Sammanfattning av resultatdiskussion
12. Framtida forskningsområden
Inför framtida forskningsområden inom KL krävs det fler studier kring hur olika strukturer, grupper och textformulering påverkar elevers textproduktion. Inför framtiden ser vi behov av att genomföra strukturer flera gånger för att få ett djupare perspektiv inom KL vilket även bekräftas av Caicedo Trivino (2016). Vi ser ett ytterligare behov av forskning kring hur klassrumsklimatet och hur elever påverkas av KL över en längre tid i ämnet svenska. Vi kan efter studiens genomförande konstatera att Springdiktamen höll högre kvalité än Turas om och att då i framtiden undersöka hur enskilda elevers texter utvecklas utifrån kooperativa lärandet genom samarbeten hade varit ett utvecklingsområde inom fortsatt svensk forskning då forskning inom KL i Sverige är begränsad. I den processen skulle det vara av intresse att undersöka hur det skulle bli om grupperna och strukturerna upprepades vid fler tillfällen för att se vilka interaktionsmönster som uppdagas när eleverna utvecklar en högre grad av trygghet med varandra. Vi ser även att det skulle vara av vikt att undersöka hur KL kan införlivas i ett mångkulturellt klassrum. I framtidens forskning ser vi ett behov att undersöka hur väl andraspråkselever lär sig språket eller ämnesinnehållet genom KL.
39
13. Referenser
Källmaterial
Bergner, L., & Öthander, R. (2020). Faktatexter Springdiktamen och faktatext Turas om Utgivningsort: Halmstad Utgivare: Elevtexter 1-6
Bergner, L., & Öthander, R. (2020). Kooperativt lärande i undervisningen observation 1 [Film/Video]. Land: Sverige. Hämtad: 20200206
Bergner, L., & Öthander, R. (2020). Kooperativt lärande i undervisningen observation 2 [Film/Video]. Land: Sverige. Hämtad: 20200228
Bergner, L., & Öthander, R. (2020). Kooperativt lärande i undervisningen observation 3 [Film/Video]. Land: Sverige. Hämtad: 20200303
Litteratur
Alrayah, H. (2018). The effectiveness of cooperative learning activities in enhancing EFL
learners’ fluency. English Language Teaching, 11(4), 21-31.
Bar-Yoseph, T.L. (2012). Gestalt therapy: advances in theory and practice [Elektronisk resurs]. Hämtad 20200701 https://ebookcentral-proquest-
com.ezproxy.bib.hh.se/lib/halmstad/reader.action?docID=981634
Bergner, L., Öthander, R. (2019) Kooperativa metoders effekter på elevers lärande inom
svenska – En litteraturöversikt på hur det kooperativa lärandet påverkar elevers läskunskaper. Halmstad Högskola.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Caicedo Trivino, P.A. (2016). Using cooperative learing to foster the development of adolescent´s english writing skills. PROFILE Issues in Teacher´s Professional Development,
18(1), 21-38. Hämtad från: http://dx.doi.org/10.15446/profile.v18n1.53079
Cohen, E.G., Lotan, R.A., Darling-Hammond, L., & Goodlad, J.I. (2014). Designing
groupwork: strategies for the heterogeneous classroom. (Third edition.). New York: Teachers
College Press.
Dahl, A. (2015). I skriftens gränstrakter – Interpunktionens funktioner i tre samtida romaner. Uppsala: Uppsala Universitet/Institutioneen för nordiska språk.
Dendup, T., & Onthanee, A. (2020). Effectiveness of Cooperative Learning on English
Communicative Ability of 4th Grade Students in Bhutan. Hämtad från: https://doi.org/10.29333/iji.2020.13117a
40
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T.L. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Emanuel, S (2014) Förutsättningar för lärande organisationer: Ur en socialkonstruktivistisk
teoribildning. Bidrag, Skolportens utvecklingsartiklar.
Englund Dimitrova, B. (2014) Till punkt och pricka? Översättarstil, normer och interpunktion
vid översättning från bulgariska till svenska. Stockholms universitet. Slovo. 77–99.
Eidevald, C. (2015) Videoobservationer. I G. Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.)
Handbok i kvalitativa metoder. (uppl. 2, s. 114–128) Stockholm: Liber AB.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.)
Stockholm: Natur och kultur.
Farell, T., & Jacobs, G. (2016). Practicing What We Preach: Teacher Reflection Groups on Cooperative Learning. The Electronic Journal for English as a Second Language Volume 19,
Number 4.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2012). Handbok I kvalitativ analys. (1. Uppl.) Stockholm: Liber
Fohlin, N., Moerkerken, A., Westman, L. & Wilson, J. (2017). Grundbok i kooperativt lärande:
vägen till det samarbetande klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Fohlin, N., & Wilson, J. (2018). Kooperativt lärande i praktiken: handbok för lärare i
grundskolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Forslund Frykedal, K. (2008) Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete - om ambitionsnivåer och interaktionsmönster i samarbetssituationer. Linköping Studies in Behavioural Science No.
41
Gardner, H. (1999). Frames of mind. The theory of multiple intelligences. New York: Basic Books. Hämtad från:
https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=4Y5VDgAAQBAJ&oi=fnd&pg=PT4&dq=Gar dner,+H.+(1999).+Frames+of+mind.+The+theory+of+multiple+intelligences.+New+York:+ Basic+Books.&ots=RrsjGnV4Dr&sig=OqCYzPSKvlkcmM_pQPLBpcsHJj0&redir_esc=y#v =onepage&q&f=false
Gardner, H. (2006). Multiple intelligences: new horizons. (Completely rev. and updated.) New York: BasicBooks.
Geijerstam, A (2017) Att skriva faktatext i fyran i Almqvist, J., Hamza, K. & Olin, A. (red.) (2017). Undersöka och utveckla undervisning: professionell utveckling för lärare. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2010). Stärk språket, stärk lärandet språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
för och med andraspråkselever i klassrummet. Johanneshov: TPB.
Gillies, M. R., & Khan, A. (2008) The effects of teacher discourse on students discourse, problem-solving and reasoning during cooperative learning. International Journal of
Educational Research., Volume 47, Issue 6, 2008, Pages 323-340
Gillies M and Boyle (2011) Teachers’ reflections of cooperative learning (CL): a two‐year
follow‐up. School of Education, The University of Queensland, Brisbane, Australia
Guild, L. (1982) Building self-esteem in the adolescent student through cooperative learning. Cardinal Stritch University. Hämtad från:
https://pdfs.semanticscholar.org/df21/2c8e20d5b09b735b7d118150d5bcdb49296c.pdf
Güneysua, S., & Tekmena, B. (2010) Implementing an alternative cooperative learning method. Procedia Social and Behavioral Sciences 2 (2010) 5670–5674Education. Faculty, Baskent University, Ankara, Turkey.
Han, S. L. & Son, H. S. (2020). Effects on cooperative learning on the improvement of interpersonal competence among students in classroom environments. International Online
Journal of Education and Teaching (IOJET), 7(1). 17-28.
Ingemansson, M. (2016). Lärande genom skönlitteratur: djupläsning, förståelse, kunskap. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Johnson, W. D., & Johnson, T.R. (1999). Making cooperative learning work, Theory Into
Practice. 38:2, 67-73, DOI: 10.1080/00405849909543834.
Johnson, D., & Johnson, R. T. (2000). Cooperative Learning Methods: A Metaanalysis.
Minneapolis. Cooperative Learning Center at the University of Minnesota.
Kagan, S. & Stenlev, J. (2017). Kooperativt lärande: samarbetsstrukturer för elevaktiv
42
Lalander, P (2015) Att vara med och titta på, observationer och etnografi s. 93-112 i red. Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Ledin, P. (1998). Att sätta punkt: Hur elever på låg- och mellanstadiet använder meningen i sina uppsatser. Språk & Stil, 8: 5-48
Lewin, K. (1997). Resolving social conflicts: and, Field theory in social science. Washington, DC: American Psychological Association.
Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. (2., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lindgren, E., & Sturk, E. (2019). Discourses in teachers talk about writing. (Vol. 36. NO.4. S. 503-537) Written communication. Umeå: Umeå university department of language studies. Magnesio, S., & Davis, H. B. (2010) A Novice Teacher Fosters Social Competence with Cooperative Learning. Childhood Education, 86:4, 216-221, DOI:
10.1080/00094056.2010.10523152.
Marzbana, A., & Alinejadb, F (2013) The Effect of Cooperative Learning on Reading Comprehension of Iranian EFL Learners. The Authors Published by Elsevier Ltd. Pages 3444- 3748.
Munawar, S & Hussain Chaudhary, A (2019) Effect of Cooperative Learning on the Writing Skill at Elementary Level in the subject of English. Bulletin of Education and Research Vol.
41, No 3 pp. 35-44.
Nilsson, J. (2007). Tematisk undervisning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Liber.
Pulls, S. (2015) Skrivande och blivande konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker
och läromedel 1979-2015. Umeå studies in the Educational sciences nr 31. Hämtad 20200625
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1286092/FULLTEXT01.pdf
Puzio. K., & Colby, T. G. (2013) Cooperative Learning and Literacy: A Meta-Analytic Review, Journal of Research on Educational Effectiveness, 6:4, 339-360, DOI:
10.1080/19345747.2013.775683
Quinn, M. F., Gerde, H. K., & Bingham, G. E. (2016). Help me where I am: Scaffolding writing in preschool classrooms. The Reading Teacher, 70(3), 353-357.
43
Sharan, S. (1984). Cooperative learning, GRIP group investigation projects. Hämtad från:
https://scholar.google.se/scholar?start=20&q=cooperative+learning+&hl=sv&as_sdt=0,5&as _vis=1
Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Tionde upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Slavin, E. R. (1983) When does cooperative learning increase achievement. Psychological
Bulletin, November 1983. Pages 429-445.
Slavin, E. R. (2015) Cooperative learning in elementary schools. Education 3-13, 43:1, 5-14, DOI: 10.1080/03004279.2015.963370
Slavin, E. R., & Stevens, J.R. (1995) The cooperative elementary school: Effects on students achievement, attitudes, and social relations. (Vol. 32, No. 2, pp. 321-351) American
educational research journal.
Stevens, J. R., Madden, A. N., Slavin, E. R & Farnish, A-M. (1987) Cooperative Integrated Reading and Composition: Two Field Experiments. Reading Research Quarterly, Vol. 22, No. 4 (Autumn, 1987), pp. 433-454
Stoyanov, S (2017). A Theory of Human Motivation [Elektronisk resurs]. CRC Press. Hämtad från:https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=8kgrDwAAQBAJ&oi=fnd&pg=PP1&dq= An+analysis+of+Abraham+Maslow%27s+A+theory+of+human+motivation&ots=m5TR Strömquist, S. (2019). Skiljeteckensboken: skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp. (Andra upplagan). [Stockholm]: Morfem.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerups.
Thanh, T. H. P., Gillies, R., & Renshaw. P. (2008) Cooperative Learning (CL) and Academic Achievement of Asian Students: A True Story. (Vol. 1, No. 3, pp. 82-88) International
education studies.
Yavuz, O., & Arslan, A. (2018). Cooperative learning in acquisition of the English language skills. European Journal of Educational Research, 7(3), 591-600.doi: 10.12973/eu-jer.7.3.591
Yusuf, Q., Jusoh, Z., & Yusuf, Y. Q. (2019). Cooperative Learning Strategies to Enhance Writing Skills among Second Language Learners. International Journal of Instruction, 12(1), 13991412.
45
Bilagor
Bilaga A
Pedagogisk planering, kooperativa strukturer Faktatext årskurs 2 Läroplanen Lgr 11 (Skolverket, 2019)
Kunskapskrav svenska
- I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
Kunskapskrav biologi
- Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor.
Centralt innehåll Svenska
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska
uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Beskrivande och förklarande texter till exempel faktatexter för barn och hur deras innehåll kan organiseras.
Centralt innehåll NO
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
46
Fortsättning på Bilaga A
Lektionsupplägg.
Lektion Springdiktering, ca 40 min
• Springdiktering, skapa faktatext 4 och 4. Eleverna i grupperna om 4 blir numrerade 1- 4. De sätts upp faktameningar innehållande stor bokstav, punkt etc. i korridoren. En och en springer de ut och ska memorera korta meningar. Spring in och säg meningen till dina tre kompisar. Alla skriver sen springer nästa elev ut. De skapas en faktatext tillsammans. (ipad används av flertalet elever)
• Läs sedan faktatext gemensamt.
• Plocka ut nyckelorden för att ge större ordförståelse och träna förmågan att se vad som är viktigt. Vad är viktigt?
• Rita en bild till på resterande tiden.
Lektion Turas om
Lektion 1:
Hitta på eget djur, ca 60x2 min (kräver två lektionstider i anspråk)
Gemensam grundlig genomgång om att hitta på ett eget djur. Vad ska det innehålla?
• Eleverna delas in i grupper och får en tankekarta och ett A3 papper där de gemensamt diskuterar fram alla aspekter av djuret, samt målar en gemensam poster/ tankekarta på djuret enligt karusellen. Använd strukturen Turas om, gå ruta för ruta och låt alla elever säga en sak om varje ruta.
• Skriver en individuell faktatext utifrån tankekartan de gjort tillsammans. Lektion 2:
• Kort redovisning om sitt djur inför helklass.
• Som en twist får eleverna veta att namnen på djuren är verkliga och får sedan se ett bildspel på hur “deras” djur ser ut i verkligheten, som ett roligt moment.
• Som avslut till lektion 6, eleverna skriver egna individuella faktatexter om ett djur. Demokratisk process där eleverna får lista djuren de vill lära sig mer om. Därefter sker en omröstning för att rösta fram ett djur/ett mindre antal djur att välja utifrån.
47
48
49
50
Bilaga D Etikblankett
Till vårdnadshavare i klasser som tar emot lärarstudenter
Era barns skola samarbetar med lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. Det innebär att studenter gör praktik i klassen och utför olika uppgifter kopplade till utbildningen. Våren 2020 kommer Lina Bergner som går sin sista termin på lärarutbildningen att genomföra sin sista praktikperiod i klassen. Lina kommer att hålla i större delen av undervisningen, men också tillsammans med klassläraren dokumentera undervisning i syfte att gagna elevernas utveckling och lärande. Dokumentationen ligger till grund för ett utvecklingsarbete samt utveckling av handledning. Arbetet handlar om att utveckla elevernas skrivförmåga.
Dokumentationen kan ske genom inspelade samtal, bilder, video med mera. Det insamlade materialet kommer att hanteras etiskt korrekt enligt vedertagna principer vilket till exempel innebär att elever och lärare avidentifieras och att dokumentationen endast används för utveckling och utbildning (forskning, utvecklings- och examensarbete).
Kontakta mig om du/ni frågor. För att studenterna skall kunna planera sina uppgifter behöver vi svar så snart som möjligt om ditt/ert godkännande.
Vänliga hälsningar Anki Wennergren
Mail: Anki.Wennergren@hh.se
Klipp av svarstalongen och lämna in. Tack på förhand!
✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
□ JA, jag/vi godkänner att mitt/vårt barn dokumenteras □ NEJ, jag/vi godkänner inte att mitt/vårt barn dokumenteras
Vårdnadshavare för: ...
Datum
...
51 Bilaga E Faktatext åk2 Elevnamn: I grupp skapa en tankekarta tillsammans. (struktur)
Du kan med stöttning skriva en faktatext utifrån tankekartans nyckelord.
Du kan skriva en faktatext utifrån tankekartans nyckelord.
Använda stor bokstav och punkt. (språkliga drag, meningsbyggnad)
Du använder stor bokstav och punkt på några ställen när du skriver en faktatext.
Du använder stor bokstav och punkt på korrekt ställe när du skriver en faktatext. Använder mellanrum mellan orden i din faktatext. (språkliga drag) Du använder mellanrum mellan orden på några ställen när du skriver en fakta text.
Du använder mellanrum mellan orden när du skriver en fakta text.
Inkludera alla delar i en fakta text såsom
placering, boende, utseende, föda och övrigt.
Du får med enkla meningar in alla delar i en fakta text såsom placering, boende, utseende, föda och övrigt.
Du får med längre utförligt beskrivna meningar med alla delar i en fakta text såsom placering, boende, utseende, föda och övrigt.
52 Bilaga F Transkribering av elevtexter Elevtext 1: Var lever djuret? Skogen Träd Ängar Åar
Hur ser djuret ut?
Regnbågigt horn
Rasa och vitt kropp
Höger öga: Lila Väster höga: Lila Högsta öga: Vit/silver stort Lång och smal näsa
Vad äter djuret?
Bär Fiskar Blommor Älg
Hur bor djuret?
Kojor Grotta Högt gräs Blommor Berätta något mer om djuret. Föder 1-2 ungar per år. Väger 100 kg 1-2 meter lång sällsynt Elevtext 2:
Det finns vargar i hela världen Det finns 305 i sverige. Vargar kan bli 90-150cm lång och väga 30-55kg. den lever i flock och ylar till andra vargar. Den äter hare, ren, älg, bäver, fisk. Vargen har släktingar som heter Dingo. Afrikansk vildhund. Manvarg och alla hundar kommer från vargen både labrador, råtwailer och chiuaua. Det finns vargar i hela sverige utom Gotland.
Elevtext 3:
Vargen fins i hela verden. fins 305 i Sverje. vargen väger 30-55kg. vargen blir 90-150cm lån. fins inte varg på gotland. Vargen lever i flock är alfapar som styr. vargen äter hare älg bäver. den äter baraköt. efter varg kom ala hundar.
53
Elevtext 4:
Manat
Djuret lever i en rängn skog
Den 2 vingar och Den gifttänär Den Har 3 svas. Den Har en snabel. Den Har Har 8 Katt Ben. Den Han tagdr med äld På ryggen. Den Haren äga Den Har 3 Bastrakeler. Den Har en ricinga som drar fiender Och vasa tänder i munen.
Den Har grönröt örga. Djuret är grönbba.
Djuret ätaä allt ätbart för utom Menichor. Djuret bor i en groba. Den kun fu 3-5 barn am äret. Det fin 10 sa na djur i sverige. Den får nyt giftt varge veku.
Elevtext 5:
Faktatext om Uakarin
Den lever i skogen,träd och ängar. Den lever även i åar och bor i sverige.
Den bor i kojor och stengrottor och när den Föder ungar är den i högt gräs med blommor. Uakarin har regnbågigt horn och rosa, vit kropp. Uakarin har tre ögon. Höger öga lila och
vänster öga också lila och det öga högst upp är vit/silver. Den har lång och smal näsa. Den äter bär, fiskar, blommor och ängar. Uakarin föder 1-2 ungar per år.
Den väger 100 kg och den kan bli 1-2 m lång. Den är sällsynt.
Elevtext 6:
Uakari
Den lever i skogen blnd träd och ängar. Den lev er i åar och bor i sverige. Den bor i kojor och
stengrottor och när den föder ungar är den i högt gräs och blommor. Uakarin har ett vit kropp. Uakarin har tre ögon.
Höger öga är lila vänster öga är lila Och hösta öga är vit/silver.
Uakarin är ett stort djur. Den har en Lång och sma/näsa. Uakar in äter Bär fiskar Blommor Äl
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se