Vad är skolvalets plats i organisationen?

Intervjuerna ger en splittrad bild av kommunernas uppfattning om skolvalet och hur det hänger samman med likvärdighet. De båda tjänstemännen i Borås, en tjänsteman i Uppsala, Liberalen i Borås, Miljöpartisten i Uppsala samt Moderaten i Nyköping ger utryck för ett resonemang där likvärdighet kan vara förenligt med det fria skolvalet. Individen får bestämma vilken typ av utbildning som passar behoven, vilket är likvärdigt någon annans val av annan utbildning, om alla skolor är bra skolor (Anonym 2018; Arvidsson Fäldt 2018; Eskilsson 2018; Stenström 2018; Svalander 2018; Söderblom 2018). Linda Eskilsson, förste vice ordförande för miljöpartiet i Utbildningsnämnden i Uppsala säger:

”I grunden så tycker jag inte att det finns en motsättning mellan fritt skolval och likvärdighet men det innebär också att alla de som ska välja har förutsättningar att väja. Jag är kanske inte lika säker nu som för några år sedan, om att det fria skolvalet är det bästa men jag kan inte säga att det är jättedåligt heller. Däremot så tror jag inte att de behöver stå emot varandra. Men det innebär också att vi måste se till att alla skolor är bra och det måste vi göra oavsett fritt skolval eller inte, det är inte valbart. Den dag alla skolor är likvärdiga och fungerar då kan jag inte se varför ett fritt skolval är fel. Däremot blir det jobbigt under tiden för många elever” (Eskilsson 2018).

Resterande; socialdemokraten i Uppsala, en av tjänstemännen i Uppsala, socialdemokraten i Nyköping, de båda tjänstemännen i Nyköping och socialdemokraten i Borås anser att likvärdighet inte kan upprätthållas med det fria skolvalet då bland annat reglerna för urvalskriterier inte garanterar att alla faktiskt kan välja på samma villkor. Med kötid som urvalskriterium på fristående skolor utesluts många från att ha en chans att gå där. Dessutom ifrågasätter de intervjuade möjligheterna att få alla att göra ett val – även om kommunen förser den som ska välja med utförlig och begriplig information är det svårt att få alla

engagerade i ett skolval (Carlsson 2018; Eriksson 2018; Hoffstedt 2018; Pettersson, B. 2018; Pettersson, K. 2018; Sund 2018). Peter Sund, rektor för Nyköpings högstadium säger:

”Det som var den romantiska tanken, att man ska underlätta för den som vill ta klivet från utanförskapsområden till innerstan, att den ska inte hindras att göra det, det är ju mycket så som det fria skolvalet har beskrivits. Men vi vet ju nu att det inte blir så utan skillnaderna ökar och då måste man ta ansvar för att tänka att det inte blev så, att släppa marknadskrafterna på skolans område ledde inte till att det blev bättre. Just ur likvärdighetsperspektiv så blev det sämre” (Sund 2018).

Argumenten som framförs gällande att det finns en motsättning mellan fritt skolval och likvärdighet bygger på att skolvalet missgynnar likvärdigheten i de mönster som uppstår i att lika väljer lika. De intervjuade ser att elever med liknande bakgrund söker sig till samma skola. Då elevers resultat blir bättre i skolor med gynnsamma socioekonomiska förhållanden stärks de redan starka eleverna av att vara med andra elever med samma gynnsamma

socioekonomiska bakgrundsfaktorer i sin profil, medan de med mindre gynnsamma

socioekonomiska bakgrundsfaktorer missgynnas ännu mer av att gå i skolor med övervägande ogynnsamma socioekonomiska miljöer (Arvidsson Fäldt 2018; Eriksson 2018; Hoffstedt 2018; Pettersson, K. 2018). Kent Pettersson, ordförande för socialdemokratierna i Barn- och ungdomsnämnden i Nyköping säger:

”För alla elever är det bäst att gå i en skola där så många som möjligt av de andra eleverna är flickor, har högskoleutbildade föräldrar, har svenska som modersmål. De som det är allra viktigast för är de som inte tillhör en eller flera av de här kategorierna. Där skapas problem när vi har en valfrihetsmodell som innebär att lika söker lika. Då får vi de som går i skolor som är alldeles utmärkta och så får vi förlorarskolor på andra sidan” (Pettersson, K. 2018).

Citaten om skolvalet ovan visar på en medvetenhet på kommunal nivå kring de debatter som förs också nationellt kring vad skolvalet har för möjligheter och begräsningar, vilket har beskrivits i avsnittet om tidigare forskning.

Oavsett om de intervjuade menar att information kan göra skolvalet mer jämlikt, vilket moderaten i Nyköping och liberalen i Borås argumenterar för, eller om information om skolval inte kan nå alla, vilket resterande intervjupersoner resonerar om, så trycker samtliga intervjuade på att det är viktigt med tydlig information om skolvalet (Anonym 2018;

Pettersson, B. 2018; Pettersson, K. 2018; Stenström 2018; Sund 2018; Svalander 2018; Söderblom 2018). Hur kommunernas hemsidor informerar om skolvalet skiljer sig däremot åt betydligt.

I Nyköping finns åtta stycken friskolor med högstadium, vilka är listade på kommunens hemsida. Det står ytterst lite om skolval på kommunens egen hemsida, istället finns en länk till skolverkets hemsida med information skolval generellt (Nyköping 2018a). På Uppsala kommuns hemsida finns filmer på svenska och på engelska om hur skolvalet går till och även en instruktionsfilm på svenska hur man gör skolvalet i det webbaserade ansökningsformuläret (Uppsala kommun 2018d). Jag hittar inget verktyg på hemsidorna för att få informationen på något annat språk. Borås stads hemsidor om det obligatoriska skolvalet är i

ursprungsversionen i huvudsak på svenska, med vissa stycken översatta till engelska. Det går att genom ett verktyg på webbplatsen välja att få texten i andra språk samt få texten uppläst på annat språk än svenska, dock finns inte alla språk tillgängliga att lyssna på och verktyget är fördröjt i sina ändringar vilket gör att ibland bara delar av sidan byter språk och att vissa funktioner inte fungerar (Borås stad 2018b).

Sammanfattningsvis för den här frågan leder Nyköpings brist på information om skolvalet på dess hemsida i kombination med de negativa uttalanden om friskolesystemet från tre av fyra intervjuade, till slutsatsen att skolvalet inte anses förenligt med det likvärdighetsarbete som kommunen bedriver, förstått som en kollektiv likvärdighet med strävan efter allsidig social sammansättning.

Uppsala och Borås, å andra sidan, har uttryckliga modeller där skolvalets betydelse betonas. Uppsalas organisation med ett aktivt skolval motiveras inte i officiella beslut. Att man ändå valt en organisation som rekommenderar skolval tolkar jag som att kommunen ser det aktiva skolvalet som förenligt med kommunens likvärdighetsarbete förstått som att individens valfrihet och behov är i fokus.

Borås organisation med ett obligatoriskt skolval motiveras med hänvisning till att öka integrationen i kommunen och slå vakt om allas rätt att välja (Motion Svalander). Det obligatoriska skolvalet är således en betydande del i kommunens organisation och förenligt med det likvärdighetsarbete som bedrivs, förstått som individens valfrihet och behov i centrum.