böjning, utan också när det gäller ordurvalet (vilka ord som anses vara ”korrekta” på isländska). I ordboken läggs större vikt vid Íslensk Málnefnds normering och mindre vid bruket.

2.5.2 Tyskland, Nederländerna

För tyska språket finns Dudens Die deutsche Rechtschreibung. Denna utgavs första gången år 1880 och innehöll då ca 27 000 uppslagsord. Den senaste upplagan, nummer 26, utkom år 2013 och innehåller ungefär 140 000 uppslagsord (Duden, 2016). Dudens rättskrivningsordbok har alltså givits ut i ungefär dubbelt så många upplagor som SAOL under nästan samma tidsperiod.

Duden är bara en av de språkligt inriktade böcker som förlaget Dudenverlag ger ut. Det finns också t.ex. en etymologisk ordbok, en främmandeordbok, en universalordbok och en grammatikbok, och dessa finns dessutom tillgängliga i någon sorts elektronisk form (se Dudens hemsida för en fullständig förteckning: www.duden.de/woerterbuch>).

Dudens rättskrivningsordbok inleds med ca 140 sidor grammatik, rättstavning och frekvensuppgifter om tyska språket. Frekvensuppgifterna hämtas både från ordboken och från den korpus som ligger till grund för de olika språkbeskriv-ningarna. Inne i artiklarna finns ibland hänvisningar till aktuella paragrafer i förtexterna och vissa artiklar lyfts fram med olika grafiska markeringar (ram runt artikeln och gul bakgrundsfärg, exempelvis).

Rättskrivningsordboken över nederländska heter officiellt Woordenlijst

Neder-landse Taal men kallas i folkmun för het Groene Boekje. Den senaste upplagan kom

ut år 2015 och den innehåller ungefär 134 000 uppslagsord. Ordlistan uppdate-ras ungefär vart tionde år och ges ut av Taalunie, ”The Dutch Language Union” (Taalunie 2016, se också Vikør 2009).