Framtida forskning

I studien har vi genom observationer och intervjuer med pedagoger undersökt hur musik- och dramaundervisning kan gynna elevers språkutveckling. I ett vidare forskningsprojekt hade det varit intressant att ta steget in i det ordinarie klassrummet på grundskolan. Där kan genomföras ett studentinitierat utvecklingsarbete där man som forskare intar lärarrollen för att skapa en musik- och dramainspirerad undervisning som inkluderar de teoretiska ämnena. I detta kan undersökas hur elevernas språk utvecklas. Genom att då även intervjua eleverna kan en djupare förståelse för hur de själva upplever sig påverkas av arbetssätten nås.

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.

Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups.

Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004). Skolan och den

radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.

Bamford, Ann. (2006). The Wow Factor. Global Research compendium on the impact of the arts in education. New York/Munchen/Berlin: Waxmann Verrlag GmbH.

Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.

Dahlbäck, Katharina (2011). Musik och språk i samverkan: en aktionsforskningsstudie i

åk 1. Lic.-avh. Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig på Internet:

http://hdl.handle.net/2077/27887

Eastlund Gromko, Joyce (2005). The effect of music instruction on phonemic awareness in beginning readers. Journal of Research in Music Education, 53(3), ss. 199–209.

EUR-Lex (2006). Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december

2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. http://eur-

lex.europa.eu/eli/reco/2006/962/oj [Hämtad 2017-02-05].

Fredriksson, Kristina (2013). Drama som pedagogisk möjlighet: en intervjustudie med

lärare i grundskolan. Lic.-avh. Linköping : Linköpings universitet. Tillgänglig på

Göteborgs universitet (2015). Roger Säljö. http://ipkl.gu.se/om- ipkl/personal?userId=xsalro [Hämtad 2017-03-09].

Harboe, Thomas (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. 1. uppl. Malmö: Gleerup.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, Anna (2007). Dansens plats i skolan: Tradition, utveckling och lärande i

Skellefteå Kommun. Lic.-avh. Umeå: Umeå universitet. Tillgänglig på Internet:

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:552335/FULLTEXT01.pdf

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016. 3.,

kompletterade uppl. (2016). Stockholm: Skolverket.

Nationalencyklopedin (2017a). brass.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brass [Hämtad 2017-03-09].

Nationalencyklopedin (2017b). Hawthorne-effekt.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hawthorne-effekt [Hämtad 2017-02- 01].

Nationalencyklopedin (2017c). pedagogiskt drama.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pedagogiskt-drama [Hämtad 2017-02- 05].

Nationalencyklopedin (2017d). rytmik.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rytmik-(övning-av-den-musikaliska-) [Hämtad 2017-03-09].

Nya språket lyfter!: bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6: enligt Lgr 11. (2012). Stockholm: Skolverket

Sandberg, Ralf (2006). Jon-Roar Bjørkvold – musikpedagogikens Grieg. I Lundgren, Ulf P. (red.) (2006). Uttryck, intryck, avtryck: lärande, estetiska uttrycksformer och

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet, ss. 66-80. Tillgänglig på Internet:

https://publikationer.vr.se/produkt/uttryck-intryck-avtryck/

Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Studentlitteratur (2017). Sandra Smidt.

https://www.studentlitteratur.se/#person/252322/Sandra+Smidt [Hämtad 2017-03-09].

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vygotskij, Lev Semenovič & Kajsa, Öberg Lindsten (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Vygotskij, Lev Semenovič (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.

Wedin, Åsa. (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur.

Öfverström, Christel (2006). Upplevelse, inlevelse och reflektion: En teoretisk analys

och en empirisk undersökning av hur lärare tänker när de använder drama som metod.

Lic.-avh. Linköping: Linköpings universitet. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-8738

Bilaga 1

Hej!

Vi heter Hilda Rofors och Lovisa Lundberg och är två lärarstudenter från Malmö Högskola. Vi läser till grundskollärare för förskoleklass till åk 3 och skriver nu vårt examensarbete under vår sista termin. Vi skulle i samband med detta gärna vilja

observera en av lektionerna som ________har där ert barn är med den ________ och

därför skickar vi ut detta brev. Hur och varför?

Vårt syfte med vårt examensarbete är att undersöka vilka möjligheter till

språkutveckling som finns i arbete med musik- och dramaundervisning med barn. Vi tänker passivt observera olika aktiviteter där musik- eller dramaundervisning är

inkluderat för att sedan analysera hur elevernas språkinlärning kan gynnas med hjälp av musikaliska och gestaltande verktyg. Vår förhoppning är att vi kan få fram värdefull kunskap kring hur dessa verktyg och aktiviteter sedan kan användas och

ämnesintegreras i helklassundervisning i skolan för att stötta barns språkutveckling. Etiska principer

• Ingenting kommer att spelas in, utan endast vårt minne och våra anteckningar

kommer att ligga till grund för det empiriska materialet.

• Skolan och alla barn kommer att vara anonyma, men praktisk information som

gruppstorlek kommer att framgå.

• De uppgifter som insamlas kommer inte att användas för något annat syfte än för

detta examensarbete.

• Examensarbetet kommer sedan att offentliggöras och publiceras på Malmö

Högskolas forskningsdatabar MUEP.

Har ni några funderingar eller invändningar, så kontakta oss!

Hilda Rofors, hildaxxx@gmail.com, 073-4875xxx

Bilaga 2

Intervjuguide

• Vad var/är syftet med den här lektionen?

o Vet eleverna om syftet?

o Hur förmedlades det?

o Uppfylldes syftet?

• Några andra “vinster” med lektionen?

o möjligheter till språkutveckling / något som indirekt stöttar det?

• Din roll i undervisningen?

• Vad ser du för fördelar med tanke på språkutveckling i användandet av

dans/musik/teater?

• Hur tänker du om hur en klasslärare kan använda dessa arbetssätt i sin

helklassundervisning?

o Fördelar, möjligheter?

o Utmaning/problem?

o Få med alla elever?

o Varför tror du att det inte förekommer i så stor utsträckning?

Om pedagogen:

• Yrke/utbildning

• Erfarenhet

• Roll, sysselsättning

Om klassen och skolan:

• Antal barn

• Ordinarie/valfritt