Framtida mål och vikten av meningsfullhet

Samtliga elever i studien lyfter att en av drivkrafterna till att skolan ska kännas meningsfull är att ha ett mål med utbildningen. David berättar:

För mig, målet är att bli godkänd i grundämnena för att sedan komma in på fordonsprogrammet och sen bli bilmekaniker. Att bli klar med skolan ger alternativ till jobb. Jag kan jobba på eget företag där jag kan sälja bilar, jag kan jobba som mekaniker eller så kan jag öppna min egen verkstad. (David)

Eric har inte ett lika specifikt mål med utbildningen. Han säger att han vill bli bilmekaniker, industriarbetare eller polis. Argumentet för att bli bilmekaniker är möjligheten att kunna fixa sin egen bil i framtiden och därmed spara pengar. I kontrast till Eric berättar Ben att hans högsta önskan är att bli ”den bästa bilmekanikern”. Ben berättar att målet ger honom motivation att fortsätta kämpa i skolan. För honom är det absolut viktigast att lära sig bra svenska. Han beskriver att motivationen är hög:

Om du vill göra denna grej så är det väldigt lätt du kan klara det men om du inte vill göra det och om dina föräldrar eller din handledare tvingar dig att göra grejen kommer aldrig göra någonting. Men det viktigaste är dina känslor. Om du vill så kan du göra det direkt! (Ben)

Amy, Celine och Fiona har konkreta mål och drömmar om framtiden och tycker skolan är meningsfull. Amy som har dålig erfarenhet av tidigare studier berättar att hon nu mår bra av att gå till skolan till skillnad mot förut. Amys högsta önskan är att öppna en inredningsbutik och hon upplever att skolan bidrar till kunskapsutveckling då de läser relevanta kurser och får praktisera vilket tar henne närmare drömmen. Amy påtalar även att läraren uppmuntrar henne att välja praktikplats som går i linje med hennes framtidsvisioner. I likhet med Amy har Fiona ett tydligt mål att bli butikschef och även hon ser fördelarna med hur IMY förbereder henne inför framtiden. För att nå målet säger hon: ”Det är viktigt att lägga ner mycket tid på skolan och kämpa hårt”. Utbildningen tycker hon är anpassad efter henne och upplevs som meningsfull då hon får utlopp för sin sociala sida. Hon berättar att när hon vaknar på morgonen ser hon fram emot att gå till skolan eller praktiken och när det är lov brukar hon säga till sin pappa att det är tråkigt

och att hon hellre vill gå till skolan. Detta talar för att de grundläggande psykologiska behoven är tillfredsställda vilket kan förklara hennes höga motivation.

För Celine är vård- och omsorgsprogrammet endast ett delmål på vägen till det framtida målet. Hon har sedan barndomen haft ett tydligt mål att bli sjuksköterska och ser programmet som ett bra alternativ för att förverkliga drömmen ”det ger mycket kunskap i hur man tar hand om människor. Vi läser mycket ämnen som man kan ha i framtiden. Det är meningsfullt”. Celine nämner även att hon inte hade varit lika motiverad i skolan om hon inte haft målet att bli sjuksköterska.

David däremot har svårt att se nyttan med allt han förväntas lära sig. Han menar att han tappar lusten och blir omotiverad:

Jag undrar om det verkligen är nödvändigt att gå så djupt ner i alla ämnen. Jag kan förstå varför man läser grunderna i varje ämne men inte varför man går ner på djupet. Jag kommer ändå glömma bort. (David)

Ryan och Deci (2017, 368) beskriver att lärare som belyser och förklarar nyttan med det eleven ska lära sig, bidrar till att kunskapen känns meningsfull, vilket leder till ökad motivation samt att den nya kunskapen befästs. Enligt SDT kan ovan nämnda citat tyda på att David inte ser nyttan med de ämnen han läser vilket kan förklara hans avsaknad av motivation.

Ben drivs av autonomi när han är i verkstaden och tränar på att bli “den bästa bilmekanikern”, då bilar är hans största intresse. När han pluggar svenska är motivationen hög då han anser att han måste kunna bra svenska för att bli en bra bilmekaniker. Om han gjort det för någon annans skull eller känt sig tvingad att läsa programmet hade motivationen varit av kontrollerad art och inte kommit inifrån (Ryan och Deci 2017, 18).

Tjejernas berättelse i studien visar att utbildningen går i linje med vad de vill göra i framtiden. Autonomi- och kompetensstödjande lärare bidrar till att målen blir realistiska. I de fall där eleverna har känslan av autonomi leder det till ökat engagemang då de handlar efter egna intressen (Ryan och Deci 2017, 10–12).

Eric motiveras av pengarna han kommer spara, alltså är belöningen drivkraften till målet att eventuellt bli bilmekaniker och inte det genuina intresset för yrket. Erics fall är inte unikt på något sätt då vi anser att pengar kan vara en stor bidragande orsak till individers mål. Enligt SDT skulle det här innebära att Erics motivation är lägre då den drivs av yttre incitament (Ryan och Deci 2017, 14–15). Vi upplever att de elever i studien

som styrs av sina intressen känns mer målinriktade och därmed mer motiverade. Eric upplevs ha en lägre grad av motivation, vilket skulle kunna förklaras av ovanstående resonemang. Detta styrker således SDT:s antagande om inre och yttre motivation.

På frågan om eleven haft kontakt med studie- och yrkesvägledare under sin utbildningstid, är det två av eleverna som bekräftar det. Celine har fått hjälp att skriva CV samt söka studiemedel och Fiona har haft samtal om utbildningsalternativ gällande målet att bli butikschef. Att eleven har välgrundade mål som stämmer överens med intresse och värderingar är enligt Ryan och Deci (2017, 212) motivationsfrämjande.