Utifrån kategorin interaktion elever emellan kan vi antyda att det uppstod vissa svårigheter i att införliva KL. De svårigheter som uppstod skedde främst i interaktionen elever emellan. Det vi kunde se i filmerna är elever som inte vill lyssna på sina gruppmedlemmar, vänder ryggen till eller har en annan uppfattning än resterande grupp. Till en början kunde vi också genom filmbearbetning se att några elever i en grupp försökte skjuta över allt jobb och ansvar på de mer aktiva och deltagande eleverna vilket ledde till ojämn arbetsfördelning och att gruppen som helhet inte kunde genomföra uppgiften i full utsträckning. Även det omvända kunde observeras där en elev inom gruppen aktivt gjorde valet att göra allt arbete själv utan att lyssna på sina kamrater. I grupperna vid filmbearbetningen kunde vi även i början se elever som visar frustration i form av höjer rösten, börjar gråta, vända ryggen till eller går där ifrån. Det vi kan se vid filmbearbetningen är att dessa elever inte får sin vilja igenom eller inte vill samma sak som resterande gruppmedlemmar. På filmerna kan vi se att eleverna efter hand vid strukturen Turas om, lär sig att vänta på sin tur utan att behöva lärarens hjälp, få turas om att bestämma vad som ska göras inom uppgiften eller lära sig acceptera att man inte alltid får som man vill. Att arbeta utifrån KL var svårt för vissa elever som inte kunde anpassa sig, vilket ledde till viss konfrontation där eleven ifråga inte var delaktig i undervisningen. Vi kunde däremot se vid andra strukturens genomförande i slutet av perioden att eleverna, efter att ha genomfört en regelbunden undervisning som präglas av KL, kunde interagera med varandra utan konflikter. Vid filmbearbetning kan vi se och höra elever som samtalar med godtagbar volymnivå, de uttrycker tydliga kompromiss fraser så som ”okej”, ”de låter bra” eller ”vi skriver det som du sa”. Det gick även att se att eleverna sitter i sina grupper och arbetar kring hela uppgiften tillsammans. Ett exempel från filmbearbetningen med strukturen Turas om är:
Elev 1: Hur ska djuret bo?
Elev 2: Vet inte vad det heter men sån buske man går in i ser ut såhär. Eleven visar en stor
halv cirkel med händerna.
Elev 1: Konka?
Elev 2: Vet inte vad det heter men en sån där buske.
Elev 3: Grotta? Jag vet. Det kan vara såhär att den ligger under marken. Elev 2: Under marken skriver vi då.
I denna dialog får vi ta del av tre elever som diskuterar och interagerar med varandra. Där finns en elev, elev 1 som har ledarrollen och ställer alla frågor från tankekartan. Samma elev ser till att resterande medlemmar i hemgruppen har hunnit skriva klart och skrivit det som sagts. Elev 2 har många funderingar och har ett ord som inte kommer fram men med ett annat förslag från elev 3 väcks andra tankar. De skriver alltid enskilt, väntar in och går sedan vidare till nästa.
28
Elev 2 visar vid bearbetning av film en förmåga att anpassa sig. Vi ser att eleverna har lärt sig att kompromissa och diskutera sig fram till vad som ska stå på pappret. Vid undervisning som inte utfördes enligt KL var det elever i studien som tog initiativ och frågade om de fick göra uppgiften/uppgifterna tillsammans.
Gemensamma mål
Genom undervisningen visade eleverna att de verkade ha förstått syftet med KL där alla måste förmedla sin kunskap kommunikativt, skapa ett engagemang och ta ansvar för att nå ett lyckat resultat. Eleverna kompromissar vilket möjliggör deltagandet inom gruppen och vi kan genom filmbearbetning se att de överlag lyssnar på varandra för att nå ett gemensamt mål. Det vi också kan se är att ljudnivån till viss del är hög men då ser vi elever som aktivt kommunicerar kring uppgiften inom sin hemgrupp. Vid bearbetningen kan vi konstatera att majoriteten av det som kommuniceras i grupperna handlar om uppgiftens mål och innehåll. Vi kunde se att de fanns förändringar från början av studien till tre veckor senare i slutet av studien inom elevers samlärande. De elever som tidigare försökt skjuta över allt jobb och ansvar på andra elever deltog nu och genomförde sin del av arbetet. Samma sak med de elever som inte ville låta andra gruppmedlemmar delta i uppgiften. Där kunde vi se att nämnda elever nu kunde låta andra elever vara delaktiga i beslutsprocesser och genomförande av uppgiften.
Även fast vi ser ett positivt resultat kan vi identifiera att eleverna med svenska som andraspråk inte deltar lika aktivt som eleverna med svenska som modersmål för att nå samma gemensamma mål. Genom filmbearbetning kan vi se hur eleverna med svenska som andraspråk har ett stort fokus på att producera text och är inte muntligt aktiva för att uppnå samma resultat som resterande gruppmedlemmar. I bearbetad film finns det tre elever som har en dialog där elev 3 har ett annat modersmål än svenska. Exempel från filmbearbetning är:
Elev 1: “Ska den bo i skogen? Ska den bo i träd? Ska den bo på ängar?” Elev 2: “Den ska bo på ängar”
Elev 3: “Vad är den?”
Elev 2: “Hon har inte skrivit ängar?”
Elev 1: “Du ska skriva ängar, sådär” och räcker över pappret. Elev 2: “Vi väntar på att hon ska bli klar”
I denna dialog kan vi se hur eleverna använder språket men också kroppsspråket. När elev 3 frågar elev 1: “Vad är den?” pekar hon samtidigt på elev 1:s papper. Elev 2 blir då uppmärksam och tittar på elev 3:s papper för att göra elev 1 medveten om att alla inte har skrivit samma som resterande gruppen. Elev 1 sitter närmast och räcker över sitt papper och elev 3 börjar skriva av elev nummer 1:s papper. Genom filmbearbetning kan vi se hur elever med svenska som modersmål hjälper elever med svenska som andraspråk att uppnå samma gemensamma mål som resterande gruppen genom att till exempel peka på bokstäver, visa sin text, rikta sig till den man pratar med, gestikulera eller förklara en gång till. I filmerna visas också hur eleverna väntar på varandra och låter samtliga elever skriva klart innan man påbörjar nästa delområde eller mening.
29