7. Analys
8.1 Framtida forskning
Forskningen inom fältet barn och våld är som vi nämnde ovan mycket utförlig och omfattande, och med tanke på hur viktigt ämne det är lär forskningen fortsätta. En infallsvinkel skulle kunna vara just insatserna på skyddat boende. Att flytta dit är uppslitande och jobbigt för barnen, men samtidigt egentligen en unik möjlighet för våldsutsatta barn att få chans att återhämta sig och läka. Det är inte ofta annars som det kan finnas personal som hjälper, stöttar och behandlar dem dygnet runt. Skulle det göra skillnad för dessa barns liv om man tog vara på denna tid? Det vore intressant att forska på om man kan minska lidandet hos individen och kostnaderna för samhället genom att skapa de bästa förutsättningarna för skola, vardag och behandling på skyddade boenden.
Referenslista
Almqvist, K. & Broberg, A. (2004). Barn som bevittnat våld mot mamma: en studie om kvinnor och barn som vistats på kvinnojourer i Göteborg. Göteborg: Göteborgs stad, Lundby.
Bath, H. & Seita, J. (2019). De tre pelarna i traumamedveten omsorg: att skapa en läkande miljö "de övriga 23 timmarna". (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Broberg, A. (2006). Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Broberg, A, Almqvist, L, Axberg, U, Grip, K, Almqvist, K, Sharifi, U, Cater, Å K., Forssell, A, Eriksson, M, Iversen, C (2011). Stöd till barn som upplevt våld mot mamma. Resultat från en nationell utvärdering. Göteborg: Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen.
Broberg, A., Almqvist, K., Risholm Mothander, P. & Tjus, T. (2015). Klinisk barnpsykologi utveckling på avvägar.(2. rev. utg). Stockholm: Natur och kultur.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: experiments by nature and design. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.
Bruno.L. (2018). Efter separationen – tar våldet aldrig slut? I Sinisalo, E & Moser Hällen, L. (Red.). Våld i nära relationer. Socialt arbete i forskning, teori och praktik (1 uppl.). (s. 351 – 361). Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Buckley, H., Holt, S., & Whelan, S. (2007). Listen to Me! Children’s experiences of domestic violence. Child Abuse Review, 16(5), 296-310. doi:10.1002/car.995
Cater, Å., Miller, L., Howell, K. & Graham-Bermann, S. (2015). Childhood Exposure to
IntimatePrtner Violence and Adult Mental Health Problems: Relationships with Gender and Age of Exposure. Journal of Family Violence, 30(7), 875-886.
doi:10.1007/s10896-015- 9703-0
Chanmugam, A. (2011). Perspectives on US domestic violence emergency shelters: What do young adolescent residents and their mothers say? Child Care in Practice, 17(4), 393–415. doi:10.1080/13575279.2011.596814
Clevenger, B. M., & Roe-Sepowitz, D. (2009). Shelter Service Utilization of Domestic Violence Victims. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 19 (4), 359-374. doi:10.1080/10911350902787429
Currie, C.L. (2006). Animal cruelty by children exposed to domestic violence. Child abuse & neglect, 30 (4), 425-35. doi:10.1016/j.chiabu.2005.10.014
Eriksson, M, med Oranen, M, Solberg, A, Vatnar, S K. B. (2007). Introduktion: Nordiska perspektiv på barn som upplever våld i sin familj, i Eriksson, M. (red.): Barn som upplever våld: Nordisk forskning och praktik. (s. 5 – 24). Stockholm: Gothia Förlag
Eriksson, M. (2010). Justice or Welfare? : Nordic Women’s Shelters and Children’s Rights Organizations on Children Exposed to Violence. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 11(1), 66–85. doi:10.1080/14043851003703903
Gartland, D., Woolhouse, H., Mensah, F. K., Hegarty, K., Hiscock, H., & Brown, S. J. (2014). The Case for Early Intervention to Reduce the Impact of Intimate Partner Abuse on Child
Outcomes: Results of an Australian Cohort of First-Time Mothers. Birth: Issues in Perinatal Care, 41(4), 374-383. doi:10.1111/birt.12123
Graham-Bermann, S. A., DeVoe, E. R., Mattis, J. S., Lynch, S., & Thomas, S. A. (2006). Ecological Predictors of Traumatic Stress Symptoms in Caucasian and Ethnic Minority Children Exposed to Intimate Partner Violence. Violence Against Women, 12(7), 662–692.
doi:10.1177/1077801206290216
Groves, B.M. (2001). When Home Isn’t Safe: Children and Domestic Violence. Smith College Studies in Social Work, 71(2), 183-207. doi:10.1080/00377310109517623
Hetling, A., Dunford, A., Lin, S., & Michaelis, E. (2018). Long-term housing and intimate partner violence: Journeys to healing. Affilia: Journal of Women & Social Work, 33(4), 526-542. doi:10.1177/0886109918778064
Holmberg, C. & Enander, V. (2011). Varför går hon?: om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Holmes, M. R., Richter, F.G .C., Votruba, M. E., Berg, K. A., & Bender, A. E. (2018). Economic Burden of Child Exposure to Intimate Partner Violence in the United States. Journal of Family Violence, 33 (4), 239-249. doi:10.1007/s10896-018-9954-7
Hydén, M. (1994) Woman Battering as Marital Act. The Construction of a Violent Marriage. Oslo: Scandinavian University Press.
Isdal, P. (2017). Meningen med våld. (Andra upplagan). Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Jansson, S; Jernbro, C, (2017). Våld mot barn 2016. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Jonhed, A.L. (2018). Barns upplevelser av våld. I Sinisalo, E & Moser Hällen, L. (Red.). Våld i nära relationer. Socialt arbete i forskning, teori och praktik. (1 uppl.). (s. 161 – 169). Stockholm: Liber.
Jonhed, A.L. (2018). Att bevittna våld i föräldrarelationen – konsekvenser för barn. I Sinisalo, E & Moser Hällen, L. (Red.). Våld i nära relationer. Socialt arbete i forskning, teori och praktik. (1 uppl.). (s. 170 – 178). Stockholm: Liber.
Jönson, H. (2010). Sociala problem som perspektiv: en ansats för forskning & socialt arbete. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Kernic, M.A., Wolf, M.E., Holt, V. L., McKnight, B., Huebner, C.E., & Rivara, F.P. (2003).
Behavioral problems among children whose mothers are abused by an intimate partner. Child Abuse & Neglect, 27(11), 1231. doi:10.1016/j.chiabu.2002.12.001
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB
Lamers-Winkelman F, De Schipper JC, Oosterman M. Children's physical health complaints after exposure to intimate partner violence. Br J Health Psychol. 2012;17(4):771‐784.
doi:10.1111/j.2044-8287.2012.02072.x
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod - en introduktion. I Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K (red.) (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Levendosky, A. A., Lynch, S. M., & Graham-Bermann, S. A. (2000). Mothers' perceptions of the impact of woman abuse on their parenting. Violence Against Women, 6(3), 247–271. doi:10.1177/10778010022181831
Lundgren, E. (2004). Våldets normaliseringsprocess. Stockholm: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. ROKS.
Rosser-Limiñana, A., Suriá-Martínez, R., & Mateo Pérez, M. Á. (2020). Children Exposed to Intimate Partner Violence: Association Among Battered Mothers’ Parenting Competences and
Children’s Behavior. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(4), 1134. doi:10.3390/ijerph17041134
Rösare, P. (2015). Det gäller barnen: barn och unga på skyddat boende. Stockholm: Premiss med stöd av Unizon.
SFS 2014:322 Brottsskadelag. Från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/brottsskadelag-2014322_sfs-2014-322
SFS 2018:1197: Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197 SFS 1949:381. Föräldrabalken. Från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381 SFS 2010:800. Skollag. Från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Sinisalo, E & Moser Hällen, L. (2018). Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i teorin. I Sinisalo, E & Moser Hällen, L. (Red.). Våld i nära relationer. Socialt arbete i forskning, teori och praktik. (1 uppl.). (s. 15 – 26). Stockholm: Liber.
Sinisalo, E & Moser Hällen, L. (2018). Den ideella sektorn och våld i nära relationer. I Sinisalo, E & Moser Hällen, L. (Red.). Våld i nära relationer. Socialt arbete i forskning, teori och praktik. (1 uppl.). (s. 279 – 288). Stockholm: Liber.
Smith, C. A., Ireland, T. O., Park, A., Elwyn, L., & Thornberry, T. P. (2011). Intergenerational Continuities and Discontinuities in Intimate Partner Violence: A Two-Generational Prospective Study. Journal of Interpersonal Violence, 26(18), 3720–3752.
doi:10.1177/0886260511403751
Socialtjänstrapport (2018). En beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad. Hämtad den 3 april 2020 från: https://edokmeetings.stockholm.se/welcome-sv/namnder-styrelser/rinkeby-kista- stadsdelsnamnd/mote-2019-10-24/agenda/socialtjanstrapport-2018pdf?downloadMode=open
Socialstyrelsen (2012). En kartläggning av skyddade boenden i Sverige. Hämtad den 15 april 2020 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-4-4.pdf
Socialstyrelsen (2013). Fristad från våld – en vägledning om skyddat boende. Hämtad den 28 april 2020 från:https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/vagledning/2013-9-2.pdf
Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2019). Kunskapens former – vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik. (4. uppl.). Stockholm: Liber.
SOU 2017:112. Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende. Från:https://www.regeringen.se/48dd30/contentassets/b52d361d33c14f7fa8c2522b61526150/ sou-2017_112_ett-fonster-av-mojligheter.pdf
Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer: om anknytning, trauma och dissociation. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed
Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Hämtad den 4 maj 2020 från: www.codex.vr.se
World Health Organization (2005). WHO multi-country study on women's health and domestic violence against women [Elektronisk resurs] : initial results on prevalence, health outcomes and women's responses. Geneva: World Health Organization.
Bilagor
Bilaga 1: Informationsbrev
Hej!
Vi heter Louise Wiker och Maya Danielsson. Vi läser sjätte terminen på socionomutbildningen vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola och ligger i startgroparna för att påbörja vår kandidatuppsats. Ämnet vi har valt att undersöka är barnens situation när de följer med en förälder till ett skyddat boende och vilka insatser de kan få där.
Vi söker nu intervjudeltagare som kan hjälpa oss att bringa klarhet i denna fråga, och skulle därför uppskatta att få tala med personer som är insatta i ämnet eller kommer i kontakt med dessa frågor på sin arbetsplats. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Uppgifterna om deltagarna och vilken kommun de arbetar i kommer att anonymiseras. Intervjun uppskattas att ta omkring 60 minuter och spelas, med er tillåtelse, in. Det inspelade materialet transkriberas efter intervjun och därefter raderas inspelningen. Det är endast vi författare som kommer att ha tillgång till det transkriberade materialet. Citat från transkriberingen kan komma att förekomma i uppsatsen, men där med fingerade namn.
Kontakta oss gärna om ni har några frågor. Tack på förhand!
/Louise och Maya
Kontaktuppgifter: Louise Wiker: Tel.nr: XXX Maya Danielsson: Tel.nr: XXX
Bilaga 2: Samtyckesblankett
Jag har blivit informerad om villkoren för denna intervju: Att jag ställer upp frivilligt och när som helst har rätt att avbryta intervjun. Samtalet spelas in, och efter uppsatsens godkännande raderas inspelningen samt transkriberingen. Uppgifterna om intervjudeltagarna och inom vilken kommun de arbetar kommer att anonymiseras, personerna kommer endast att benämnas med yrkes- eller
utbildningstitel. Ifall citat förekommer i uppsatsen sker detta med fingerade namn.
Vid eventuella frågor eller reservationer i efterhand, kontakta en av oss som skriver uppsatsen: Louise Wiker: Mobil: xxx Mail: xxx
Maya Danielsson: Mobil: xxx Mail: xxx
Tack för din medverkan!
Stockholm 20-04-02
Bilaga 3: Intervjuguide
Respondentens bakgrund
Berätta lite kort om din utbildning och erfarenhet av att jobba med våldsutsatta barn och/eller
skyddat boende.
Nuvarande arbete med våldsutsatta barn
• Hur arbetar du i dag med våldsutsatta barn och/eller skyddat boende? • Hur ser du på barnperspektivet inom din yrkesroll/arbetsplats i allmänhet? • Hur ser du på att barnen inte har egna placeringsbeslut?
• Upplever du att man värnar om barnens perspektiv när de hamnar på skyddat boende?
Boendet
• Beskriv en typisk dag på ett skyddat boende. Finns det några rutiner? Personal? • Hur upplever du barnens situation på de skyddade boendena?
• Vad tycker du fungerar bra, och vad skulle man kunna förbättra?
Barnen
• Anser du att de barnens behov tillgodoses? • Barnets utveckling
• Känslor och beteende. Berätta om hur du uppfattar att barnen mår. • Utbildning. Får barnen tillgång till förskola och skola?
• Hälsa. Hur fungerar kontakten med sjukvården och psykiatrin? • Föräldraförmåga
• Känslomässig tillgänglighet. Upplever du att de våldsutsatta kvinnorna är tillgängliga för sina barn?
• Omsorgsförmåga. Får mammorna hjälp i sin föräldraroll? • Familjesituation
• Hur ser relationerna till pappan ut? • Har barnen och kvinnorna några nätverk?
Insatser
• Vilka insatser riktade till barn på skyddade boenden känner du till/har du sett implementeras? • Fritid. Får barnen tillgång till sysselsättning och fysisk aktivitet?
• Psykiskt mående. Hur hanterar boendena deras psykiska mående? • Prevention. Arbetar man förebyggande?
• Är det några specifika insatser du anser ger extra bra effekt? • Vilken sorts insatser tycker du saknas?
• Finns det något du vill kommentera eller lägga till?