Framtida forskning och slutreflektioner

Jag har redan indirekt varit inne på några framtida forskningsuppgifter som min undersökning skulle kunna leda vidare till. En sådan uppgift skulle vara att genomföra en liknande undersökning på ett betydligt större material. Dels behöver fler läromedel undersökas, dels – och kanske främst – skulle läromedlens böcker för samtliga skolår behöva vara representerade för att ge en rättvisande bild av läromedlen som helheter. Men läromedelsanalysen skulle även behöva kompletteras med studier av hur läromedlen faktiskt används i klassrummen. Ett sätt vore att intervjua aktiva pedagoger kring hur de ser på kulturbegreppet, hur de tolkar kursplanens tal om kultur och hur de väljer att använda läromedlets kulturbild i undervisningen. Lika intressant vore att undersöka elevers kulturbild och vad de har fått den ifrån, samt hur de uppfattar läromedlen.

Ulrika Tornberg och hennes tre kulturperspektiv, vilka varit vägledande för min undersökning, kan sägas representera en linje inom forskningen kring språkundervisning som fokuserat på hur ett innehåll presenteras. Under senare år har bland andra Gagnestam (2008) även intresserat sig för vilket innehåll på kulturområdet som språkundervisningen ska ta upp. Mina resultat har bidragit till att ytterligare aktualisera behovet av sådana klargöranden. Vidare forskning kring olika kulturdefinitioner och dessas plats i språkundervisningen – och i skolan i stort – är nödvändig som underlag för skolutvecklare och beslutsfattare inför formulerandet av nya kursplaner.

Kan språkundervisningens kulturinnehåll se ut hur som helst? Frågan förefaller befogad i ljuset av de stora skillnader mellan läromedlen som min undersökning visat på. Att formuleringarna i kursplanerna är så vaga att de kan tolkas på vitt skilda sätt råder det ingen tvekan om. I min yrkesroll som språklärare kan jag naturligtvis uppleva detta som förvirrande och frustrerande. I väntan på en ny kursplan (som inte nödvändigtvis kommer att göra saken lättare) tror jag att man bäst råder bot på detta genom ett medvetet och ständigt reflekterande förhållningssätt. Kulturaspekten i språkundervisningen får inte vara något som man okritiskt överlåter till det läromedel man råkar använda, dvs. som något som eleverna får ”på köpet” när de läser texterna.

Som språklärare kommer jag att söka ett nära samarbete med SO-ämnena i syfte att tydliggöra, både för mig själv och för eleverna, att språkundervisningen inte bara handlar om

de lingvistiska färdigheterna utan även har ett innehåll som ligger nära andra ämnen. Detta kan ta formen av ämnesintegrerande arbetsformer så som projektarbeten, där såväl språk som innehåll bedöms. Men det kan även handla om en så enkel sak som att jag håller reda på när eleverna läser om andra världskriget i historieämnet och tar upp en del texter i samband med det (jag har gett exempel på texter i de läromedel jag undersökt som närmast kräver förkunskaper).

Min undersökning har visat att äldre tiders traditionella kulturinnehåll till stor del har försvunnit ur läromedlen. Läromedelsförfattarna kan se ut att ha tagit intryck av Tornbergs och andras kritik (se s. 10ff.). Jag tänker kanske främst på hur stereotyperna lyser med sin frånvaro i de läromedel jag studerat. Jag vill dock hävda att man i någon mån undviker stereotyperna till priset av anonymitet och menlöshet och att populär- och ungdomskultur riskerar att få alltför stort utrymme. Vissa av läromedlen säger nästan ingenting alls som är specifikt eller typiskt för de tysktalande länderna, något som jag anser kan vara lika missvisande som att bara presentera stereotyper och schablonbilder. Just eftersom stereotyper är så ofta förekommande och kan vara så farliga anser jag att det är viktigt att eleverna får lära känna dem och får lära sig att själva förhålla sig kritiskt till dem.

Referenser

Andersson, Lars Gustaf (1999a): ”De kulturella förändringarna”. Andersson, Lars Gustav, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999): Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Lars Gustav (1999b): ”Mediekritik och mediepedagogik”. Andersson, Lars Gustav, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999): Skolan och de kulturella

förändringarna. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Lars Gustav (1999c): ”Kulturell identitet”. Andersson, Lars Gustav, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999): Skolan och de kulturella förändringarna.

Lund: Studentlitteratur.

Bergsström, Göran och Boréus, Kristina (2000): Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig textanaly., Lund: Studentlitteratur.

Biechele, Markus. & Padrós, Alicia (2003): Didaktik der Landeskunde. Berlin München Wien Zürich New York: Langenscheidt.

Kramsch, Claire (1996): Context and Culture in Language Teaching. Oxford: University Press.

Dysthe, Olga (1995): Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Gagnestam, Eva (2008): ”Kultur i språkundervisningen i en mångkulturell värld”. Tornberg, Ulrika [red] (2008): Mångkulturella aspekter på språkundervisningens kommunikativa

praktiker. En koferensrapport. Rapporter från Pedagogiska institutionen, Örebro universitet, 13.

Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindgren, Simon (2005): Populärkultur – teorier, metoder och analyser. Malmö: Liber. Lundgren, Ulla & Sercu, Lies (2008): ”Språk och kulturdidaktik i sju länder. En studie av

lärare i främmande språk och interkulturell kompetens”. Tornberg, Ulrika [red] (2008):

Mångkulturella aspekter på språkundervisningens kommunikativa praktiker. En konferensrapport. Rapporter från Pedagogiska institutionen, Örebro universitet, 13. Malmberg, Per (2001): ”Språksynen i dagens kursplaner”. Ferm, Rolf & Malmberg, Per [red.]

(2001): Språkboken. En antologi om språkundervisning och språkinlärning. Stockholm: Bonnier utbildning.

Persson, Magnus (1999): ”Kulturella värderingar”. Andersson, Lars Gustav, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999): Skolan och de kulturella förändringarna. Lund:

Repstad, Pål (1999): Närhet och distan.- Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (1996): Grundskolan, kursplaner, betygskriterier. Stockholm: Skolverket [Fritzes i distibution].

Skolverket (2000): Kursplaner och betygskriterier. Grundskolan. Skolverket [Fritzes i distibution].

St. John, Oliver (2008): ”Interkulturell kommunikativ kompetens i lärarutbildningen i främmande språk”. Tornberg, Ulrika [red] (2008): Mångkulturella aspekter på

språkundervisningens kommunikativa praktiker. En konferensrapport. Rapporter från Pedagogiskainstitutionen, Örebro universitet, 13.

Thavenius, Jan (1999a): ”Bara i mellanrummen färdas vi – om bildning i vår tid”. Andersson, Lars Gustav, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999): Skolan och de kulturella

förändringarna. Lund: Studentlitteratur.

Thavenius, Jan (1999b): ”Läroplanen och kulturerna”. Andersson, Lars Gustav, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999): Skolan och de kulturella förändringarna. Lund:

Studentlitteratur. Tornberg, Ulrika (1997): Spåkdidaktik. Lund: Gleerups. Tornberg, Ulrika (2000): Om språkundervisning i mellanrummet – och talet om

”kommunikation” och ”kultur” i kursplaner och läromedel från 1962 till 2000. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Education 92.

Analyserade läromedel

Alsparr, Åsa & Pirntke, Dagmar (2005a): Sag mal… 4. Textbuch. Solna: Ekelunds förlag. Alsparr, Åsa & Pirntke, Dagmar (2005b): Sag mal… 4. Arbeitsbuch. Solna: Ekelunds förlag. Karlsson, Kicki, Lindström, Ann-Kristin & Schornack, Gudrun (2003a): Mahlzeit 3. Elevbok.

Stockholm: Natur och Kultur.

Karlsson, Kicki, Lindström, Ann-Kristin & Schornack, Gudrun (2003b): Mahlzeit 3.

Lärarbok. Stockholm: Natur och Kultur.

Svensson, Birgitta, Krohn, Dieter & Ericsson, Eie (1999a): Du kannst! Textbok år 9. Stockholm: Bonnier utbildning.

Svensson, Birgitta, Krohn, Dieter & Ericsson, Eie (1999b): Du kannst! Övningsbok år 9. Stockholm: Bonnier utbildning.