Framtida forskning

Under arbetet med uppsatsen har det blivit klart att begreppet likvärdighet fortsatt är något som måste diskuteras och utredas. Vad lägger vi i begreppet likvärdighet? Hur mycket frihet kan kommuner ha att tolka begreppet utan att den nationella likvärdigheten äventyras? Detta är ett ämne som kan vidareutvecklas både på kommunal nivå gällande lokala strategier och uppfattningar, samt på nationell nivå där statens vilja, eller frånvaro av att vilja definiera likvärdighetsuppdraget, ytterligare kan granskas.

En intressant vidareutveckling av uppsatsen på lokal nivå kunde till exempel vara att undersöka elevernas egna erfarenheter eller föräldrarnas uppfattning av organisationen i

relation till likvärdighet. Det vore också intressant att genomföra en större studier med fler kommuner där de trender som nu påvisas i hur kommunerna tolkar det nationella

likvärdighetsuppdraget kan komma att förtydligas eller ifrågasättas.

Ideologi verkar spela en viss roll för hur man ser på sitt likvärdighetsuppdrag i kommunen. De intervjuade representanten från Liberalerna och Moderaterna förankrar sina argument i mer individbaserade resonemang där skolans uppdrag om likvärdighet utgår ännu tydligare från individens behov. Likaså är de mer positiva till skolvalet än sina motparter i majoriteten. En intressant studie skulle bestå i jämförelsen av ett större antal kommuner med olika politisk färg i majoritet för att utreda om analysinstrumentet placerar kommuner olika på axlarna beroende på partifärg. Det är också möjligt att andra dimensioner än de som nu presenteras som de främsta skiljelinjerna hade varit mer relevanta för att beskriva tolkningen av det nationella likvärdighetsuppdraget för ett större urval av kommuner.

8. Referenser

Ahlbäck Öberg, S., Bull, T., Hasselberg, Y. och Stenlås, N. 2016. Professions under siege. Statsvetenskaplig tidskrift. 2016(1), s. 93-126.

Anonym; tjänsteman Uppsala kommun. 2018. Intervju 15 mars.

Arnesen, A-L., och Lundahl, L. 2006. Still Social and Democratic? Inclusive Education Policies in the Nordic Welfare States. Scandinavian Journal of Educational Research, 50(3), s. 285-300.

Arvidsson Fäldt, P.; Förvaltningschef grundskoleförvaltningen Borås stad. 2018. Intervju 16 mars.

Ballantine, E.H. 2001. The Sociology of Education – A Systematic Analysis. 5. uppl., New Jersey: Prentice-Hall, Inc.

Bellei, C. och Vanni, X. 2015. Chile: The evolution of educational policy 1980–2014. I Schwartzman S. (red.) Education in South America. New York: Bloomsbury.

Bernstein, B. 2003. Class, codes and control. Volume 1. Theoretical Studies towards a Sociology of Language. London and New York: Routledge Taylor & Francis Group. Borås stad. 2017a. Information om det obligatoriska skolvalet är på väg!

https://www.boras.se/nyheter/nyheter/informationomdetobligatoriskaskolvaletarpavag.5.109d 648a15f008c0eef5e063.html. Hämtad 2018-02-20.

Borås stad. 2017b. Hur skolplaceringen går till.

https://www.boras.se/utbildningochforskola/grundskola/ansokomskolplats/hurskolplaceringen gartill.4.4543249815ebb42045ff29b8.html. Hämtad 2018-02-20.

Borås stad. 2017c. Protokollsutdrag Svar på motion av Anna Svalander (FP): Obligatoriskt skolval till grundskolan Sammanträdesdag 2017-03-16. Kommunfullmäktiges tryckta handlingar 2017, nr 39, sid B 521.

Borås stad. 2018a. Grundskola.

https://www.boras.se/utbildningochforskola/grundskola.4.461763c21582ce0434ba46a0.html. Hämtad 2018-02-20.

Borås stad. 2018b. Ansök om skolplats.

https://www.boras.se/utbildningochforskola/grundskola/ansokomskolplats.4.1bed2e1a15dde4 cb015f0b6a.html. Hämtad 2018-02-20.

Bourdieu, P. 2011. The Forms of Capital. I Sadovnik,A.R. (red.) Sociology of Education – A Critical Reader. 2. uppl., New York: Routledge Taylor & Francis Group. s. 83-95.

Bryman, A. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Malmö: Liber.

Böhlmark, A. och Holmlund, H. 2011. 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten? Stockholm: SNS.

Böhlmark, A. och Holmlund, H. 2012. Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer 1988–2010. Rapport 2012:14. Uppsala: IFAU.

Carlsson, P.; Ordförande i Grundskolenämnden för socialdemokraterna i Borås. 2018. Intervju 15 mars.

Centerpartiet. 2018. Friskola. https://www.centerpartiet.se/var-politik/politik-a-o/utbildning/friskola.html. Hämtad 2018-01-23.

Davies, A., Harrigan, J.R., och Teague, M. 2015. Equality, Liberty, and Prosperity. Social Philosophy & Policy, 31(2), s. 180-203.

Den svenska välfärden. Avsnitt 3 Skolan. 2018. Sverige television, 25 januari.

https://www.svtplay.se/video/16723273/den-svenska-valfarden/den-svenska-valfarden-skolan-1?start=auto.

Englund, T. 2005. The discourse on equivalence in Swedish education policy. Journal of Education Policy, 20(1), s. 39–57.

Englund, T. och Quennerstedt, A. 2008. Likvärdighetsbegreppet i svensk utbildningspolitik. I Englund, T. och Quennerstedt, A. (red.). Vaddå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning. Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB, s. 7-35.

Eriksson, H.; Utbildningschef 7-9/Gymnasiet Nyköpings kommun. 2018. Intervju 7 mars.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. 2012. Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:1. uppl., Stockholm: Norstedts Juridik AB. Eskilsson, L.; Första vice ordförande i Utbildningsnämnden för miljöpartiet i Uppsala. 2018. Intervju 19 mars.

Esping-Andersen, G. 2002. Why We Need a New Welfare State. Oxford: Oxford University Press.

George, A.L. och Bennett, A. 2005. Case studies and theory development in the social sciences, BCSIA studies in international security. Cambridge, Massachusetts: MIT Press. Hansson, Å. och Gustafsson, J-E. 2016. Pedagogisk segregation: Lärarkompetens i den svenska grundskolan ur ett likvärdighetsperspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 21(1–2), s. 56-78.

Hoffstedt, C.; Ordförande för Utbildningsnämnden för socialdemokraterna i Uppsala. 2018. Intervju 9 mars.

Holmlund, H. 2016. Education and equality of opportunity: what have we learned from educational reforms? Working paper 2016:5. Uppsala: IFAU.

Holmlund, H., Häggblom, J., Lindahl, E., Martinson, S., Sjögren, A., Vikman, U. och Öckert, B. 2014. Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. Rapport 2014:25. Uppsala: IFAU.

Karbownik, K. och Martinson, S. 2014. Svenska högstadie- och gymnasielärares rörlighet på arbetsmarknaden. Sammanfattning av Rapport 2014:11. Uppsala: IFAU.

Koller, P. 2013. The Principles of Justice. I Höffe, O. (red.). 2013. John Rawls, A Theory of Justice. Leiden: Koninklijke Brill NV, s. 37-56.

Koning, P. och van der Wiel, K. 2010. Ranking the schools: how quality information affects school choice in the Netherlands, IZA discussion paper No. 4984, Bonn: Institute for the study of labor.

Kullving, C-J. 2017. Den administrativa bördan för svenska lärare ökar markant. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/sverige/den-administrativa-bordan-for-svenska-larare-okar-markant/. Hämtad 2018-02-05.

Lindensjö, B. och Lundgren, U.P. 2012. Utbildningsreformer och politisk styrning. 6. uppl., Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Lynch, K. och Baker, J. 2005. Equality in education – an equality of condition perspective. Theory and Research in Education, 3(2), s. 131-164.

Malmberg, B., Andersson, E., Bergsten, Z., och Östh, J. 2013. Det fria skolvalet ökar klyftor mellan skolor, Den svenska skolans nya geografi. Resultatdialog 2013. Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Merriam, S.B. 1994. Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Miljöpartiet. 2018. Ge skolan tid för varje elev. https://www.mp.se/politik/skola-och-utbildning. Hämtad 2018-01-23.

Moderaterna. 2018. Friskolor, vinster och det fria skolvalet. https://moderaterna.se/friskolor-vinster-och-det-fria-skolvalet. Hämtad 2018-01-23.

Motion Svalander. Motion till Kommunfullmäktige i Borås Från Folkpartiet Liberalerna om att införa obligatoriskt skolval av grundskola. u.å.

Nacka kommun. 2017. Utbildningsnämndens fokusområden och resultatindikatorer 2018-2020.

https://www.nacka.se/4adfcc/globalassets/forskola-skola/dokument/forskola-skola/utbildningsnamndens-fokusomraden-och-resultatindikatorer-2018-2020.pdf. Hämtad 2018-01-24.

Nyköpings kommun. 2016. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Dnr BUN15/82. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-06-07. Nyköpings kommun. 2017. Välkommen till Nyköpings högstadium. Broschyr om Nyköpings högstadium. https://nykoping.se/Nykopings-hogstadium/Om-Nykopings-hogstadium/. Hämtad 2018-02-21.

Nyköpings kommun. 2018a. Grundskola. https://nykoping.se/Barn--Utbildning/Grundskola/. Hämtad 2018-02-20.

Nyköpings kommun. 2018b. Nyköpingsmodellen. https://nykoping.se/Barn--Utbildning/Nykopingsmodellen/. Hämtad 2018-04-16.

Persson, M., och Oscarsson, H. 2009. Did the egalitarian reforms of the Swedish educational system equalise levels of democratic citizenship? Scandinavian Political Studies, 33(2), s. 135–163.

Pettersson, B.; Direktör utbildningsförvaltningen Uppsala kommun. 2018. Intervju 8 mars.

Pettersson, K.; Ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Nyköping för socialdemokraterna. 2018. Intervju 6 mars.

Phillips, A. 2004. Defebding Equality of Outcome. The Journal of Political Philosophy, 12(1), s. 1-19.

Polisen. 2017. Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. Stockholm: Nationella operativa avdelningen.

Prop. 1989/90:41. Om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer.

Prop. 1992/93:230. Valfrihet i skolan.

Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

Quennerstedt, A. 2008. Kommunal skolpolitik i likvärdighetens namn. I Englund, T. och Quennerstedt, A. (red.). Vaddå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning. Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB, s. 36-56.

Regeringskansliet. 2018. Sverige ska hålla ihop – segregationen ska brytas.

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/sverige-ska-halla-ihop--segregationen-ska-brytas/. Hämtad 2018-03-23.

Riksrevisionen. 2013. Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat? RiR 2013:16. Stockholm: riksdagens interntryckeri

Ringarp. J. (red.) 2017. 25 år av skolreformer – Vittnesseminarium om skolans

kommunalisering och friskolereformen. Samtidshistoriska institutet. Stockholm: Elanders. Sadovnik, A.R. 2011. Sociology of Education – A Critical Reader. 2. uppl., New York och London: Routledge Taylor & Francis Group.

Savage, G.C., Sellar, S., och Gorur, R. 2013. Equity and marketization: Emerging policies and practices in Australian education, Discourse: Studies in the cultural politics of education, 34(2), s. 161–169.

SCB. 2017a. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=0480&region2= Hämtad 2018-04-02.

SCB. 2017b. Kommuner i siffror. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=0380&region2= Hämtad 2018-04-02.

SCB. 2017c. Kommuner i siffror. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=1490&region2= Hämtad 2018-04-02.

Segall, S. 2013. Equality and opportunity. Oxford: University Press.

Skolinspektionen. 2018a. Historik. https://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Historik/. Hämtades 2018-01-31.

Skolinspektionen. 2018b. Pågående inspektioner.

https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Pagaende-inspektioner/. Hämtad 2018-01-24.

SKOLFS 2010:37. Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skollagen 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. 2015. Skolverkets lägesbedömning 2015. Rapport 421. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. 2016a. PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Rapport 450. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. 2016b. TIMSS 2015. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 448. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. 2016c. Val av grundskola. https://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/val-av-grundskola-1.210176. Hämtad 2018-04-16.

Skolverket. 2017b. Skolverkets lägesbedömning 2017. Rapport 455. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. 2018. Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. Rapport 467. Stockholm: Skolverket.

Socialdemokraterna. 2018. Friskolor. https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/friskolor/. Hämtad 2018-01-23.

SOU 2013:56. Friskolorna i samhället.

SOU 2014:5. Staten får inte abdikera – om kommunalisering.

SOU 2016:9. Plats för nyanlända i fler skolor.

SOU 2017:35. Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet.

Stenström, A.; Verksamhetschef utbildningsförvaltningen Borås stad. 2018. Intervju 14 mars.

Sund, P.; Rektor Nyköpings högstadium. 2018. Intervju 13 mars.

Sunne kommun. 2016. Skolplan läsåren 2016/2017 – 2018/2019 - En skolkommun i utveckling. https://sunne.se/globalassets/upload/forfattningssamling1/program-och-planer/skolplan_2016-2019.pdf. Hämtad 2018-01-24.

Svalander, A.; Ledamot i kommunfullmäktige för Liberalerna i Borås. 2018. Intervju 16 mars.

Söderblom, P.; Andre vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden för moderaterna i Nyköping. 2018. Intervju 5 mars.

Tansey, O. 2007. Process Tracing and Elite Interviewing: A Case for Non-Probability Sampling. PS: Political Science and Politics, 40(4), s. 765-772.

Uppsala kommun. 2015. Strukturersättning för förskola, grundskola och gymnasieskola. UBN-2015-3114. Utbildningsnämnden 2015-09-16.

Uppsala kommun. 2018a. Hitta och jämför grundskolor.

http://uppsala.hittaochjamfor.se/Comparison/Index/3. Hämtad 2018-02-22.

Uppsala kommun. 2018b. Pressmeddelande Dags för skolval 2018.

https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/nyheter-och-pressmeddelanden/dags-for-skolval-2018/. Hämtad 2018-02-22.

Uppsala kommun. 2018c. Antagningsprinciper för förskoleklass och grundskola.

https://www.uppsala.se/skola-och-forskola/grundskola/antagningsprinciper-for-forskoleklass-och-grundskola/. Hämtad 2018-02-22.

Uppsala kommun. 2018d. Skolval. https://www.uppsala.se/skola-och-forskola/grundskola/skolval/. Hämtad 2018-04-16.

Utbildningsdepartementet. 2006. Likvärdighet i utbildningen: tematisk granskning: Sveriges landrapport. Utbildnings- och kulturdepartementets skriftserie, rapport 9. Stockholm: Utbildnings- och kulturdepartementet, Regeringskansliet.

Veerman, G-J., van der Werfhorst, H., Dronkers, J. 2013. Ethnic composition of class and educational performance in primary education in the Netherlands, Educational research and evaluation, 19(5), s. 370–401.

von Greiff, C. 2009. Lika skola med olika resurser? En ESO-rapport om likvärdighet och resursfördelning. ESO 2009:5. Stockholm: Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

9. Bilagor