3b Populärkultur 0
3c Individcentrerad 7 Tabell 3: Texter i Sag mal…
Huvuddimensionen ett fullbordat faktum förekommer 20 gånger, ett möte i öppet landskap 14 gånger och en kompetens för framtiden 8 gånger. Att ett fullbordat faktum är den dominerande dimensionen framgår tydligare i redovisningen av i hur många texter dimensionerna förekommer: ett fullbordat faktum finns i 19 texter, ett möte i öppet landskap i 10 och en
kompetens för framtiden i 6.
När det gäller ett möte i öppet landskap rymmer flera texter två underkategorier, som i ”Drei Jugendliche – drei Zimmer” (s. 51-52), i vilken tre ungdomar berättar utförligt om sina rum. De gör så i första person, vilket motiverar underkategoriseringen individcentrerad (3c), och eftersom beskrivningarna mycket väl kunde ha gällt svenska ungdomars rum måste den texten även betraktas som kontextneutral (3a). Samma sak kan sägas om ”Was tust du für die Gesundheit?” (s. 85), där sju barn och ungdomar svarar på vad de gör för hälsan. ”Jobs – vier Jugendliche diskutieren” (s. 104-108) använder ett annat format för individcentreradet. Titeln är dock något missvisande: i själva verket rör det sig om fyra som ungdomar svarar på en intervjuares frågor. Ungdomarna interagerar alltså inte med varandra. Intervjuformatet används i ytterligare tre texter, men då gäller det bara intervju med en person, bland annat en intervju med Paula som är vegetarian. Det är anmärkningsvärt att man i alla de här texterna där ungdomar talar utifrån sig själva undvikit populärkulturella ämnen.
Förutom intervjuerna förekommer inga dialogtexter. Det kan diskuteras om intervjuerna skulle kunna knytas till en sociokulturell kompetens och därmed ses som ett slags föreberedelse inför situationer som eleven kan hamna i i målspråksländerna. Men även om en intervju onekligen utgör en social situation har jag valt att inte betrakta den som en kompetens
för framtiden, eftersom den inte knyter beteende och diskurs till en specifik situation. Den enda text som jag räknat till underkategorin turism i en kompetens för framtiden är ”Berlin – eine Stadt mit Geschichte” (s. 40-45). och detta under viss tvekan, eftersom texten i högre grad behandlar stadens dåtid än nutid. Texten står i kapitlet ”Stadt” som inte enbart handlar om historia. Kapitlet ”Schönheit und Gesundheit” har två texter med historisk inrikting: ”Körperpflege um 1928” (s. 86) och Heute schön, morgen hässlich: Schönheitsideale” (s. 87- 89).
Underkategorin 3c (individcentrerad) finns inte enbart i texter där ungdomar talar utifrån sig själva. Boken erbjuder nämligen ofta perspektiv på historiska omständigheter och skeenden genom texter som kan betecknas så som ögonvittnesskildringar och som tveklöst ger individperspektv. Exempel kan vara ”Vater und ich betteln” (s. 36-39) som skildrar nöden i Tyskland efter första världskriget och ”Wohnen – zwei Kindheitserinnerungen” där boendeförhållanden för 100 år sedan beskrivs. Min motivering till att föra individcentrerade texter till dimensionen ett möte i öppet landskap var att dessa skulle kunna uppmuntra eleverna att själva uttrycka sig utifrån sina egna erfarenheter och åsikter. Möjligen är detta i högre grad fallet när det handlar om ungdomar som uttalar sig om vardagliga och allmänna ämnen än när det handlar om detta historiska individcentrerade perspektiv. Trots den invändningen har de här texterna förts till underkategori 3c.
Historiekapitlen (kapitel 0, 2, 4, 6, 8 och 10) inleds alla av en text med objektivt sakperspektiv. ”Bildreise durch Deutschland” ger en översikt över Tysklands politiska historia fram till idag och tar även upp den politiska ordningen i dagens Tyskland (varför texten även tillhör underkategori 2c, målspråksförhållanden). Bilden fördjupas sedan kronologiskt med tidsaxel och fakta om ”Deutschland zwischen den Weltkriegen” (s. 31-33) och ”Deutschland zwischen 1933 und 1945” (s. 53-57). Kapitlet ”Schweden und Deutschland” inleds av en text om historia i Tyskland med svensk anknytning (s. 74-78) som bryter kronologin något, innan tiden efter 1945 med Tysklands delning och återförening skildras i två texter (s. 92-101). Kapitel 10 faller utanför den politiska ramen, då det handlar om språkhistoria.
De nämnda historiska texterna är enkla och pedagogiska på flera sätt. De förutsätter få förkunskaper, alla begrepp definieras noggrant och tydligt, och meningarna är korta och med relativt få bisatser. I typisk läroboksstil är textbindningen (dvs. hur meningar och satser samverkar och hur informationen presenteras) exemplariskt tydlig (se Hellspong & Ledin 1997:90f). Här är ett exempel på denna tydliga stil (s. 10)
/…/ Das führte zur Gründung von zwei deutschen Staaten.
Die Bundesrepublik Deutschland war westlich orientiert. Sie wurde im Mai 1949 gegründet. Die Deutsche Demokratische Republik (DDR) orientierte sich in allen wichtigen Fragen an der kommunistischen Sowjetunion. Sie wurde im Oktober 1949 gegründet. Damit war die deutsche Teilung ein Faktum.
Förutom den nästan ansträngt enkla meningsbyggnaden kan man här lägga märka till hur den avslutande satsen slår fast något som mer än tydligt redan framgått, som för att ingen ska missförstå.
Det är nästan uteslutande 1900-talshistoria som behandlas, och att det främst skulle vara Tysklands historia som dominerar vore inte att undra på. I mina analyser har jag inte särskilt studerat hur eller hur ofta de tysktalande länderna representeras i böckerna, men när det gäller
Sag mal… är det svårt att inte lägga märke till att inga texter varken handlar om eller utspelar sig i Österrike eller Schweiz. Särskilt iögonenfallande är frånvaron i texten om språkhistoria, när bara dialekter i förbundsrepubliken nämns. En karta visar vad tala (”sprechen”, ”reden” osv.) heter i olika områden, men bara i Tyskland.
Underkategorin högkultur (1a) förekommer endast tre gånger. Det handlar om texter om Goethe och Heine (s. 18-22) och om ”’Die ’goldenen Zwanziger’” (s. 34-35). Den sistnämnda texten måste även kategoriseras som historia (1b). Diktarna framställs tämligen traditionellt genom redogörelser för liv och verk.
Jämförelse (2b) är en särskilt intressant underkategori, då jämförelser kan avslöja eller bygga på stereotypa bilder av företrädare för en viss nationalitet. Så kan delvis sägas vara fallet i inledningstexten i ”Liebe” (s. 15), som ger exempel på olika sätt att kyssas på i olika länder. I Frankrike kysser man oftast, sägs det, och kindpussar ger man ”bei jeder Gelegenheit”. Det kan var svårt att avgöra var gränsen mellan sakförhållande och stereotyp går. Texten är mycket kort och ger snarast ett trivialt-poetiskt intryck: ”Deutsche küssen gern am Kaminfeuer, Japaner gern an einsamen Stränden.” I intervjun med en österrikisk latinlärare i
Sverige (s. 119-121) är det otvivelaktigt sakförhållanden som ställs mot varandra: medan att läsa latin är ovanligt och exotiskt bland svenskar så är latinkunskaper nödvändiga för tyskspråkiga studenter om de vill läsa bland annat historia och teologi. Också intervjun med tyska Bettina som bor i Sverige (s. 79-81) måste räknas till den här underkategorin, och även om texten tydligt tar upp främst personliga erfarenheter (varför den också räknas till kategori 3c), görs här generella jämförelser mellan tysk och svensk skola.
5.2 Övningsuppgifter
5.2.1 Du kannst!
Uppgifterna finns dels i direkt anslutning till texterna i Textbok (1999a), dels och huvudsakligen i Övningsbok (1999b), i vilken uppgifterna är ordnade efter textbokens 17 kapitel. Sammanlagt har 89 uppgifter analyserats och klassificerats i huvuddimensioner och underkategorier enligt följande:
Ett fullbordat faktum
43
1a Textoberoende frågor 5 1b Textbundna frågor 12
1c Återberättande 26