Under arbetet med denna studie har många nya frågor tillkommit. Det finns en hel del ämnen som skulle kunna vara intressanta att studera vidare. Den första av dessa är hur könsmaktsordningen störs när kvinnor presterar bättre än män inom manliga arenor. I sökandet efter relevant material till denna studie framkom inget som berörde detta ämne i anknytning till musikinstrument. I relation till den mångfacetterade forskningen om varför, hur och när en väljer instrument hade det exempelvis varit intressant att se om detta även gällde kvinnligt kodade eller neutrala instrument, i vilka åldrar detta manifesteras samt att närmare granska hur och vad som sker.
Vidare hade forskning kring den sociala kulturen kring klassisk musik jämfört med den i mer populärmusikaliska sammanhang varit intressant att granska ur ett könsperspektiv med fokus på den språkliga diskursen. Detta för att försöka finna en orsak till att det på endast några decennier har vänt från att även här ha varit ett mansdominerat (eller inte ens dominerat – på många ställen var det reserverat endast för män) område. Inom den klassiska musiken har kvinnor framställts som allt från att sakna en musikalisk själ till att störa de manliga musikerna endast genom att vara kvinnor, medan i de i populärmusiken oftast endast behandlas som sämre musiker – inte som musiker, utan som tjejmusiker. Hur förklarar festivaler, orkestrar och andra aktörer i musikbranschen bristen på kvinnor rent språkligt och skulle detta kunna vara en orsak till att det finns så få kvinnliga musiker överlag?
Slutligen hade det varit intressant att granska påståendet om att kvinnor trivs bättre som percussionister eller i klassiskt slagverk för att de slipper ledarrollen. Är det så att det är en eventuell socialiserad avsaknad av ledaregenskaper och en manlig överordning som gör att kvinnor hellre spelar dessa instrument än trumset?
Referenser
Abeles, H. F., & Porter, S. Y. (1978). The sex-stereotyping of musical instruments. Journal of Research in Music Education, 26, 65-75.
Ambjörnsson, F. (2011). Rosa: Den farliga färgen. Stockholm: Ordfront.
Bayton, M. (1997). Women and the electric guitar. In: Whiteley, S. (Ed.) Sexing the groove: Popular music and gender (pp. 37-49). London, Storbritannien: Routledge. Bekkengen, L. (2002). Man får välja: Om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv
och familjeliv. Diss. Karlstad : Univ.
Bruce, R., & Kemp, A. (1993). Gender stereotyping in children's preferences for musical instruments. British Journal of Music Education, 10, 213-217.
Budofsky, A., Dawson, M.R., & Parillo, M. (Eds.) (2006). The drummer: 100 years of rhythmic power and invention. (1. ed.). Cedar Grove, NJ, USA: Modern Drummer Publications.
Connell, R. (2009). Om genus. (2. utvidgade och omarb. uppl.). Göteborg: Daidalos. Conway, C. (2000). Gender and musical instrument choice: a phenomenological
investigation. Bulletin of the Council for Research in Music Education, 146, 1-15. Dahl, L. (1984). Stormy weather: The music and lives of a century of jazzwomen. New
York, USA: Pantheon Books.
Delzell, J. K., & Leppla, D. A. (1992). Gender association of musical instruments and preferences of fourth-grade students for selected instruments. Journal of Research in Music Education, 40, 93-103.
Einarsson, J., & Hultman, T. (1984). Godmorgon pojkar och flickor: Om språk och kön i skolan. Malmö: Liber.
Forslund, C. (1997). Swingband med byst. Evterpe, 2, s. 4-5.
Fortney, P. M., Boyle, J. D., & DeCarbo, N. J. (1993). A study of middle school band students' instrument choices. Journal of Research in Music Education, 41, 28-39. Friberg, T. (1990). Kvinnors vardag: Om kvinnors arbete och liv : anpassningsstrategier i
Griswold, P. A., & Chroback, D. A. (1981). Sex-role associations of music instruments and occupations by gender and major. Journal of Research in Music Education, 29, 57-62.
Haidl, K. (2013). Ett brev till manskroppen. Publicerad och uppdaterad 2013-07-26. Hämtad 2014-08-18 från http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/ett-brev-till- manskroppen/
Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. Malmö: Liber.
Harrison, A. C., & O'Neill, S. (2000). Children's gender-typed preferences for musical instruments: an intervention study. Psychology of Music, 28, 81-97.
Heilman, M. E. (2001). Description and prescription: how gender stereotypes prevent women's ascent up the organizational ladder. Journal of Social Issues, 57(4), 657-674.
Helkama K., Myllyniemi R., & Liebkind K. (2000). Socialpsykologi: En introduktion. Malmö: Liber.
Hilton, J. L., & von Hippel, W. (1996). Stereotypes. Annual Review of Psychology, 47(1), 237-271.
Husu, L. (2005). Dold könsdiskriminering på akademiska arenor: Osynligt, synligt, subtilt. Stockholm: Högskoleverket.
Jacobson, K. (2013). Varför går det så segt?. Lira: Etniskt musikmagasin, 9(1), 20-31. Johns, M., Inzlicht, M., & Schmader, T. (2008). Stereotype threat and executive resource
depletion: examining the influence of emotion regulation. Journal of Experimental Psychology: General, 137, 691-705.
Koivula, Nathalie (1999). Gender in sport. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ. Mason, J. (2002). Qualitative researching. (2. ed.). London, Storbritannien: Sage.
Myers, M. (1993). Blowing her own trumpet: European ladies' orchestras & other women musicians 1870-1950 in Sweden. Diss. Göteborg : Univ.
Matthews, J. (1984). Good and mad women: The historical construction of femininity in twentieth century. Sydney, Australien: George Allen and Unwin.
Ohlander, A.-S., & Witt-Brattström, E. (2010). Skolämnet är en strikt manlig angelägenhet. Publicerad 2010-02-20. Hämtad 2014-05-20 från DN, http://www.dn.se/debatt/ skolamnet-historia-ar-en-strikt-manlig-angelagenhet/
O'Neill, S. A. (1997). Gender and music. In: Hargreaves D. J., & North A. C. (Eds.), The social psychology of music. (pp. 46-63). New York, USA: Oxford
University Press.
O'Neill, S. A., & Boulton, M. J. (1996). Boys' and girls' preferences for musical instruments: a function of gender? Psychology of music, 24, 171-183. Pilcher, J., & Whelehan, I. (2004). Fifty key concepts in gender studies. London,
Storbritannien: SAGE.
Popkollo (u.å.). Historik. Hämtad 2014-08-15 från Popkollo, http://www.popkollo.se/om- popkollo/historik/
Rithander, S. (1991). Flickor och pojkar i förskolan: Hjälpfröknar och rebeller. Solna: Almqvist & Wiksell.
Robertsson, H. (2002). Maskulinitetskonstruktion och könssegregering i sjukvård: Manliga sjuksköterskor och hegemonisk maskulinitet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Schmader, T. (2010). Stereotype threat deconstructed. Current Directions in Psychological Science 19, 14-18. doi: 10.1177/0963721409359292.
Schmader, T., & Johns, M. (2003). Convergent evidence that stereotype threat reduces working memory capacity. Journal of Personality and Social Psychology, 85, 440-452.
Selander, M. (2012). Inte riktigt lika viktigt?: Om kvinnliga musiker och glömd musik. Möklinta: Gidlund.
Sheldon, D. A., & Price, H. E. (2005). Sex and instrumentation distribution in an international cross-section of wind and percussion ensembles. Bulletin of the Council for Research in Music Education, 163, 43-51.
Sinsel, T. J., Dixon, W. E., & Blades-Zeller, E. (1997). Psychological sex-type and
preferences for musical instruments in fourth and fifth graders. Journal of Research in Music Education, 45, 390-401.
Smith, C., & Lloyd, B. (1978). Maternal behaviour and perceived sex of infant: revisited. Child Development, 49(4), 1263-1265.
Sveriges Radio (2013). “Wienfilharmonikerna xenofoba”. Publicerad 2013-01-07. Hämtad 2014-09-14 från Sveriges Radio, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?
programid=478&artikel=5399943
SOU 1990:44. Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens huvudrapport. Stockholm: Allmänna förlaget.
SOU 2010:70. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: En granskning på uppdrag av delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritzes.
Thorne, B. (1993). Gender play: Girls and boys in school. Buckingham, Storbritannien: Open University Press.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2014-04-05 från Vetenskapsrådet, http://codex.vr.se/
texts/HSFR.pdf
Walton, G. M., & Cohen, G. L. (2003). Stereotype lift. Journal of Experimental Social Psychology, 39, 456-467.
Weeks, J. (1985). Sexuality and its discontents: Meanings, myths & modern sexuality. London, Storbritannien: Routledge & Kegan Paul.
Wych, G. M. F. (2012). Gender and instrument associations, stereotypes, and stratification: a literature review. Applications of Research in Music Education, 30(2), 22-31. doi: 10.1177/8755123312437049.
Öhrström, E. (1987). Borgerliga kvinnors musicerande i 1800-talets Sverige. Diss. Göteborg : Univ.
Personlig kommunikation:
Georgii-Hemming, E. (2014). Professor, Musikhögskolan vid Örebro universitet (ÖRU). Kontakt via e-post: 2014-03-26.
Gifvars, L. (2014). Universitetsadjunkt, Musikhögskolan vid Örebro universitet (ÖRU). Kontakt via e-post 2014-04-25.
Gunnarsson, K. (2014). Utbildningshandläggare, Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet (HSM). Kontakt via e-post: 2014-04-04.
Jalhed, H. (2014). Utbildningsadministratör, Musikhögskolan i Malmö (MHM). Kontakt via e-post: 2014-04-07.
Seegal Abovitz, M. (2013). Upphovsman och ansvarig utgivare av Tom Tom Magazine. Kontakt via e-post: 2013-12-01.
Åberg, M. (2014). Produktionsansvarig, Kungliga musikhögskolan i Stockholm (KMH). Kontakt via e-post: 2014-04-24.
Bilaga 1: Intervjuguide
Frågor till de kvinnliga trummisarna:(Frågor inom parentes är kompletterande frågor till Bella) – Hur kom det sig att du började spela trumset?
– Varför tror du att det är så få tjejer som spelar trumset? (Hur kom det sig att du slutade spela trumset?)
– Har du någonsin haft några problem som kvinnlig trummis (eller slagverkare)? – Hur har du i så fall hanterat dem?
(Anser du att kvinnliga trummisar och kvinnliga slagverkare behandlas olika? Olika från varandra? Olika från manliga motsvarigheter? Hur i så fall?)
– Om du hade varit man, tror du då att din musikkarriär hade sett annorlunda ut? – Om du skulle få en dotter som vill börja spela trummor, vad skulle du då ge henne
för råd?
– Om du fick en son som ville börja spela exempelvis flöjt, vad skulle du då ge honom för råd?
Frågor till de manliga trummisarna:
– Hur kom det sig att ni började spela trumset?
– Varför tror ni att det är så få tjejer som spelar trumset?
– Tror ni att det är någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser av samhällets syn på dem som musiker?
– Om ni skulle varit tjej, tror du då att din musikkarriär hade sett annorlunda ut? – Om ni skulle få en dotter som vill börja spela trummor, vad skulle du då ge henne
för råd?
– Om ni fick en son som ville börja spela exempelvis flöjt, vad skulle du då ge honom för råd?
Frågor till trumläraren:
– Hur länge har du varit trumlärare?
– Har du under den tiden märkt några trender vad gäller kvinnliga och manliga trummisar?
– Varför tror du att det är så få flickor som börjar spela trummor? – Vad är lärarens/musikhögskolans roll i det hela?
– Tycker du att det är lärares/skolors/kulturskolors/musikhögskolors uppgift att försöka engagera fler tjejer att spela trummor? På vilket sätt skulle det gå till? – Tror du att lärare – medvetet eller undermedvetet – behandlar kvinnliga och
manliga trumelever olika? På vilket sätt?
– Om du skulle varit kvinna, tror du då att din musikkarriär hade sett annorlunda ut? – Om du skulle få en dotter som vill börja spela trummor, vad skulle du då ge henne
för råd?
– Om du fick en son som ville börja spela exempelvis flöjt, vad skulle du då ge honom för råd?