Framtida forskning

Genom denna studie har vi identifierat ett område som är i stort behov av vidare forskning. Denna uppsats primära syfte är att undersöka hur polisen representerade krisen inför mottagarna, vilket lämnar ett utrymme för framtida forskning kring hur mottagarnas sida av

meningsskapandet såg ut i samband med terrorattentatet i Stockholm 2017. Utifrån slutsatserna av denna studie kan vi inte vidare yttra oss om hur mottagarna faktiskt tog emot

kriskommunikationen, trots hyllningen som i efterhand uppstod. Vi kan endast yttra oss om hur polisen förankrade sociokognitiva processer i sin kriskommunikation som kan ha resulterat i den goda responsen. Genom att undersöka den meningsskapande processen som skedde hos

mottagarna kan man dra vidare slutsatser kring det polisiära arbetet. Detta kan komplettera denna studie och ger en större insikt i hur polisens kriskommunikation skapade mening och

58

7 Implikationer för samhället och arbets-/yrkesliv

Terrorattentat är något som är mycket påtagligt i vårt samhälle, därför är det av stor vikt att forska vidare kring kommunikation gällande dessa extraordinära händelser. Både för allmänhet och berörda organisationer kan kriskommunikationens genomförande vara vital då situationen handlar om liv eller död.

Denna studie kan bidra till en ökad medvetenhet kring vikten av meningsskapande i samband med kriskommunikation. Slutssatsera av denna studie tyder på att polisen bidragit med ett sammanhang i krisen utifrån etablerade teorier inom kriskommunikation. Detta kan ha varit en bidragande orsak till att arbetet i efterhand blev hyllat då polisen förmedlat ett önskat budskap till allmänheten. Detta kan vara en god anledning till att beakta den meningsskapande processen kring dylika händelser i både forskning och arbetsliv.

Vidare anser vi att teorin om sociala representationer har bidragit med relevanta aspekter till vår analys. Denna teori är fortfarande relativt outforskad men genom denna studie hoppas vi att fler får upp ögonen för sociala representationer som teori och analysmetod. Birgitta Höijer

förespråkar för att denna metod är exemplarisk för att undersöka hur media och allmänheten konstruerar sociala och politiska problem som präglar vår tid. Hon påstår att teorin är fruktbar för medieforskning ur flertal perspektiv. Det specificerar bland annat ett antal kommunikativa mekanismer som förklarar hur ideér kommuniceras och förvandlas till något som vi upplever som allmänt vetande. Detta i sin tur berör själva kärnan av medierad kommunikation- hur medierna neutraliserar socialt tänkande och genererar kollektiva kognitioner. Genom denna studie anser vi att teorin om sociala representationer visar upp sin potential till att appliceras inom fler forskningsområden- i detta fall kriskommunikation. Förhoppningsvis kan alltså studien bidra till att forskare, men även yrkesverksamma kommunikatörer, kan få upp ögonen för denna teori/metod och uppmärksamma vikten av meningsskapande.

59

Källförteckning

Webbsidor

NE (2018). Intertextualitet. Hämtad 2017-12-04 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intertextualitet

NE (2018). Sociala medier. Hämtad 2017-12-05 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociala-medier

Polisen. (2017, 7 april). Presskonferens [Facebook-status]. Hämtad från https://www.facebook.com/polisen/videos/1367268983334586/

SVT (2017). Terror i Europa 2017. Hämtad 2017-11-14 från https://www.svt.se/special/terror-i-europa/

Böcker

Adkins, G. L. (2010). Organizational Networks in Disaster Response: an Examination of the US

Government Network’s Efforts in Hurricane Katrina. I Coombs, T. W. & Holliday, S. J. (Red). The handbook of crisis communication. Blackwell publishing, Ltd.

Bergström, G. & Boréus, K. (2005). Lingvistisk textanalys. I G. Bergström & K. Boréus (Red.),

Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Canel, J. M. & Sanders, K. (2010) Crisis Communication and Terrorist Attacks: Framing and Response to

the 2004 Madrid Bombings and 2005 London Bombings. Från Coombs, W. T. & Holladay, J. M, (red). The Handbook of Crisis Communication. United Kingdom: Blackwell Publishing Ltd.

Coombs, T. W. (2006) Crisis Management: A Communicative Approach. I B. Botan, V. Hazelton (red.),

Public Relations Theory II. New York: Lawrence Erlbaum Associates.

Coombs, W. T. (2015) Ongoing Crisis Communication: Planning, Managing and Responding. Thousand Oaks, California: Sage Publications, Inc.

60 Höijer, B. (2008). Sociala representationer i medietexter. I Ekström, M (red). Mediernas språk. Malmö: Liber.

Ledin, J., & Moberg, U. (2011) Textanalytisk metod. I Ekström, M., & Larsson, L. (red), Metoder i

kommunikationsvetenskap. Studentlitteratur AB: Lund.

Marková, I. (2003). Dialogicality and Social Representations. The Dynamics of Mind. Cambridge, UK: Cambridge University Press

Moscovici, S. (2001). Social Representations: Essays in Social Psychology. NUY Press.

Moscovici, S., & Duveen, G. (2000). Social Representations: Explorations in Social Psychology. Cambridge, UK: Polity press.

Seeger, M. W., & Sellnow, T. L. (2016). Narratives of Crisis. Telling Stories of Ruin and Renewal. Stanford Business Books.

Weick, K. E. (1995). Sensemaking in Organizations. Thousand Oaks, CA: Sage.

Nyhetsartiklar

Schori, M. & Jörnmark, C. D. (2017, 8 april). Så hyllas polisen- efter lastbilsdådet. Aftonbladet. Hämtad från https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/5aPPE/sa-hyllas-polisen--efter-lastbilsdadet

Thorell, R. A. (2017, 10 april). Experten: Därför var Polisens kommunikation briljant. Resumé. Hämtad från https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2017/04/10/experten-darfor-var-polisens-kommunikation-briljant/

Treijs, E. (2017, 8 april). Polisen hyllas: “Stolt och tacksam- fantastisk insats”. Svenska Dagbladet. Hämtad från https://www.svd.se/polisen-hyllas-stolt-och-tacksam--fantastisk-insats

Vetenskapliga artiklar & rapporter

Benoit, W. L. (1995). Image Repair Discourse and Crisis Communication. Public Relations Review,

61 Bergman, E. (1994). Crisis? What crisis? Communication world, 11(4). ISSN: 0744-7612

Carney, A., & Jordan, A. (1993) Prepare for business related crisis. Public relations journal, 49.

Coombs, W. T. (1995). Choosing the Right Words: The Development of Guidelines for the Selection of the “Approporiate” Crisis-Response Strategies. Management Communication Quarterly,

8(447). doi: 10.1177/0893318995008004003

Falkheimer, J. (2014) Crisis communication and terrorism: the Norway attacks on 22 July 2011.

Corporate Communications: An International Journal, 19(1). doi: https://doi.org/10.1108/CCIJ-08-2012-0053

Höijer, B. (2011). Social Representations Theory: A New Theory for Media Research. Nordicom

Review, 32(2), 3-16. doi: https://doi.org/10.1515/nor-2017-0109

Jendel, L. (2016). Nya kriser möter nya medier. Digital krishantering i det nya medielandskapet. MSB1059. ISBN: 978-91-7383-709-5.

Karlsson, A.-M. (2007). Multimodalitet, multisekventialitet, interaktion och situation : Några sätt att tala om

”vidgade texter”. I B,-M. Gunnarsson & A,-M. Karlsson (red), Ett vidgat textbegrepp. Uppsala: FUMS,

Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. ISSN: 1102-9633.

Ki, E., & Nekmat, E. (2014). Situational crisis communication and interactivity: Usage and effectiveness of Facebook for crisis management by Fortune 500 companies. Computes in Human

Behavior, 35. doi:10.1016/j.chb.2014.02.039

Liu, B. F., Fraustino, J. D., & Jin, Y. (2016) Social Media Use During Disasters. Communication

Research, 43(5), 626-646. doi:10.1177/0093650214565917

Maitlis, S., & Sonenshein, S. (2010). Sensemaking in Crisis and Change: Inspiration and Insight From Weick (1988). Journal of Management, 47(3). doi: 10.1111/j.1467-6486.2010.00908.x

MSB. (2015). Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

62 Odén, T., Djerf-Pierre, M., Ghersetti, M., & Johansson, B. (2016, dec). Kriskommunikation 2.0.

Allmänheten, medier och myndigheter i det digitala medielandskapet. DanagårdLiTHO. ISSN: 1101-4652

Potter, J. & Edwards, D. (1999). Social Representations & Discursive Psychology- From

Cognition to Action. Culture & Psychology, 5(4). doi: https://doi.org/10.1177/1354067X9954004

Ranstorp, M., & Wilkinson, P. (2005). “Introduction”. Terrorism and Political Violence, 17(3). doi:

https://doi.org/10.1080/09546550590520500

Salancik, G. R. and Pfeffer, J. (1978). “A social information processing approach to job attitude and task design”. Administrative Science Quarterly, 23(2). doi: https://doi.org/10.2307/2392563

Seitel, F. P. (1983). 10 myths of handling bad news. Bank Marketing, 15.

Sen, F., & Egelhoff, W. G. (1991). Six Years and Counting: Learning from Crisis Management at Bhopal. Public Relations Review, 17(1). doi: https://doi.org/10.1016/0363-8111(91)90007-8

Smith, C. A.P., & Hayne, S. C. (1997) Decision Making under Time Pressure. An investigation of Decision speed and Decision Quality of Computer-supported Groups. Sage Journals, Management

Communication Quarterly, 11(1). doi: https://doi.org/10.1177/0893318997111005

Stephens, K. K., & Malone, P. C. (2009). If Organizations Won’t Give us the Information…: The Use of Multiple New Media in Crisis, Technical Translation and Dialogue. Journal of Public

Relations Research, 21.

Sturges, D. L. (1994). Communication through crisis: A strategy för organizational survival.

Management Communication Quarterly, 7(3). doi: https://doi.org/10.1177/0893318994007003004

Weick, K. E. (1988). Enacted Sensemaking in Crisis Situations. Journal of Management Studies,

25(4). University of Michigan, USA.

63 the Bristol Royal Infirmary”. California Management Review, 45(2). doi: